HannaKJonsson

Har inte kommit på något bra namn på rundan jag kan rida ännu. Vi red den dock idag, jag och Winston. Han var lite av en monsterhäst idag. Han var överallt och ingenstans ibland. Jag tog det väldigt coolt men jag fattar inte varför han ska hålla på. Han tvärvände och travade iväg båda gångerna jag hoppade upp efter vägen(måste hoppa av och ta bort bajs från vägen). I galoppen flög han över vägen i sidled av ingen direkt anledning. Han tvärnitade i galoppen för nått rör i ett dike och nå annat så att jag kunde lika gärna flygit över hals och huvud på honom. Han drog iväg två gånger från skritt, alltså han bara drar och när jag tar tag i honom så blir han skitsur och studsar. Det bästa är att släppa lite på tyglarna och prata lugnt med honom men det funkar ju inte alltid i alla situationer. Det är ändå roligare att rida honom när han är såhär än när han tjurar och inte vill gå fram, dock lite läskigare haha..

 

Men vet ni?! det finns två helt överkompenserande PLUS med dagens ridtur.

* Han tog HÖGERGALOPP när jag provade på en raksträcka! Jag tog högergaloppfattning och han tog den och jag tänkte(som vanligt) att han blitt halt eller nått för han känns så jäkla ostabil och vinglig i höger. Men sen gasade jag på och då hittade han flytet mer och Wiiihoooo vad skoj det är.

 

* Han var totalt orädd för saker som man kan tänka sig att han ska bli rädd för så som Vedkapande gubbar, renar, presenningar som flyger och hundar som skäller och hoppar i sina hundgårdar.

Hade inte någon motivation att klicka in här igår så jag kör en sammanfattning. Hade en skön känsla i kroppen hela dagen. Bara gick och njöt av nuet och filurade på livet. På morgonen tog jag Katten och Baltazar och satte mig på en sten i skogen och det var bara så härligt och lugnt. Sen kollade jag igenom massa jobb som jag sökt och sökte några nya. Kollade på flera avsnitt Criminal Minds och tog det väldigt lugnt.

 

E kom och jag blev jättetrött när vi åkte mot stallet så där hade jag dagens dipp. Ridturen blev Klättring vilket innebär två rundor i Lillskogen och 4 rundor i Skolbacken. Winston kändes lite knackig i benen i skritten och jag tror att det beror på att han slitit ner skorna så att han känner underlaget mer. Annars var han duktig. Vi har svårt att gå i form i alla backar men Winston försöker allt han kan så fort jag gör rätt.

Idag tränade Winston och jag på marken. Utrustning grimma, longerlina och långpisk. Vi började på gården och jag lyckades ganska enkelt få honom gå runt på en cirkel, vilket varit ganska svårt tidigare. Han drog sig dock mot stalldörren och grinden till hagen. Fick honom att gå på i bra skritt och trav i båda varven men när vi kom till galoppen blev han stark och drog iväg för fort så då bestämde jag mig för att gå till lillhagen vi Vithebre.

 

Där travade han runt åt båda hållen och valde sedan galopp i vänster varv någon gång men han saktade av när jag sa till. Tog vänster galopp så fort jag sa till honom. Så bytte vi varv och han brallade loss och sparkade bakut flera gånger. Men till slut tog han 2-3 bakutsprång och sen några galoppsprång, då saktade jag av till trav. Travade då två varv innan vi gjorde ett nytt försök och han tog galoppen men studsade runt väldigt och bockade och busade massa. Eller så tvärnitade han och vände ut rumpan. Hur som är jag väldigt nöjd med honom. Han försökte sitt bästa och stannade aldrig och försökte ta gräs eller svänga in mot mitten som han gjort förut.

 

Jag tänkte att vi ska öva på högergalopp på detta sätt några gånger för att han ska få göra det utan mig. Min tanke är att detta ska stärka honom där det behövs. Han har svårare för allting i höger varv. Skritten går saktare, traven är knackigare och galoppen nästan obefintlig. Det känns ändå som att det finns mycket mer hopp nu än vad det fanns för några veckor sedan. Så vi övar på.

 

Efter vi hade varit iväg med Dansa till Bollnäs ridhus så gick jag ut i hagen och satte mig på en sten. Winston kom och fick lite godis och mys! Han börjar bli duktig på att komma i hagen nu. Han smiter inte iväg men han står gärna och väntar tills man gått ända fram till honom i vanliga fall. Häromdagen gick han ifrån mig, det gör han ibland om de andra hästarna börjar röra sig runt runt. Men som sagt den senaste tiden har han blitt duktig på att komma och även stå kvar fast de andra kommer fram och muttrar.

Idag har jag tagit tag i mitt ekonomiska liv igen. Fan så trökigt det är att inte få in några pengar från jobb. Denna månad har det även blitt nå knas med utbetalningen från mitt extra jobb så jag har inte fått någon lön. Men nu har jag beräknat och snott 5000 kronor från sparkontot. Det dras 2000 kronor varje månad till olika sparkonton och det fungerar inte just nu så då snor jag tillbaka av dom.

 

Alla mina fasta kostnader Hyra, El, Bredband, Försäkringar, Fackavgift, Stallhyra och Sparande(2000kr) kostar mig 8500 kr varje månad. Det känns helt galet men det finns ingenting jag kan skära ner på direkt. Jag har ju inga onödiga kostnader alls just nu. Så min månadsplan är att klara mig på 10 000 kronor i månaden, alltså 2500 kr på mat och övrigt. Sen har jag vissa kostnader utöver tex skoning av hästen, lagning av bilen(något hjullager som är trasigt). Dessa kostnader ska ju ingå i månadsbudgeten så snart jag har ett jobb och troligtvis kommer inkomsten per månad även att räcka till dessa redan nu men det är ett okej undantag att ta av sparkontona.

 

Skoningen kostar 1650 kronor var 6e vecka vilket är orimligt i längden. Denna gång plus skor typ 600-800 kr. Det är mycket pengar just nu för en fattiglapp som mig. Men jag har beslutat mig för att ha den hovslagaren jag har en gång till iaf. Sen får vi se hur det blir, vill gärna ha någon billigare men väldigt kunnig. Skoning är en av de viktigaste grejerna som måste fungera med hästen och det är en utgift som aldrig försvinner. 

 

Fick pengar i present så jag har unnat mig och skickat efter allt jag suktat efter men som jag inte tagit mig råd att köpa. Det roligaste och mest behövliga är en cykelvagn!! Så nu kan jag och Ballen ut och hurta tillsammans snart. Här även skickat efter ett magbälte att ha telefonen i när jag rider, en väggdekor med fjärilar, ett headset så jag kan prata i telefon i stallet när jag mockar och pysslar runt, en bikini tyckte att jag var värd en ny:P och ett par gummityglar(som tyvärr var slutsålda så jag får köpa dom senare).

Cool va?

Nu har jag brottats och slagits med min nya dator för att knopa ihop denna film. Jag har kollat på dessa två filmklipp så många gånger att jag tappat räkningen. Jag är så jäkla lycklig och stolt över att jag gör det jag gör idag. Ibland får jag lust att nypa mig i armen för att kolla att det är sant. Den känslan en ridtur med Winston ger är svår att uppnå på annat sätt.

 

Ridningen har vart jobbig och jävlig ibland och delar av mig har givit upp(om bara så för några sekunder) så många gånger. Jag har tvivlat så himla mycket på mig men när jag väl klarat det har jag varit stoltare än stoltast. Just nu går det bra. Jag orkar, jag vågar och jag älskar att rida. Det kommer säkert krascha snart igen men under tiden tänker jag njuta.

