HannaKJonsson

Jag känner mig hyffsat trygg alltid med Winston nu. Men vissa saker gör vi inte så ofta ändå för att det bara inte blir så. Som det här med åkrar, jag tycker att det är mycket roligare att rida ut än att rida runt runt på en åker. Men idag tog jag tag i mig själv och begav mig till åkern borta vid Hårga. Winston har haft en tendens till att busa runt lite på åkrar också men det kändes lugnt idag. Vi började med att skritta med power. Han skulle lyssna på skänklarna och var jätteduktig. Gräset är högt, till ovanför knäna så det blir tungt fort. Sen tänkte jag att vi tar lite trav och nån galopp. Så vi travade kanske ett varv och sen tog jag galopp och W flyger iväg i galoppen typ 3 språng och sen bockar han 2 språng innan jag får han att fortsätta galoppera. Vi provade en gång till men samma sak. Så då tyckte jag att vi ridit klart på åkern dels för att jag inte ville vara där helt ensam när han bråkade och för att jag inte ville att han skulle få kämpa mer i gräset.

 

Vi red då till Berget och vände. Galoppen satt som en smäck! Traven var supermjuk och helt ljuvlig! Skritten var framåt! Så slutsatsen är att jag nog alltid ska börja passen på åkern så han blir mjuk och fin haha.. Men med det mjuka och fina kommer mycket energi som gärna blir bus och galopp från skritt och lite hipp som happ. Men det är väl bara för mig att börja lära mig rida bättre så att jag kan ta tillvara på denna energiknutte till häst som han faktiskt kan vara!