The woods
Det blev en lång dag i stallet. Hovslagaren kom klockan ett trots att jag skrivit upp två så jag skyndade mig dit och snälla underbara Annika hade tagit in mitt stora hjärta när jag kom fram. Han fick nya skor idag, tjocka och de väger 1.5 kilo styck. Helt galet. Jag hann mocka, fixa med maten, sopa överallt, gå med Baltazar, sitta i solen, smörja tränset, borsta Baltazar, prata strunt och vara uttråkad en bra stund innan han blev klar. Jag upplever att dessa större skor verkar otroligt klumpiga men han gick inte knackigt alls idag, bara lite tungt. Så skönt med en nyskodd häst!
Lina kom vid fem och då pysslade jag klar Winston som hade fått gå ut i hagen en sväng. När vi är klar och jag kollar upp så har Lina satt på ETT benskydd och nada mer. Nu är det så att om jag börjar göra oss klar så brukar Lina ändå hinna ikapp innan vi är helt klara men idag näe hon vara bara så seg.
Tajmade?! njaaa..
Jag red hela tiden idag. Hoppade upp hemma och red åkern bort till Hårga. Vi skulle prova en stig genom skogen. Väl inne på stigen så insåg vi att det är nog sällan någon som går där, Winston plöjde fram som en ångvält bland alla träd haha.. Vi hade träd och kvistar överallt under magen, mellan benen och Winston brydde sig inte ett skvatt men det är inte så roligt att rida så.
Så vi bytte till en annan stig. För att komma till den måste man gå över åkrar, ush och fy vad jag ogillar åkrar. Winston och jag gick först och så kom det en rådjur i skogen och Dansa dansade några steg men Winston höll sig lugn. Väl inne i skogen kom vi ganska fort till ett dike och jag valde att hoppa av Winston och gå över. Dansa och Lina fick vi vänta på i sisådär 20 minuter, men sen hoppade hon över. Under tiden vi väntade käkade Winston lite gräs och krafsade?! lite med framhovarna(dålig ovana han kommit på?!) men det var väldigt mysigt där inne i skogsgläntan!! Sen red vi en riktigt mysig stig innan vi kom ut på en ny åker med lite träd här och där, ganska mysig men ändå otroligt obehaglig. Även där skuttade rådjur så hästarna blev på helspänn och jag ville mest bara därifrån. Så fick vi gå genom en gård för att komma ut till vägen och Winston tyckte att det mesta var läskigt tills tuffa Dansa gick förbi och visade att det var lugnt. Han är sällan rädd när vi är ensamma men ska fjanta sig mer när vi har Dansa med uppenbarligen. Vi travade några steg vid Peters hus men skrittade bara all annan tid. Vid stugan var det några barn och lekte i skogen så Dansa blev rädd och dundrade rakt in i Winston som blev lite paff och tvärnitar men gick ändå på relativt fort. På åkern var det som att han ville stanna mest hela tiden och jag fattade inte vad som var fel?! men så inser jag att jag håller honom så kortkort (för att han inte ska bralla iväg om Dansa gör nått) att han knappast fattar att han ska gå framåt. Så det var bara att andas och ge honom lite space, stackars plutten att ha en så mesig mamma. Dagens ridtur hade jag sett fram emot, en lugn skrittrunda i skogen så mysigt!! Men det blev många prövningar och jag funkar ju så att jag behöver ofta göra saker några gånger innan jag gillart haha.. Så nästa gång, då ska jag njuta mer :P!
Fina fina killen!
Kommentarer
Trackback
