En bomb

 
Winston var inte att leka med idag. Han var så pigg som han aldrig förut har varit. Han sprudlade skulle man kunna säga. Han fattar galopp från typ stillastående och drar iväg som en jävla galopphäst. Innan kan han vara seg och knappt gå fram och så nuddar jag med skänkeln så flyger han iväg. Ja vi red till Hårga idag och när vi kom till Kulabacken var han överallt och ingenstans. Så jag beslutade mig för att trava bort energin men det gick inte, han tvärnitade och tog sedan galopp. Tror att han tog typ 10 galoppfattningar innan vi var vid fårhuset. Jag höll på att bryta ihop och hoppade av. Då ringde jag Lina. Jag hade en himla tur och hon svarade och jag frågade "Vad ska jag göra? Gå hem eller låta honom springa av sig?" Hon sa "Galoppera uppför berget". Jag hoppade upp och vi fajtades fram till berget eftersom jag inte ville låta honom springa på planmark. Tog galopp och galopperade upp till dit vi brukar KÄMPA för att komma. Galopp hela vägen förutom i två nerförsbackar. Alltså helt galen häst. Han tvärnitade en gång för en skylt men galopperade annars på som om han aldrig hade gjort annat. Han brukar vara rätt död efter första backen. Men eftersom han inte visade ett enda symptom på att vara ens lite trött så fortsatte jag för jag ville INTE vända med en pigg häst. När vi var uppe så pustade han lite nöjt och vi vände hemåt och jag tänkte att det är la bara att hålla i mig. Vi galopperade hemåt också. Samma fart, inge trött men han lyssnade när jag ville stanna. Här hade han ingen chans att dra iväg ifrån saktare fart eftersom vi höll den högsta hela tiden vi kunde. Men sen skrittade han duktigt ner för alla backar, började trava typ 2-3 gånger.
 
När vi väl var nere så var han som han är den piggaste av de piggaste dagarna. Så vi travade bort till blåvitahuset som var tanken från början. Hemåt travade vi också men han tog lite galoppsteg här och var men inte i närheten av så "vild" som han var innan. Han drog iväg när det kom bilar bakifrån 2 gånger, nått nytt han börjat med. Han var inte svettig när vi kom hem vilket är så himla sjukt. Så mycket som han fick anstränga sig idag har han aldrig gjort.
 
Det bästa på dagens ridtur var att trots Winstons nyuppfunna pigghet så gjorde han inga bus. Inga studsningar och inga bakutsparkar. Det är jag så tacksam för!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Kolla ögat snacka om att:här kommer jag!Tur att du tycker det är kul,oroliga mamman.

2014-12-12 @ 22:13:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Klicka här om du vill bli ihågkommen!

Emailadress

URL/Bloggadress:

Spell it out

Trackback
RSS 2.0