Första passet på en vecka

Winston tappade en sko för drygt en vecka sedan och därför har vi bara väntat på att få hem skorna och sen ta hem hovslagaren. Just nu är han i alla fall skodd fram med de gamla skorna som inte är vinterutrustade. Så vi får rida när det är mjuk och inte snorhalt. Han kommer gå så tills allt är klart.
 
Så igår skulle vi ut på en premiärtur. Det var ingen ordning på mig jag var konstig i magen och hade lite ont på vänster sida i ryggen, vet inte om jag sträckte mig lite när jag var ute och gick tidigare på dagen. Jag frågade Lina om hon ville rida Winston men det ville hon inte. Haha.. så typiskt men hon tyckte såklart att jag skulle få klara detta och växa ännu mer i ridningen. Jag tänkte att han kanske var lite tokig när han vilat en hel vecka. Vi bestämde oss för att bara rida hemmavid och då var det bara att hoppa upp, för då kände jag att jag kunde hoppa av om det inte funkade pga ryggen eller om han blir vild:P. 
 
Han var superduktig. Vi skrittade och vände innan kyrkhästarnas hage började, Lina var snäll (jag gillar inte dom hästarna speciellt inte sedan han bockade där). Han kändes lite stapplig och underlig början i skritten men jag vet inte vad det beror på, kanske öm eller stel efter en veckas vila?!. Sen höll vi igång ganska mycket i trav och red i svängar(eller ja en böjd väg förbi Årtalshuset) vilket jag tycker att kan vara lite klurigt för han genar gärna i sidled hemåt. Och det är just det där i sidled jag är rädd för. Men det gick bättre och bättre och på slutet riktigt bra. Han vill gärna bestämma och han är ganska mycket häst att bestämma över. Jag övade även lite på att stanna, börja skritta, börja trava, sakta av till skritt, börja trava.. ja men växla mellan gångarterna för att han ska lyssna och det gick bra efter en stund. Vi provade lite galopp men jag vet inte om han är öm i bakhovarna eller om han bara var vrång för galoppera ville han inte jättegärna. Han gick dock först hela tiden också och det är inte hans favorit men han var pigg och lättare än vanligt att få fram i skritten och traven. Men vi nöjde oss när han gjort det jag bad om och så skyndade jag mig att bryta av den sista gången så inte han hann före. Är väldigt nöjd med både hans och min insats!
Här har ni det jag kallar för Årtalshuset! (inte kort från igår)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Klicka här om du vill bli ihågkommen!

Emailadress

URL/Bloggadress:

Spell it out

Trackback
RSS 2.0