 

Det är människor som säger till mig att hästlivet är slitsamt. Det är jobbigt att ha häst. Det är tungt, det är dyrt, det tar massa tid, det är ju så dåligt väder i Sverige och massa mer. Men vet ni själva Hästlivet har jag alltid gillat. Jag bryr mig knappt om vädret(även om jag helst slipper hagel/regn), tid är ju det enda vi har så att lägga tid på det man älskar istället för tvn eller nått tycker jag känns helt ok, tungt är det inte för jag klarar det med min kropp nästan jämt, me jag håller med om att det är dyrt, sviiindyrt till och med. Men inte dyrare än typ slalom.

 

Det som är jobbigast med att ha häst har ingenting med dessa saker att göra utan det är den ständiga oron att allt ska vara bra, bli rätt, må bra. Psykiskt är det otroligt krävande att ha häst både i ridningen och all annan tid. Man måste vara så kunnig på så många områden och sen bestämma sig hur man själv vill vara som hästmänniska och jag vill ju gärna veta varför jag tycker som jag tycker och gör som jag gör.

 

Just nu känner jag mig relativt lugn och trygg i hästlivet. Winston och jag börjar hitta varandra mer och mer och snart kommer jag nog att få ha denna känsla oftast. Det är det jag har längtat efter sedan i höstas, att få känna grundtrygghet. Att få känna att jag klarar faktiskt av att rida i alla gångarter både själv och i sällskap och bara känna att det är skojjigt!! Det är det största framgången jag kunnat få! Det är alltid känslan som styr mig och just nu njuter jag av att känslan är på topp!

 

That´s me! Nu har jag bakat Valnötsbröd, och chokladkaka delux. Jag har även gjort marinad och lagt in 9 kilo kyckling i marinad. Visst låter det sinnessjukt mycket med 9 kilo? Men jag vill att folk ska kunna äta sig mätta och då blir det mycket mat. Det lite roliga är att jag bara köpt ett paket bulgur som alla ska få dela på. Bulguren är för övrigt det enda jag inte kan äta av maten jag bjuder på. Men jag älskar bulgur och tänkte därför unna de andra att få äta det. Mamma tyckte att jag borde ha potatis och att jag måste tänka på morfar och pappa, i min värld gillar morfar att prova min mat och pappa har aldrig klagat över att inte få kolisar när jag lagar mat så där blev det stopp. Jag har även gjort kommande veckans matlådor som jag brukar göra på söndagar till J. Nu blev det kycklingfilé med kryddor och cremefraichetäcke. Luktar riktigt smarrigt!

 

Efterrätterna skulle jag kunna leva på. Dom är inte okej alls för det är socker i två av dom, en mustig mörkchokladkladdkaka och en vitchokladkladdkaka, bytte dock ut vetemjölet mot mandelmjöl i de båda. Ska även ha chokladmousse, grädde och bär. Det jag har kvar nu ikväll att fixa är ostbröd, tänkte försöka göra som ostpinnar istället. Vi får se hur det går. Imorgon har jag lite att pyssla med innan det är klart men jag älskar detta. Att planera, förbereda och fixa allt!

Om en timme ska jag hämta upp Katja på station, hon ska bo här i helgen och ikväll ska vi ut och rida i solskenet! Innan dess ska jag ha knopat ihop ett musikquis, Wiiie!

Jag sitter här i min soffa och lurar på vad dagen har att erbjuda. Det jag vet är en dejt med hovslagaren, en rid dejt med Lina och inga promenader. Tänk vad jag saknar promenaderna nu när vi inte tar några. Känns som att hela jag förfaller. Jag har fortfarande inte planerat mat eller lekar till på lördag så det borde väl vara dax nu när jag ändå har massa tid att bara vara stilla och hemma.

 

Baltazar har kräkts tre gånger idag och ser alldeles ynklig ut. Vi ska gå ut nu och sitta i skogen en stund och andas. Har en väldigt lugn dag framför mig så jag tänker utnyttja det till att hinna med sånt man inte kan göra när man är ute på och flänger.

Dessa pengar har jag en gång ägt, undra vad jag gjorde för/med dom? Just nu skulle jag väldigt gärna hitta dom gömd i en låda så jag får känna mig lite ofattig. Jag funderar på att skaffa ett extra jobb i sommar. Jag behöver verkligen spara pengar och jag hinner med säkert 10-25 pass under tiden jag har det andra jobbet. Innan och efter har jag hur mycket tid som helst så då kan jag jobba heltid. Hmm ska klura på detta för nått jobb borde väl vara ikke tillsatt fortfarande.

Dagen har varit lite underlig må jag tycka. Mamma och pojkarna ringde och sjöng för mig på förmiddagen och smsen och samtalen har strömmat in. Nu ikväll kom min faster, kusin och hennes barn på fika. Annars har jag inte märkt av min födelsedag nämnvärt. Jag ska ha fest på lördag så det kanske "känns mer" då. Vet inte hur det ska kännas heller.

 

Förmiddagen tillbringade jag här hemma med att duscha galet länge, vara ute i skogen med Baltazar som satt brevid i koppel och så fixade jag upp tavlor på väggarna. Har fortfarande inte fixat klart fototavlorna men nu sitter dom i alla fall på väggen. Korten är beställda så jag hoppas de kommer innan veckan slut. Jag var in på stan en sväng på en fotoaffär och då skulle mina 78 kort kosta 230 kronor att framkalla, nu gjorde jag det på nätet istället och då kostade det 54 kronor och då fick jag två av fotona i större format. Hur kan det skilja nästan 200 kronor?! Känns helt orimligt. På stan skulle jag även skicka iväg de hästskorna som verkligen var fel och fick då veta att jag haft på för lite porto så jag fick "böta" 95 kronor TILL. Pengarna rullar ifrån mig.

 

Lunchen åt jag på HOUSE med mamma, pappa, Vidar och Johanna. Svingod grillad kyckling, beasås och massa grönsaker. Fick jättefina rosor av mamma och pappa.

 

Hela dagen hade jag längtat till kvällen då Lina och jag skulle ut och rida. Vi åkte till Bronzac först och Lina fixade honom och jag fixade stallet. I Lillstallet fixade vi allt i stallet och tog in våra två. När Winston och jag går ut hör jag hur vänster baksko glappar/skramlar. Ridtur inställd. Hovslagaren kommer imorgon IGEN. Jag blev faktiskt ganska besviken idag även om vi kunde stå i solen och kramas och mysa så kände jag bara att vafaaan kan jag inte bara få lite lugn OCH spara lite pengar nu. Lina red Dansa hemmavid och hon gick jättefint och var duktig som sprang både mot och ifrån oss.

 

Det här har varit långt ifrån en av mina bästa födelsedagar men jag är väldigt glad och tacksam över allt och alla jag har i mitt liv dagelidax. Känner att jag nog nu för tillfället, just idag är mitt bästaste jag jag någonsin varit och det ska jag fira på lördag med mina nära och kära!

 

Jag har beställt 4 hästskor och fick 2 fel. Därför skulle jag skicka tillbaka de två som var fel. Vad gör jag? Jo jag skickar tillbaka de som jag skulle ha och har nu de två som jag inte kan använda kvar. Blir himla trött på mig själv ibland alltså. Jag skulle skynda mig att göra det bara för att ha det gjort. Detta är bara en av de grejer som jag sullat med på sistonde. Nu är det back to ordning och reda.

 

Idag har Winston fått på sig skon på vänster fram igen så imorgon ska vi ut och galoppa med Lina och Dansa. Var på stan en sväng och kikade efter någon rolig klänning till helgen men hittade nada. Var till veterinären med Baltazar igen och hon ansåg att han var mycket bättre men att han ska äta smärtstillande, vara stilla, vara lindad och ha skena tills på måndag. Känns sådär för han hatar det och jag får ont i hjärtat.

