Hundjäkel

Det ringde precis en kille och erbjöd mig en jobbintervju, wopido! Självklart passade Baltazar då på att kräkas på min nya fina ryamatta. Det konstigaste är att det ser ut som stora kycklingbitar och han har varit med mig dygnet runt i flera dagar. Eller nej han var ju borta igår då jag boxades förstås. Blir så trött på att han kräks så fort han äter någonting annat än som mat och vissa godisar. Stackars hundjäkel.
 
Idag har vi vart i stallet sedan tidig morgon. Var ute och tömkörde Winston på en ny väg på andra sidan storvägen. Winston skötte sig toppenbra även idag. Gnäggade lite ibland och skickade långa blickar hemåt. Sen gick vi till Ladugården och slingrade oss förbi någon skåpbil som pysslade med elen. Tog av honom grejerna ute och kollade igenom broddarna. Vi blev riktigt osams för första gången. Det låg havre på marken och han kunde verkligen inte stå stilla så jag fick kolla sista hoven. Han brukar vara jätte duktig på att stå stilla men den där nedrans havren alltså. Jag förstår ju att han vill ha den men jag tycker ändå att han borde lyssna. Kan tänka mig att alla hästar skulle ha dragit sig mot havren men i min värld ska han lyssna på mig oavsätt så då kände jag mig tillslut jätteelak. Väl ute i hagen blev vi sams igen och jag gav honom morötter för att muta honom så att han ska glömma hur irriterad jag blev. Efter det mockade jag och fixade maten till kvällen. 2.5 timme senare åkte jag hemåt med en trött hund och glad i sinnet!
Ljuvligt!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Klicka här om du vill bli ihågkommen!

Emailadress

URL/Bloggadress:

Spell it out

Trackback
RSS 2.0