Life is life?!

Gud va mycket man jobbar i sitt liv. Denna vecka har varit så sjukt rolig men ändå väldigt krävande. Jag älskar att jobba! Speciellt nu när jag har ett väldigt givande och varierande jobb. Det kommer säkerligen att bli någon jobbig dag framöver men än har jag klarat mig. Grejen är ju den att man får liksom gå ur sig själv och se till en annan persons bästa hela tiden. Så man hinner inte känna efter så jävla noga vad man själv tycker. Rätt skön känsla att alltid se till någon annans bästa i första hand. Sen när man går hem så får man ju leva sitt egna liv igen. Jag tycker verkligen att det är otroligt givande och en förmån att få jobba som personlig assistent.

Nu sitter jag här hemma i en nystädad lägenhet, den har varit nystädad sedan förra veckan, men jag har ju bara varit här två nätter sedan dess och då har jag enbart sovit. Ingen disk, inget synligt damm och inget skräp. Skönt! Dock luktar sängen lite bakfylla sen i lördags då jag sov hemma, det var dock inte jag som luktade haha.. Men men de var de värt.

Framför mig visas Mord i Sinnet. Inte hunnit kolla något tidigare. Nu har jag kollat någon timme i sträck, är dock fortfarande på Säsong 1. Snart ska jag ut med min underbaring till hund. Vi ska ta en långsam prommis runt stan hade jag tänkt. Har varit inne typ hela dagen. Baltazar har varit med på jobbet idag, förstår ni vilket lyx att kunna ha med hunden på jobbet?! Han är såå duktig, men han har hittat en ny vän som ger honom lite sockerkaka mm.

Jag har ätit hamburgare idag också, MED bröd och BBQ chips. Det är det enda jag ätit på hela dagen. Druckit en Loka citron burk också. Jag förstår mig verkligen inte på mig själv i vissa lägen. Blir så jävla trött. Jag orkar liksom inte tänka ibland. Det var på jobbet vi blev bjudna på hämtmat. Jag kunde ha ätit yoghurt med lite nötter. Det finns ingen ursäkt och heller ingen ånger. Idioti och lathet skulle jag tänka mig.

Jag känner mig nöjd med det mest i livet just nu. Det är skönt! Det finns mycket underförstådda "krav" i samhället. Jag brukar inte bry mig så mycket om dom. Men lite finns dom ändå där i tankarna. Jag vill bli kär och såklart ha lyckan att få barn, sen vore mitt liv på topp!


Sant?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Klicka här om du vill bli ihågkommen!

Emailadress

URL/Bloggadress:

Spell it out

Trackback
RSS 2.0