Jag har även vart och hämtat mitt sommarschema idag och jäklar vilken bra sommar jag kommer att ha! Älskar jobbet, älskar schemat, älskar veckolånga ledigheter, älskar att jobba och ja fan så skönt det känns!!

 

Annars har ju detta vart min sista dag så 20 nånting åring. Imorgon fyller jag 30 år, fatta vad sinnessjukt det är.

Eftersom Winston tappat en sko så pysslar vi med att umgås och pussas mest. Idag var vi iväg på löshoppning med Dansa och Lina har hittat en fenomenal lastningsteknik som nu funkat på Dansa fyra gånger i rad. Därför tänkte jag passa på att prova på Winston, han var ju liiite seg in i transporten när vi hämtade honom. Så nu tänkte jag att fan vad lämpligt om jag kan lyckas med detta själv. Tanken är att man ska dra en longerlina runt bommen där fram och sen runt bakom hästen. Jag kom dock bara in i transporten och la linan runt bommen då kom Winston traskandes efter så det var ju bra. Lite paff blev jag men han är så himla cool och tog allt med ro. Fick massa morötter och sen upp med bakluckan en stund innan vi backade ut igen. Duktig häst!

Innan satt jag i hagen en stund och lyssnade på när Winston åt gräs och ibland kom han och buttade lite på mig. Borstade av honom och drog bort ännu lite hår i hagen och de andra hästarna lät oss vara i fred vilket är skönt! 

Allt för ofta känner jag att tiden rinner ifrån mig. Har så mycket jag vill hinna göra och många jag vill träffa att det går inte ihop. Jag har haft ganska mycket pyssel de senaste veckorna och jag har knappt träffat några av mina vänner. Pratar dock väldigt mycket i telefonen med alla. Jag kan erkänna att jag är lagomt less på min telefon, den piper och låter mest hela tiden. Därför tog jag timeout i helgen. Har varit mycket hos mamma och pappa och bara varit.

 

Ikväll skulle hovslagaren komma till stallet klockan åtta så jag skulle ta in hästarna. Hovslagaren avbokade så jag skulle åka till stallet och bara släppa in hästarna. När jag väl kom dit hade jag Sara i telefonen och så gick jag rakt ut i hagen och satte mig på en sten, där satt jag i en timme och pratade om livet. Det var så himla hälrigt och hästarna kom förbi lite nu och då och pussades(eller som Dansa naggades i tårna). Fy vad jag älskar mitt liv med hästar! Mer tid i hagen framöver.

När solen försvann bakom träden och det blev lite kyligt gick jag hemåt och alla hästar följde med på rad bakom mig och Winston som gick bredvid helt lös. Då började grovjobbet. All vinterpäls skulle veck, borstade och donade i nästan exakt en timme. Klippte honom lite på sidorna på magen så han inte skulle se så mammutig ut. Nu skiner han och är alldeles kritvit. Blir mycket putsning nu när han inte går att motionera. En helt underbar och välbehövlig kväll i stallet blev det! Detta trots att jag spenderat hela dagen i stallet också haha.. Love my life!

Idag tog jag det himla lugnt i stallet. Mös runt och borstade Winston länge. Hämtade honom mitt i hagen och de andra hästarna brydde sig inte alls om oss vilket kändes så skönt. Han fick gå lös en stund på gården medans jag satt i solen och väntade.

Vi hade planerat en utflykt med mamma och pappa upp på Hårga berget. Winston och jag vände innan det blev jättebrant och tog grusvägen och mötte upp mamma, pappa och Baltazar på andra sidan berget. Till slut hittade vi varandra och Baltazar blir jättelycklig och ställer sig bredvid mig och går lite under Winstons mage och skriker rakt ut så Winston börjar hoppa runt med bakbenen. Hade han träffat Baltazar hade han vart död nu. Turligt nog så var det "bara" Baltazars ben som fick sig en smäll av någonting. Så nu haltar han, men han lever.

Utflykten var ändå lyckad, mysig och vädret var perfekt. Jag red med barbackagjorden men gick lika mycket som jag red. Jag klämde mitt smalben i stiglädren i en galopp så nu har jag ett blålila ben, fy satan vad ont. Nästan hemma på gården tappar Winston vänster framsko. Så jäkla typiskt men den har glappat tidigare också.

Vaknade bredvid mina fina djur i morse och sedan dess har dagen bara blitt bättre. Åkte till stallet strax efter elva och donade. Vi red ut en lugn tur på E och bara mös, det var verkligen så härligt! Winston var lite seg och Dansa var ganska nära vår rumpa men han stannade inte och tjurade någon gång, Framsteg. Håller galoppen så bra nu och är mycket jämnare i traven. Han känns helt enkelt lite mer som när vi rider ensamma. Jag hoppade av och gick förbi hagoch kyrkhästarna för det är tillräcklig utmaning utan Dansa tycker jag. På tal om Dansa så går hon så himla fint nu speciellt i slutet av våra ridturer. Jag kan tjuvkolla lite i traven ibland och hon ser verkligen pampig ut våran lilla prinsessa! Winston blev rädd för någonting längst ute på E när Lina fick för sig att vi skulle gå en stig och sen över ett dike. Jag trodde att mitt knä skulle krascha i ett träd och att han skulle tokhoppa över diket, men han lugnade sig och vi gick sakta över diket. Så himla härligt att jag nu kan prata med Lina när vi rider och bara njuta!

 

Hemma duschade jag och sen åkte jag till mormor och morfar på middag med familjen. Så himla god mat!! Och högljudda diskussioner om knark, polisen, straff, mord, vapen och allt annat som vi nog egentligen tycker ganska lika om men som man önskar att verkligenheten vore annorlunda angående. Jag fattar inte och är ändå inte förvånad att ännu en dött av en överdos i Bollnäs.

Hade tänkt att gå ut ikväll men jag ångrade mig och ska nu krypa ner i min sköna säng med min finaste katt och hund. Imorgon ska jag, mamma, pappa, Baltazar och Winston bestiga Hårga Berget. Ska bli strålande sol och det känns som att imorgon kommer att bli en lika fin dag som idag!

Okej, jag borde egentligen inte skriva det här men jag viiiill. Sanningen är den att jag har haft ett mål, ett STORT mål om min vikt som jag ville nå innan jag fyllde 30 år vilket jag gör på onsdag. Just nu känns det lite svårt att nå eftersom det är 6 dagar kvar och kilona är 2. Jag vill ju egentligen inte banta på riktigt men det skulle vara så jävla härligt att nå målet. Om jag når målet så har jag TIO kilo kvar till mitt slutmål vilket känns som nada.

 

Dessa två kilon gör mig stressad. Jag äter inte bättre under stress kan jag säga. Jag skulle ju sluta hetsa över vikten, hur fan gick det med det?! Mitt huvud bara spinner och vikten går faktiskt neråt så det finns en chans att nå målet men då ska jag klara en påskhelg med massa god mat och goodis överallt.

 

Skyltarna på affärerna bara skriker ut REA på godis och jag bryr mig ju egentligen inte om vad det kostar utan VAD det gör med min kropp men det drar ju uppmärksamheten till sig. Så min plan nu är att undvika affärer under helgen. Käka en jävla massa ägg och rida hårt! Vad tror ni om mitt mål, är det uppnåbart?

