HannaKJonsson

Jag vet inte hur mycket jag har skrivit här i bloggen om hur mycket jag älskar barbackaridning. I mina drömmar så skulle jag alltid rida barbacka om med typ en repgrimma om något alls. Idag var jag helt själv i stallet och det känns fortfarande väldigt nytt och lite osäkert att rida ut helt själv. Men jag kunde inte hålla mig från att rida barbacka. Jag satte på barbackagjorden som jag köpte för ett tag sedan och stigbyglar på den men jag använde den bara tills jag kom till grinden på gården. Sen satt jag där och svängde med mina ben som värsta Pippi Långstrump. Vi red bara runt lite på vägarna hemma men känslan vi hade idag var grym.

 

Winston kändes lite uppblåst och tittig men det gjorde faktiskt ingenting. Jag tänkte liksom "gör han nått knas så flyger/glider jag av oavsätt så det är ingen idé att vara orolig för det". När vi skrittat runt lite och kollat in i alla grannarnas fönster(jag älskar det nu mot julen att kika in i människors snart väldigt juliga fönster) så bestämde jag mig för att trava. Kloka som jag är(eller inte) så började vi trava hemåt och Winston var piggelin så han kutade på i typ 20 meter innan jag fick balans och stopp haha.. Han är så himla rolig nu när han är pigg. Känns som att skorna gav honom lite energi tillbaka och plus att han har vilat i några dagar kanske.

 

Tänkte egentligen tömköra idag för jag skrev ju i början att jag tänkte göra det 1-2 gånger i veckan. Men ännu en gång tog vi en ridtur istället. Ska bättra mig på tömkörningen och promenader. Imorgon ska vi dock ut på långtur wiiie!