Galopp bland björnarna

 Suddiga men vi syns ju i alla fall!

Idag hade jag en plan att rida mot Hårga och testa vägen till höger. 
Lina och Noa hakade på och eftersom Noa inte har skor bak så fick vi omplanera lite. Grusvägarna där det åkt mycket bilar var alldeles för hala för att hålla något som skulle kunna kallas för tempo. Winston skrittade IKAPP Noa utan problem och det brukar inte hända. Så vi vände när vi kom till högervägen och red tillbaka och svängde sedan upp mot Hårga berget. Jag tror att jag pratade konstant, var livrädd för att en björn skulle dyka upp bland träden eller mitt på vägen för den delen. Vägen var dock väldigt mysig. Har aldrig ridit där förut. Vi travade och galopperade bakom Noa och det var riktigt svårt att hålla Winston vid några tillfällen idag. Han var galet pigg och var inte alls nöjd med att gå sist och springa sakta. Men precis som på alla de senaste ridturerna så skötte han sig ypperligt.
 
Jag får chans att öva på massor med olika saker. Det jobbiga är att när jag väl lärt mig ha koll på någonting så är det något nytt jag måste lära mig. Idag övade jag på att böja honom åt höger eller iaf få honom att gå rakt med halsen när vi travade. Han vrider gärna huvudet åt vänster och drar på och tar jag i höger tygel så går han ditåt. Det blir liksom en ond cirkel och jag får kämpa på bra med skänklar och balans och tyglar och mina ben ska ändå förstå att de samtidigt ska rida lätt alternativ stå upp i lätt galoppsits..
 
Det som kändes väldigt bra idag var att även om han bröt galoppen och slängtravade så kände jag att jag hade full koll på vad han gjorde vilket jag inte riktigt känt tidigare och då sagt åt Lina att sakta av eller stanna. Men idag provade vi igen och han lyssnade bra trots att Noa och Lina hamnade längre och längre ifrån oss. Jag blir nog stressad av att vi blir efter och brukar därför gasa på istället för att kräva att han ska ta den galopp jag vill och lyssna även i galoppen. Ena galoppen idag körde vi på höger och han bröt av säkert 4 gånger men fattade alltid ny då jag bad honom och 3 av 4 gånger tog han faktiskt höger galopp igen.
 
Nu var vi alltså ute efter en skogsväg i mörkret på ett berg där det finns björnar. Det var den allra största utmaningen idag. Imorgon ska jag rida till tåget utan sällskapshäst och även prova lite fart på första E-sträckan hade jag tänkt, spännande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Klicka här om du vill bli ihågkommen!

Emailadress

URL/Bloggadress:

Spell it out

Trackback
RSS 2.0