Jag har kommit på att en del av det jag uppskattar i min personlighet även kan bli en brist. Det gäller att jag gärna engagerar mig i det jag anser är viktiga saker. Utsatta människor, ungdomar, misskötta djur mm. Lina brukar ibland påpeka att jag är godhjärtad(typ kommer inte ihåg ordvalen). Jag upplever inte det personligen så utan jag känner mest att jag försöker att vara en bra medmänniska. Flera har bett mig skriva om de saker jag gör ideellt här på bloggen för att inspirera men jag har inte riktigt vetat vad jag ska skriva. Nu har det varit väldigt mycket med mina "sido projekt" och då inser jag hur mycket tid och energi jag ändå ger till okända.

 

Häromdagen då de ringde från Djurskyddet och frågade om en kattfamilj kunde flytta in här så kände jag "Ja det kan vi väl ordna". I min värld går allt att ordna för människor eller djur som inte har det bra. Sen kände jag, är det bara jag som gör sånt här? Så är det såklart inte, men ibland blir jag lite trött på mig själv att jag alltid ska ställa upp och fixa och greja och ordna. Så snart kommer det att flytta in en kattmamma och några kattungar här, bara så att ni vet liksom.

 

Jag vill vara ett aktivt stöd i samhället. Just nu är jag aktiv i Kvinnojouren, Tjejjouren, NarkotikaFritt Bollnäs, lite med djuren och så är jag kontaktperson till en ung tjej. Jag har även en "fond" där människor kan söka pengar till aktiviteter. Jag tänker att det är sånt alla gör. Men sen inser jag att ingen jag känner är ens aktiv med en grej. Jag har faktiskt dragit ner på mitt "hjälpande" och väljer nu med omsorg några få föreningar/saker jag lägger min själ i. Det som händer när jag är för engagerad i för mycket är att jag tappar bort mitt syfte, mig och mitt eget liv, det blir en brist. Jag gör inte alls lika bra saker utan stressar för att hinna hjälpa allt och alla. Det går inte för mig.

 

Jag rekommenderar alla att engagera sig på ett eller annat sätt i en förening eller organisation. Det finns så många som behöver stöd och hjälp från en okänd hand. Jag gör ingenting för att känna mig bättre eller vara duktigare än någon annan vilket ofta människor som inte känner mig tror. Det mesta jobb du lägger ner är det aldrig någon som vet om att du gjort men det behövs. Jag är dock stolt och glad över att jag gör sånt här!

 

Vill ni veta mer om sånt här? Hjälper du till på något sätt? 

Fan vilken fin och duktig häst jag har alltså. Idag var han piggelin men inte särskilt tittig alls. Jag red till huset uppe på kullen på E och vi travade i princip hela vägen dit och hela vägen hem förutom i nerförsbackarna då. Han blir stark på hemvägen och vill så gärna dra iväg i galopp men idag satt jag och pillade asmycket med fingrarna och då skärpte han sig. Troligtvis skulle han inte göra det jag upplever som "dumma grejer" om det var någon mer rutinerad som red. Men med mig tar han liksom chanserna han får eftersom jag inte gör rätt hela tiden. Det som är skönt är ju att jag känner att när jag gör rätt så går han bra. Så jag läre bara göra rätt hela tiden då går det galant haha..

 

Provade högergalopp i två höger svängar men han tog vänster så då travade vi istället. Gjorde även halt två gånger på hemvägen då han gärna drar iväg i slängtrav. Efter det går han superfint och är så lätt lätt i handen(ja om jag jämför med innan iaf). 

 

Lina var med Dansa i paddocken under tiden så vi svängde upp dit och övade höger galopp. Vi kom ett halvt varv idag. Det är jag sjukt stolt över. Balansen kändes bättre idag även om den inte var bra. Ann och Lina gav mig några tips på vad jag skulle göra tex som att sitta ner djupare i sadeln och trycka ner hälarna och inte dra upp benen. Så efter det gick det bättre och jag fick ju mer kontroll då. Han tog fattningarna jättelätt och höll galoppen fram till nästa sväng då han nog saktade av på grund av mig för jag tyckte att det var lite läskigt för det blev så tvärt så det kändes som en piruett haha.. När jag kände mig nöjd med att ha kommit igenom svängen så frågade jag Frida om hon ville prova. Tänkte om hon kunde få honom ett helt varv. Hon kom typ lika långt som mig, han är otroligt mycket häst att driva på genom svängen. Men det var riktigt roligt att se att han tog fattningarna så bra och se att han verkligen kunde sträcka ut i högergalopp också. Lite sjukt att se på från sidan men ibland känns det skoj. Är riktigt glad att han nu tar högergalopp i paddocken iaf så vi ska fortsätta öva där någon gång då och då.

 

Jag var helt genom svettig efter dagens pass. Mina ben var näst intill i kramp efter all trav ute på E. Jag måste verkligen öva mig så att jag blir mer uthållig så att jag klarar av en ridlektion i framtiden. Lina tycker att det är dax snart, jag tycker att det är dax om ett bra tag. 

Sitter i soffan och gör lite datapyssel. Idag vaknade jag helt utvilad efter att ha sovit en hel natt. De senaste nätterna har varit lite jobbiga på grund av värk i handen och att knät knorrat en hel del. Men nu är det som sagt över och det känns skönt. Just nu lever jag på att ju mer jag använder dom desto bättre måste dom bli i framtiden och just nu mår jag bra i övrigt och då orkar jag ha ont. Jag blir dock väldigt trött av värken som vanligt.

 

Idag ska jag rensa den här datorn som jag skriver på för den kommer att lägga av vilken sekund som helst. Ska ge min nya dator en chans igen och hoppas att jag förstår den lite mera nu. Annars så är dagen ganska oplanerad. Det innebär att jag lätt blir lite lat och tar en lite för mycket tid att slappa.

 

Ikväll ska jag till stallet med Lina och Frida, har inte riktigt bestämt vad (eller om) Winston ska göra något. Dansa ska tömköras.

Idag började vi med en tur till ridskolan med Dansa för att prova ut sadel och sedan träna för Patrik. Dansa skötte sig exemplariskt vid sadelprovningen, stod som ett ljus och gosade in sig i mig eller Lina mest hela tiden. Charmig brutta det där!

Träningen kunde väl inte ha gått bättre. Lina fnittrade fram på Dansas rygg och det säger väl allt haha.. Så himla roligt att se att de hittar varandra och att Dansa verkligen ger med sig nu och gör som hon blir tillsagd och att hon tycker att det är skoj! Lastningen hem gjorde vi i hagel, blåst och med en lite vrång Dansa. Jag morrade tillslut till för jag var alldeles blöt, hal och iskall och då gick hon in haha.. 

 

Hemma i stallet hämtade jag in Winston som för övrigt känns mindre och mindre för varje dag. Fattar inte hur det kommer sig men snart mycket snart kommer jag att kunna studsa upp på honom från marken utan några problem. Idag red vi en ny väg på andra sidan storvägen. Winston var en riktig dröm att rida. Jag gillar nog när det är lite fart i gubben ändå. Han blir lite tittigare och slirigare men just idag kändes det riktigt härligt. Vi red förbi ladugården och över vägen och ut på åkrarna!! Ja det går en "traktorväg" ut mellan hagarna och sen rakt ut på en åker och vi travade näst intill hela tiden. Winston blev lite taggad men höll sig till trav hela vägen bort. Hem tog jag en chansning och lät honom galoppera en sväng och det tyckte han var riktigt skoj(Jag med men bara i smyg). Vi gick över vattenfåror och Winston tvekade inte en endaste gång och inte hoppade han heller. När vi kom vid Verkstaden smackade jag på honom lite lite och han sätter av i värsta galoppen från skritt, det var väl det enda han gjorde idag som jag inte bad om. Hade skitbra skritt och var helt ljuvlig. Jag hoppade dessutom upp från en lastpall, ni vet 1 dm typ, lite annat än min 40 cm stubbe det.

