HannaKJonsson

Livet utifrån min point of view..

Anonym i stan

Hello det går sådär med bloggningen men jag skriver när jag känner fört. Ikväll har jag vart hos Linda, min gamla sambo. Vi var väldigt olika då vi bodde ihop men hade det även väldigt bra ihop. Men allt i vardagen var mest ett kaos många gånger. Jag var bestämd och ville ha ordning och hade inget till övers för dryga människor. Linda var yber snäll mot allt och alla och mjäkig även mot mindre snälla människor. Det funkade i några år innan vi flyttade ifrån varandra. Det är ändå några av de bästa åren i mitt liv vi hade grymt kul också.


Idag är vi väldigt mycket mer lika. Linda är av med lite av sin godtrogenhet och jag är väldigt mycket mer accepterande och snäll.

Ikväll pratade vi om att folk ofta pratar om andra människor istället för om sig själva. Vi pratade lite om vad andra säger till andra när vi går ut ur rummet eller huvudtaget. Det är svårt tycker jag. Jag har bestämt mig för att jag inte ska prata eller lyssna på skitprat. De jag pratar ifrågasättande om är ofta de jag tycker om allra mest för det är ju dom som påverkar mina känslor. Jag sa att jag inte trodde att någon pratar alls om mig, varför skulle dom?! Linda tyckte nog att jag var lite godtrogen sen så sa hon "Men du är ju bloggare klart folk pratar om dig". Men är det så? Vad säger man isåfall. Jag vet ju att jag själv refererar till bloggare ibland. Vissa dömmer jag faktiskt ut på grund av vad dom skriver på sin blogg och vissa andra dömmer jag som BRA personer. For the record så ser inte jag mig som en bloggare. Sen så ser jag mig ju som väldigt okänd i stan men de som umgås med mig ute bland folk brukar tycka att varenda kotte hejar.

Om ni nu tänker nått om mig, VAD tänker ni?