Våran helt underbara ridtur

Okej jag speedskriver detta inlägg för jag borde gå och sova nu. Vi red till E, jag på Winston, Lina på Dansa och Frida på marken med Sune. Allting var helt perfekt. Vädret, Vägen, Störningar, Hästarna, Sällskapet. Vi skrittade till järnvägen och sen travade vi lite och galopperade massor! Lina sa att vi galopperar bortåt och travar hemåt. Jag sa att vi galopperar hemåt också. Hon frågade om jag kunde hålla honom, Winston blir så nedrans stark. Jag sa att vi provar men var nog tillräckligt övertygande om att jag skulle lyckas. Om vi aldrig provar så vet vi ju inte. Å vilken fart han fick min stora ögonsten, det blir låååång stoppsträcka men vi stannade till slut alla gånger. Han älskar att springa hemåt. Sånt drag i galoppen och det är så roligt! Att galoppera är det bästa jag vet! Han skötte sig upperligt på alla plan idag! Dansa skötte sig exemplariskt! Hon tyckte att det var så himlans skoj att komma till ett nytt ställe tror jag. Kändes som att vi var ute i 10 minuter men vi var ute i strax över en timme. Det tog dock mest tid att skritta till järnvägen och tillbaka.




Att gå bakom är inte Winstons favorit sysselsättning just nu. Han blir lite galen och galopperar ikapp istället för att trava lite lugnt och andas så häftigt att man tror att han ska på en hjärtinfarkt. Han får öva sig på det för Dansa ska ju lära sig att gå både sist och först och hon bryr sig mycket mindre om vart i ledet hon går än Winston. Men grejen är ju att Winston gillar ju inte direkt att gå först heller, då segar han sig och vrångar sig om Dansa kommer för nära. Så det bästa är först i ledet på hemvägen, då är han som allra lättast att rida!

Hur fin?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Klicka här om du vill bli ihågkommen!

Emailadress

URL/Bloggadress:

Spell it out

Trackback
RSS 2.0