 

Sen åkte vi till Storstallet och Lina pysslade i stallet och med Bronzac medans jag och hundarna slappade. Var så nedrans trött så jag kunde ha somnat på stallgolvet. Kollade på Marie när hon red Baronen en stund också. Sen gick vi till skogen allihopa och jag och hundarna lekte medans Lina red vidare en till sväng.

 

Igår kom det. Mamma bakade min favoritkaka och jag åt den. Antar att det kommer ta kroppen flera dagar att återhämta sig nu men så får det vara. Är glad och nöjd över att det stannade med den och att jag inte freakade loss med godis och mycket mer saker jag inte ska äta.

 

Annars går maten väldigt bra nu. Frukost blir ofta en bit lax och fetaostpaj, så god! Lunch en kopp kaffe med grädde?! Middag en matlåda ur frysen. Helt okomplicerat och väldigt god mat kör jag på. Ikväll blir det räksallad från det nya stället "La Perla"?! 

 

Jag ville mest bara erkänna mitt snesteg idag.

 

Tänk om jag visste att jag skulle kunna ha denna, då skulle jag slå till. Nu vet jag inte det så jag avvaktar tills dess att jag ser vad slutpriset blir. Spännande.

 

Idag tog jag tag i en av mina största rädslor på hästryggen. Jag red till E och red hela vägen. Laddade imorse innan jag åkte och gjorde klar Winston snabbt som attans. Han kändes lite sur för att han fick stå kvar inne när de andra gick ut. Men så fort vi kom ut så var han riktigt glad och stabil. Träffade på Frida och Peter alldeles utanför gården och där tyckte Winston att vi kunde stanna och umgås haha..

 

Fredagar är vilodagar för byggarna ute på E så det är inga sprängningar eller oväsen. Alla hästar vi gick förbi åt sitt morgonhö(vilket var min önskan och plan med att rida tidigt). Han var lite seg och jag kämpade på med skänklarna för jag skulle använda spöt minimalt idag. Det känns som att han inte taggar till förrän man använder spöt, även om det bara är en liten dutt så kan han liksom rycka framåt och sen gå bra. Winston blev lite spänd vid kyrkhästarna och det är helt och hållet mitt fel för jag dör typ där. Men det gick bra och direkt efter travade vi mot järnvägen och in på grusvägarna.

 

Vi travade hela vägen till bron och då var jag helt stum i benen, han var lite korvig och svår att få fram i bra takt. Väl vid bron så kommer det en stor spolbil efter oss så jag gick lite på sidan och den åkte förbi och Winston frustade bara lite och stod helt stilla. Duktig häst! Sen så travade vi hela vägen utom två små nerförsbackar ända ut på E. Provade att ta höger galopp i svängarna men det gick inte alls idag. Han taggade till och skuttade lite i vänstergalopp ibland men annars skötte han sig super. Var lite pustig när vi kom fram.

 

Väl ute på E träffade vi på en gubbe som vi pratade med en bra stund innan vi red hemåt. Winston var då lite taggad och så fort jag ökade traven lite så tog han galopp. Fatta att han väljer galopp före trav nu(Lina påminde mig om att han även gör det i hagen ibland) och det är ju galet roligt. Vi red även in en skogväg och kom runt och ut på samma väg, tänk om alla vägar var så mysiga!! Sen fick han skritta på långa tyglar till efter bron då vi tog trav till fågelhuset då vi tog en galet härlig vänster galopp! Efter det var vi båda väldigt glada och nöjda.

 

Även hemvägen gick förbi haghästarna som nu övergivit sitt hö och strosade runt lite i hagen och travade lite men ingen tok galopp eller bocksprång så det gick bra, Winston tog nått fluffigt travsteg men var sen cool. Borta vid nästa hage grejade dom runt med en fyrhjuling och slätade till marken så då stannade vi och pratade en stund innan vi strosade hemåt med ren lycka i våra huvuden!!

Min tanke idag var, gör vad du vill så får vi se hur det går men framåt ska vi. Med det menas att jag tänkte att han får hoppa och skutta eller springa iväg eller vad fan som helst för jag känner att det går nog bra. Någon gång måste vi ju lära oss detta så då känns det bra att passa på när hästarna är lugna och vädret är bra.

Ikväll körde vi klättring med hästarna. Jag hade bestämt mig för att rida barbacka(eller fuskar med gjorde såklart) och det gick galant. Det började med att jag hörde grannarnas smattrande mopeder/crossar/fyrhjulingar och tänkte att det här kan ju gå hu som helst.

 

Vi gick till Skolbacken först och red den 4 gånger, Winston var lite tittig och spänd men hade bra goo framåt ändå. Det blåste väldigt mycket på vissa ställen och nästan ingenting på vissa. Vi travade lite efter stigen hemåt men annars körde vi bara skritt. Sen körde vi två rundor i Skogen. Jag känner mig nästan helt lugn när vi kommer ut ur skogen och ner på en liten åkerplätt nu, tidigare har jag tänkt att det är ett perfekt tillfälle för Winston att dra iväg.

 

Efter det travade vi 3 vändor fram och tillbaka Verkstan och vägen till vänster. Winston gick så himla fint men på grund av att han gick väldigt fint och mjukt så blev han även seg. Sen var Dansa lite energisk idag så hon var nära rumpan lite nu och då tror jag och då tvärnitade han. Så vi fick jobba oss fram men det gick ändå bra. Det är så himla härligt när man känner att Winston rygg åker upp och han blir som ingenting i handen och lyssnar superbra. Duktig duktig häst!!

Alltså mitt huvud är så trött nu så jag vet fan inte hur jag ska orka mig ut med Baltazar. Har haft möte sedan klockan halv sex typ och jag tror de åkte hem halv tio. Och då pratade vi konstant, inte ens en kisspaus. Vi har himla mycket att stå i just nu. Det tar på hjärnan och det låser sig liksom. Nu har jag ädå fått ihop ett förslag till vår "grej". Ja det blir kryptiskt men det är allt jag kan ge tyvärr.

 

Imorgon ska jag ha sovmorgon och sen åka hem till Växbo för lite pyssel hade jag tänkt. Om det är snö och halt skiter jag i det. Men ja jag checkar ut nu. God natt

Red mot Hårga istället för E idag och övade vår högergalopp. Hittade några högersvängar där vi övade och övade. Red till Renarna och provade långa högersvängen ovanför backen tre gånger, det gick inte, han tog bara vänster. Så provade vi svängen upp mot Landa och det fungerade bra så där ska vi öva igen, det som är synd att det är lite skymd sikt där. Bilar, mopeder, traktorer och sånt kommer lite nu och då. Vi provade även långa svängen upp mot Berget men då var han alldeles för taggad så han galopperade på stället i vänster såklart. Det fungerade inte alls att få honom i höger efter det. Så jag tog en tvärsväng i höger och sen red vi hem. Var ute i en timme och det var helt underbart!

Vi mötte även en traktor(stor med dubbla bakdäck så den var bred) med en stor vagn med ved och Winston blev super spänd. Han gick rakt ut i diket och sen backade han ut i skogen typ en meter. Jag tänkte att han få fan skylla sig själv om vi ramlar när han ska fjanta såhär. Jag fick honom förbi!! Så åkte traktorn iväg och då var det såklart lite läskigt så då skuttade vi framåt nått steg. Känns skönt att jag nu kan styra min hjärna och tänka framåt trots att han backar i motsatt riktning och inte alls verkar vilja gå åt mitt håll. Kände mig himla nöjd efter detta!

