HannaKJonsson

Har börjat med en tradition på söndagar Coreexpress + 75 minuter Yoga. Coreexpress är ett 30 minuters pass utan uppehåll. Man kämpar alltså från första minuten till sista. Otroligt jobbigt och intensivt. min mage sved när klockan slog 30 idag. Ändå kunde jag inte göra alla övningar på grund av knät, det är tejpat och mycket mer stabilt och mindre ont nu men ändå absolut inte 100.

 

Yogan känns mer ansträngande för mitt psyke än min kropp. Det är så stillsamt och segt. Idag var det en annan tjej som hade passet och hon körde en annan typ av Yoga som var mer lugn. Förra söndagen var det en tjej som körde 3 olika yoga typer varav en styrke del, det passade mig lite bättre. Men det är ju det vi gjorde idag som jag verkligen behöver öva på, att bli avslappnad och avstressad. Men ni vet att man sitter i olika slingriga ställningar i flera minuter. Jag blir ganska stressad av Det och av att de hela tiden vägleder och säger "Tänk inte på det utanför utan finn dig här". Det är då jag börjar tänka på allting annat haha.. Sen ska man ju bara andas med näsan, jag trodde att det var in med näsan och ut genom munnen men det var alltså fel. Flera övningar kunde jag inte göra idag på grund av knät men känner mig ändå nöjd med det jag gjorde.

Jag kommer att ta en paus med träningen en stund. Det har vart ganska intensivt ett tag för att jag skulle klara av utmaningen. Tydligen vill kroppen inte finna sig i det just nu. Så det som är prio 1 är såklart hästen och Baltazars promenader för det är ju måsten. Sen 1-2 pass per vecka hade jag tänkt om det fungerar ok. Knät brukar repa sig relativt snabbt så idag var lite för tidigt men på tisdag hoppas jag att vi är fit for fight för ett boxpass.

 

Det känns som att jag kommit över en gräns nu. Jag behöver ha ganska förbannat ont för att jag ska misslyckas med utmaningen kan jag säga så jag har nog ibland mer ont än man kan tro. Men å andra sidan så är det ingen annan än jag som känner om jag kan göra vissa saker eller inte. Det är hela tiden en balansgång och nu tror jag faktiskt att det är alla benböj på alla pass som tagit ut knät lite för mycket. Det här är första gången på länge som jag blitt riktigt orolig för knät för jag kunde ju knappt gå häromdan. Det känns dock inte lika som det har gjort förut och som jag tror beror på joggningen. Det känns helt enkelt annorlunda och det är nog det som är mest skrämmande. Nu gör knät inte ont alls i viloläge, det är inte uppsvällt och det känns inte som att det kommer hoppa ur led. Nu är det en konstig stark intensiv smärta som kommer i vissa lägen och som gör att det känns som att knät ska vika sig under mig. Men som sagt det är mycket bättre idag.