 

Har haft en riktigt bra dag med stallsysslor, shopping, middag ute och en lång härlig dusch. Började dagen på Bollnäs ridskola för att kolla på en person jag känner som skulle rida lektion. Förändringen sedan sist jag var med är gigantisk, så himla roligt! efter det blev det stallet men ingen ridtur som jag hade tänkt på grund av att hästarna var längst ner i hagen och det lät väldigt mycket(de sprängde och dundrade ovanligt mycket) bortifrån E dit jag hade tänkt att rida. Sköt därför upp ridningen till imorgon. Mina axlar är lite ömma idag sedan söndagens rejäla ridpass också så det var nog bra att skjuta upp ridningen lite med tanke på att vi ska galoppträna. Lyssnade på "Värvet", avsnittet med PETTER idag, riktigt bra! Har snart lyssnat igenom alla program eller iaf dom jag finner någorlunda intressant, iår är det mest program med för mig okända människor vilket är lite tråkigt kan jag tycka. Vilka poddar lyssnar du på?

 

Efter det hem och duschade länge tills jag var helt knallröd, sen kollade jag på två avsnitt Criminal Minds medans jag kikade över jobb och så på datorn. Det är en lite down period på jobb igen, hittar ingenting intressant. Efter det tog jag bilen till stan och gick runt och tittade och provade allt möjligt. Hittade två par skor jag skulle vilja ha, ett par kängor och ett par ballerina men min budget säger stopp för det just nu. Sen hittade jag tre stickade saker som jag dock köpte, men dom var billigare än skorna.

 

Var riktigt hungrig redan då jag kom ner till stan så då åkte vi till Picasso och åt middag. Jag valde LCHF pizza med champinjoner, sparris och lite lök med beasås. Åt cirka en tredjedel, så himla mäktig.

 

Herre min je vad vad Winston var tittig idag. Trodde han skulle göra något dumt men han skötte sig så jäkla bra. Vi kom fram till paddocken och han ville inte gå över en cementplatta som är där, Dansa gick förbi och sen lyckades vi komma över.

 

Vi värmde upp med att skritta runt och böja och ställa om lite, han coolade ner sig ganska snabbt. Gick lite runt hindren som var uppställda och gick ut i hörnen och förbi överallt och i vattenpölarna så att han skulle vänja sig.

Paddocken är ganska liten så när Dansa och Lina tränade så stod vi i mitten och övade på att stå stilla medans våra kompisar tränade, det gick galant! Medans dom pausade så tränade vi högergalopp och satan vad svårt det var att galoppera på spår, eller alltså min balans var som bortblåst, dels för att vi tog högergalopp!!! och sen för att det svängde hela tiden. Min balans var kass idag, både i traven och högergaloppen. Men det var det enda minuset. Winston tog höger galopp varje gång jag bad honom och galoppen sen gick inte så bra för vi flängde mest överallt men vi tog den!!

 

Är sjukt nöjd med Winstons insats idag. Min egen kunde i dagens läge inte varit bättre för jag är inte bättre än såhär för jag försökte mitt bästa och det är allt jag kan kräva. Imorgon ska vi ut och högergaloppa på E!!

 

 

Jag har måndagar som scanna genom alla jobbsidor ordentligt dag. Så sparar jag alla jobb på en lista och skriver ansökningar som jag skickar iväg under veckan. Just idag hade jag redan en lista för jag scannade lite i lördags så nu har jag suttit och sökt lite jobb som jag egentligen inte vill ha men så jag söker för att jag vill ha ett jobb. På Arbetsförmedlingen räknar man kvantitet på sökta jobb inte kvaliteén vilket jag tycker är tråkigt.

 

Jag valde att skriva om ridpasset igår istället för matlagningen och recepten så det kommer ut idag. Eller jag tänkte lägga ut ett recept om dagen men skriva klart dom idag. Alla rätter blev riktigt goda trots att jag tröttnat lite på köttfärsrätter.

 

Vi har ju hittat en ny väg, en helt perfekt väg med bara skog runtomkring. Tanken idag var att rida runt renarna men mitt i backen som går förbi deras hage stod en traktor på och grejade med massa ved och Dansa blir lite spänd av renarna så då blir Winston lite struttig så vi vände och red mot Landa.

 

Dansa och Lina tog täten(fram till Blåvita huset) idag och Winston var så himla duktig. Dansa tjurade(saktade av och ville inte gå fram för skänkeln) några gånger så vi fick vara på allerten med avsaktningar och hänga på när de travade iväg. Winston lyssnade på mig idag, han började inte trava bara för att Dansa gjorde det utan väntade tills jag sa till honom, det har ALDRIG hänt. Han drog heller inte iväg som han har gjort tidigare och frustat och blitt stark utan han höll sig väldigt enkelt bakom. Han blev en häst med mycket framåtbjudning men som ändå var ganska lydig, lovely!

 

Vi galopperade ganska mycket och Winston tyckte att det var riktigt jobbigt men han tjurade inte som häromdagen utan tog galoppen och blev sedan trött i slutet av backarna liksom vilket jag tycker är helt acceptabelt att han blir segare då. Han är inte van att galoppera så mycket i backar för när vi rider själv så galopperar vi på raksträckor och travar i backar för att han ska få det lättare. Men när vi rider med Dansa så kör vi galopp i backar för säkerhetens skull vilket jag tycker känns skönt! Det är så himla roligt att galoppera och i en av galoppfattningarna idag provade jag höger och HAN TOG DEN, nu var det bara en kort sträcka och han få ju kämpa så himla mycket mer men han tog den!! Blev så lycklig så jag skrek rakt ut, vilket jag såklart inte borde göra bland hästar men det gick bra! Imorgon ska vi troligtvis rida med Lina och Dansa i paddocken och då ska vi öva på högergalopp!

 

Vi mötte ett par i skogen som letade efter Pilgrimsleden och Winston älskar ju att få stå stilla och lyssna medans vi människor pratar, men Dansa hon var så himla duktig som bara stod och väntade i minst 5 minuter(hon har ju lite mer myror i brallan än Winston).

Slutsats - Winston är ju jobbigare att rida med sällskap oavsätt om man går först eller sist men hur mycket roligare är det inte att få ha sällskap?! Jag är väldigt hård på honom nu, han ska lyssna på en gång och jag hoppas det kommer att få honom att bli lydig och lättare att rida även med sällskap. Jag får verkligen tänka på min sits och vara väldigt tydlig, har nog blitt lite slarvig igen när han lyssnat så bra. Det allra bästa som jag har märkt dessa två sista ridturer är att han inte drar iväg med mig, det beror nog på att han FÅR galoppera igen men även på att han har en annan häst att förhålla sig till. 

Söndag igen och idag blir det en ridtur runt renarna, matning i Storstallet och sen en slapp kväll i soffan. Igår var Sanna här och umgicks. Vi lagade god lax med ugnsrostade grönsaker och kesopesto, riktigt smarrigt. Tidigare på dagen lagade jag alla "söndags matlådor". Blev en himlans massa mat och en sjukt god lax och fetaostpaj, lägger ut alla recept ikväll. Hade gjort en enkel men väldigt god dessert igår..

 

Nu ska jag skynda mig att hoppa i kläderna och hämta upp en tavla innan vi åker mot en hästloppis och sedan stallen. Känns som att det kommer att bli en riktigt härlig dag!

Var väldigt glad och laddad inför ridturen och sen blev den inte så som jag tänkt. Först gick vi längs åkerkanten bort till Hårga vilket jag verkligen ogillar. Anledningen är att Lina upplever att det är tryggare med Dansa utifall det kommer stora lastbilar på vägen. Jag ogillar ju Winston på åkrar i stort och det osar panik i min kropp på grund av att det kan finnas ormar precis vart som helst. Vi kom fram och jag hoppade upp och försökte skaka av mig alla dåliga känslor från åkern. Winston gick rätt bra, tjurade och segade sig lite mer än vanligt.

 

Så svängde vi av mot Hårgaberget och skulle galoppera. Det känns lite jobbigt att galoppera nu när vi knappt gjort det eftersom han inte tar högergalopp. Men när vi rider med Dansa så kommer såklart hennes behov först och då blir det ju så att Winston läre galoppera. Vet inte hur jag ska lösa detta riktigt för det kommer ju bli svårt att få honom lika stark i höger nu när vi börjar galoppera i vänster igen. Hursom gick galoppen inte så bra, han kändes väldigt påverkad av Dansa och seg som kola. Jag fick kämpa väldigt mycket för att få honom att hålla galoppen som han ändå höll nästan hela vägen, två avbrott. Det var ingen rolig galopp, vi stretade bara mot varandra liksom, ingen wihoo känsla. 

 

Väl uppe på kullen kom Dansa förbi oss lite och buttade sitt huvud mot mig och över Winston så jag dunkade till henne. Det var inte mitt smartaste drag då hon är en unghäst men jag fick lite panik(som tur var så gick allt bra). Winston kändes spänd och som om han skulle sprängas lite nu och då, drog in rumpan och kändes allmänt oglad. Det var ett tag sedan vi red ut med någon nu och jag har blitt bortskämd med en glad, sprallig och lättare riden häst. Jag fick kämpa för att få fram honom varannan meter igår och det är jobbigt och tråkigt. Jag blev otroligt besviken och det kändes som att vi var tillbaka på ruta 1 igen. Hela ridturen var en kamp och jag fick ingenting gratis. Jag skötte mig himla dåligt och blev frustrerad och kände mig riktigt dålig när inget i vår vanliga kommunikation fungerade. Winston ville inte och jag gav honom det utrymmet att få styra mina känslor. Jag ska inte rida på känslor!! Fan det som gått så bra i flera veckor nu bara POFF försvann liksom. 

 

Lina tyckte att vi var långt från ruta 1. Jag och Winston gjorde allt vi skulle ur deras synvinkel och det var INTE en självklarhet för några veckor sedan. Hon sa även andra saker som var vettiga och bra men som jag bara kastade bort i hjärnan igår men som idag hittat hem och gör så att jag ändå känner att vi kan jobba på detta. 

 

Idag känner jag att vi måste öva på detta för jag tycker att det är himla roligt att ha Lina och Dansa med så Winston får lära sig. Jag ska alltid ha helskodda ridbyxor så jag får bättre fäste. Jag måste lära mig att få bort all den dåliga energin jag får av åkern innan jag hoppar upp. Jag måste komma ihåg att rida precis som vanligt trots att han inte lyssnar lika bra, jag ändrar sits och blir nog otydligare när han inte lyssnar lika bra vilket gör att han lyssnar ännu sämre.

 

Det bästa med gårdagens ridtur var svängen in mot höger..

Har tillbringat min morgon med Criminal Minds maraton. Nu kan jag inte riktigt bestämma mig om jag ska rida eller inte. Igår hade vi inte någon kanonridtur direkt. Åker nog bara dit och mockar och pussar på honom idag. Baltazar behöver ju ändå vara ute en sväng och då kan jag lika gärna pyssla med något.

 

Förövrigt vägde jag mig idag och grammen börjar trilla neråt igen. Detta innebär att min hud på låren blir lösare igen och det gör att de gör ondare. 2 kilos skillnad på hela min kropp verkar sätta sig på låren. Så nu åker nog mina blå trotjänare(ridbyxor) i soporna. Måste ha tajtare som håller fast låren liksom haha.. Har ett par bruna likadana fast en storlek mindre.

 

Är en jäkligt fin dag idag, morgon prommisen med Baltazar blev kort, jag satt mest på en stubbe och njöt av solen och blåsten. Ikväll blir det middag med en vän. Lax, grönsaker i ugn och någon god sås!

 

 

Jag känner att ridningen och stallsysslor tar bra på kroppen, det är som en underhållsranson rörelse. Men jag vill ha tillbaka det där få sekundernas kick som jag får när jag är helt slut eller tycker att jag har gjort någonting bra. Det motiverar mig. Och motivation behöver jag om jag ska bli av med dessa 20 sista kilona.

 

Jag har svårt för att skapa balans i mitt liv. Det är allt eller inget. Jag känner dock att ridningen har förändrat det för det gör att jag ligger på en bra, vanlig, jämn grundnivå. Så jag hoppas att jag kan hålla dessa 2 pass per vecka nu. Det skulle inte göra någonting om jag tränade mer men då kommer jag troligtvis få för ont i knät och handleden och då fungerar inte ridningen och det är prio 1. Prio 2 är dock att få kämpa skiten ur mig någon gång i veckan!

 

Några gamla peppbilder från Insta -

 

Det kommer bli en riktigt härlig dag idag! Nu ska jag ut och gå med min allra bästa vän Baltazar innan jag skjutsar honom till Johan. 7.15 ska jag infinna mig på ett jobb jag verkligen tycker är himla härligt och roligt. 15.15 slutar jag och då ska jag åka till stallet och mysa med Winston och rida ut på en kravlös ridtur med lite bus. Det är möjligt att Lina och Dansa hänger med och det gör ju bara dagen ännu bättre. Kvällen kanske jag tillbringar med att våldgästa en fin vän. Jag är så förbaskat glad över så mycket i mitt liv!

Dansa slog över när hon stegrade för 3 veckor sedan så hon har kurerat sig i några veckor. Hon har gått några tömkörningspass den senaste veckan och efter att vår massör var där så blev hon galet mycket bättre. Så idag var det dax för en ridtur. Jag var faktiskt riktigt nervös igår för hon kanske skulle vara helt galen idag. Men eftersom jag känner mig riktigt hemma på Winston för tillfället så kände jag att det går nog bra.

Vi red hemma på vägarna. Till Ladugården, genom Lillskogen, till Skolbacken, Vithebre, Verkstaden och hem. Det kom moped, cross, bilar och folk men Dansa var jätteduktig och höll sig på marken och bakom oss hela tiden. Jag är helt kär i Dansa. Hon är nog den finaste och roligaste av alla hästar jag träffat. Otroligt charmig, kelig och närvarande. Kändes så himla skönt när jag såg henne tömköras häromdagen då hon sökte sig neråt och betedde sig som vanligt efter att ha varit uppspänd och sett ut att ha haft ont. Himla bra är det nu helt enkelt!

 

Winston skötte sig så jäkla bra idag, han tjurade inte alls lika mycket för att Dansa var bakom. Det kändes såklart att hon var där och vi inte var själva men herregud vilken skillnad motför förut då jag knappt fick fram honom när Dansa kom nära hans rumpa. Han känns ovanligt pigg och blir stark i traven vilket är lite jobbigt. Han lyssnar ju dock så väldigt mycket bättre nu så jag är helt nöjd med ridturen:)!

För något år sedan gav Emma mig en bok där jag fick en stjärna för varje dag jag var "duktig". Det innebar ätit rätt saker, rätt antal gånger och ja men skött mig med allt. Jag har under en tid nu enbart kört på och inte funderat så mycket utan bara levt och inte tänkt så mycket. Då blir det lätt någon morot här och någon vattenmelon där och ett kilo godis. Det har gått bra, jag har mått riktigt bra och varit totalt ointresserad av matlagning. Matlagning som jag egentligen tycker är bland det roligaste som finns. Sen går jag inte ner i vikt.

 

Jag dras hela tiden mellan två tankar, ena är "Nu vill jag gå ner klart de här kilona så jag kan LEVA!"

Hur ska man kunna leva ett bra liv med den tanken? Hur ska jag LEVA efter? Jag vill ju leva bäst nuu. Jag känner att detta skapar mer tvång och dåliga känslor om mig själv än det skapar motivation och driv. Jag har hipp som happ ibland skrivit något inlägg här om att Nuu är jag på gång eller Nu kör vi hårt OCH jag menar det så jävla mycket varje gång men jag tappar fokus otroligt lätt. Jag kan inte ens motivera mig med att få rida längre, jag hade att om jag åt någonting fel så fick jag inte rida på två dagar tex. Det enda det gör är att hästen inte får motion och inte jag heller. För straffet som jag ger mig själv i huvudet är 100 gånger värre ändå. Varför gör jag så? 

 

Den andra är "Jag är nöjd, klar, jag accepterar denna nivå på min kropp" 

Men det är jag verkligen inte alls. Det är därför jag svajar hela tiden.

 

Ska jag vara helt ärlig så är jag väldigt besviken på mig själv att jag fortfarande inte gått ner mina kilon. Jag betraktas fortfarande som FET i BMI värde. Jag är också besviken på att jag får sån hangup på kilona istället för hur jag mår. Jag tävlar med mig själv hela tiden om hur duktig jag är eller har varit. Jag ska utvärdera allt och gör och vissa val jag gör är rent åt helvete(såklart). Jag vet faktiskt inte hur jag ska lyckas gå ner 20 kilo. Jag trodde jag visste hur man gör men det är himla svårt. Jag känner att jag har skapat mig ett mer stört förhållningsätt till mat än vad jag hade som tjock, åtminstånde är jag mycket mer medveten om hur sjuka tankar och handlingar jag gör. 

 

Jag vet inte vart jag vill komma med denna texten riktigt. Det jag vet är att jag vill må bra, vara stark i kroppen och sluta straffa mig för felsteg jag gör. Jag har några ideér som jag vill prova.

 

Steg 1.

Få tillbaka matlagnings glädjen! Det innebär spendera lite mer pengar på rolig mat och verkligen ta mig tid att laga mat och planera middagar mm.

 

Steg 2.

Tänka positivt! Får jag en negativ tanke om mig själv så ska jag genast försöka tänka en positiv. Det innebär att om jag tänker att jag har ätit dåligt så ska jag istället tänka på det bra jag ätit.

 

Steg 3.

Skriva några bra saker jag gjort varje dag! Gått långprommis med Ballen, lagat god mat, ridit förbi hästarna.. ja men bra val jag gjort.

 

Steg 4.

Tänka att jag kan! Detta har jag använt mycket i ridningen när jag känt att jag inte vågat eller velat göra någonting. Tror det hjälper när man ska ta bra modiga beslut. Just nu känner jag inte att jag har nått självförtroende i just viktnedgång. Viktnedgång kommer utav en lång rad bra beslut men kan även innefatta några dåligare det tar bara längre tid då.

 

Ja nu har jag babblat ur mig. Jag är på min 4 stjärndag idag. Åt vattenmelon i söndags. Så gott och jag ångrar det inte men jag vet vart det leder om jag inte ser upp väldigt noga. Jag kör inte hårt, strikt eller förbud nu, jag säger faktiskt inte ett endast jobbigt ord för hur jag ska göra framöver. Det jag tänker är att jag ska försöka må mitt bästaste jag. Det innebär att jag kommer att sträva efter mycket tid med hästarna!!, gå ner i vikt, äta gott och träna någon gång i veckan. Hur det går det vet jag inte men jag ska försöka skriva om mina upp och nergångar här.

Jag fattar inte vart tiden tar vägen. När ska jag hinna allting jag vill? Vad vill jag? Jag mår himla bra i nuet men det finns hela tiden en oviss framtid och det skulle jag vilja slippa.

 

Idag har jag vart i stallet och ridturen skrev jag ju om tidigare. Tänk vilken lyx jag har som får rida och pyssla med hästar mest hela tiden. Tanken slog mig idag "Tänk om jag snart inte har det här". Det kan bli så. Vad ska jag göra då hela dagarna, kvällarna, helgerna?! Jag vet inte.

 

Sedan jag kom hem har jag diskat, städat, bokat tvättid, målat naglarna, duschat, gått med hundarna, bytt sängkläder, tänt massa ljus och umgåtts med Lina en stund. Alldeles nyss satte jag mig i soffan och skulle få belöningen att titta på ett avsnitt "Tjockare än vatten" men jag orkar verkligen inte. Är inte trött men ändå ganska trött. Ska nog lägga mig på spikmattan och fundera på livet en kvart innan jag ska försöka sova. Imorgon är det jobb och sen skoning av häst på schemat. 

Jag hade bestämt mig för att rida en lång runda idag. Ut till vägen i Granbo var vårat första mål, jag trodde att det skulle vara 7 km dit men det är 3.5 km. Så vi ökade på med en sväng ner till badplatsen, en sväng mot Landa och en sväng mot skogen?!(sista vägen in till höger).

 

Winston har lagrat på sig lite energi som ger oss lite beskymmer. Vi kör just nu enbart skritt och trav och sen testar vi om han tar höger galopp några gånger. Idag provade jag högergalopp i tre högersvängar och han tog höger 2 gånger, dock byter han till vänster direkt det blir rak väg igen. Så till vårt problem, Winston drar iväg i full galopp med mig, bara en bit men ändå en bit. Han lägger huvudet till vänster och bara drar på. Idag hamnade vi i diket eftersom jag drar i högertygel då han gör såhär och då svänger han ditåt så rakt ner i diket med en väldans fart. Han gjorde dessa ivägdragningar i början när jag hade honom också och det löste sig själv då vi började rida i alla gångarter på ridturerna. Men som det är just nu så rider vi ju inte galopp på grund av att jag inte vill att han ska bli nå starkare i vänster innan högersidan hunnit ikapp.

 

Förutom de 3 gånger han drog idag så var han riktigt duktig. Han är allmänt pigg och glad! Lyssnar bra på skänklar och kan hålla en jämn och bra trav längre sträckor nu, vilket vi inte kunnat förut för då har han varit mer som en svår växellåda antingen för fort eller för sakta. Renarna spänner han upp sig lite för, speciellt när de kommer nära och ska lukta på oss, men han håller sig från att skutta iväg så det känner jag mig glad för!

Han skyggar för ganska mycket kan jag tycka, skuggor, postlådor, soptunnor men det går rätt bra nu. Jag tycker bara att det är onödigt. Dock är han mest fjantig på vägar vi inte gått förut, som idag från Hembygdsgården ut till vägen var han så jävla jobbig och vi travade hela vägen. Men innan dess brydde han sig inte alls om någonting. Så han väljer vad och när han ska vara "rädd". Det var mycket att titta på efter den nya biten också, det är något sågverk, massa hundar som kastade sig på gallret då vi kom och soptunnor.

 

Vi stannade vid ett nytt hus idag och tjitteritjattade i typ 20 minuter. Han var otroligt imponerad av Winston och tyckte att det var så trevligt när vi red förbi. Sen stannade vi typ 10-15 minuter vid Lilla stugan och fick veta att han vart ridande militär och massa annat. Jag älskar att få veta människors hästminnen/historier.

Winston vill ofta gå av vägen och ha en kisspaus med gräs som underlag..

Vi red 1 mil och var ute i 1 timme och 58 minuter.. Så det gick sakta men jag pausade inte när vi stod stilla och pratade. Tyckte att vi höll bra fart med massa trav så mina ljumskar ömma. Hade en nöjd och svettig häst som längtade ut till sina vänner när vi kom hem!