HannaKJonsson

Jag tänkte att jag ska klargöra lite om denna diet. För det första så vill jag säga att 5:2 dieten inte har någonting med lchf kost att göra. Vissa har blandat ihop det där uppenbarligen. 5:2 dieten innebär att man äter "vanligt" i 5 dagar av veckans 7 och fastar(äter högst 500 kalorier) 2 av veckans 7 dagar. Det innebär inte att man kan äta precis hur mycket som helst dessa 5 dagar. Alla dieter kan tolkas på många olika sätt. Och människor som har problem med sin kosthållning tar alla chanser vi får att äta allt vi vill såklart. Jag har provat och gillar det man också kallar för Periodisk fasta, man äter mellan klockan 12 till klockan 20. Jag upplever att jag blir piggare och det känns som att kroppen kommer i vila lättare under natten. På den typen av periodisk fasta så får man ändå äta som vanligt under dagen så jag upplever det inte som något jobbigt och jag blir inte hungrig eller slö.

 

Jag tror på att äta hälsosamt. Hälsosamt i min värld innebär näringsrik och bra mat så att kroppen håller igång alla sina funktioner på bästa sätt. Jag tror inte på att svälta kroppen i längre perioder. Vilket du gör om du äter 500 kalorier, det är väldigt få kroppar som klarar sig på den energin. Men om man inte känner sig hungrig och inte motionerar då är nog detta den perfekta viktnedgångsdieten. Anledningen till att man går ner i vikt på 5:2 dieten är att ditt veckointag av kalorier blir mindre och därav förlorar den vikt. Så det här är en precis lika bra metod som alla andra bantningsmetoder eller dieter. Man måste bara hitta den som passar sig bäst.

 

Jag tycker att alla får äta precis som de vill och gå på vilka dieter som helst. Men jag tycker inte att man kan jämföra lchf kost med en 5:2 diet. Jag upplever lchf kosten som en kosthållning precis som om du är vegetarian eller om du bara äter husmanskost människa. Lchf är ingen diet för mig, det är ett sätt att leva.

När du bestämmer dig för att du vill gå ner i vikt. Sätt dig ner och gå igenom hur du vill och kan äta. Ge det några veckor eller månader beroende på vilket tålamod Du har. Känn efter hur Du mår av att ändra kostvanor. Hur vill du må? Jag vet att jag inte klarar av att vara hungrig, inte ens en kvart för då spårar jag ur, så en salladsnyttig lågkaloridiet passar inte mig. Jag vet att jag inte klarar av soppor, inte ens en endaste kan jag få i mig, jag levde på 3 klunkar soppor om dagen när jag bantade på det. Jag vet att jag måste må bra samtidigt för annars skiter jag i allt. Jag vet att just nu i mitt liv så passar lchf kost mig väldigt bra. Jag mår bra, går ner lite i vikt och gör så att jag orkar träna allt jag vill. Med detta menar inte jag att alla ska göra så som jag gör utan mer att jag tror att det finns ett sätt för alla och jag tror att för att lyckas så måste man hitta sin grej, sitt sätt att lyckas!

Folk som inte har träffat mig förut kan inte förstå/tro att jag varit så tjock som jag varit. Deras bild av mig är ju den jag är nu. Vilket är klurigt för mig att förstå. Jag tänker ju att jag är som alltid. 

 

Jag tänker ofta utan att ens tänka på det "Nä det där kan nog inte jag göra jag är för stor" Det kan vara allt från att rida en ny häst, krypa igenom ett hål i ett lekparkshus, sitta på en gunga(alltså få plats med rumpan och inte ha av kedjorna som gungan hänger i), cykla på en cykel med smala däck... ja men massor med saker. Jag har nu börjat utmana mig själv med att göra just de sakerna som jag tror att jag inte kan. När det gäller saker med djur så kollar jag alltid av med kunniga människor runt omkring mig först såklart. Men det hjälper nog mig att förändra mitt sätt att se på mig själv litegrann iaf.

Här ovan ser ni en bild av hur jag ser ut idag. Jag har hittat massor med gamla bilder, dock typ inga på mig själv för jag undvek ju kameran så gått jag kunde. Men dessa bilder hittade jag och det här är alltså de bilder jag då tyckte att jag såg smalast och bäst ut på eftersom jag har sparat dom. Så nu kör vi..jag känner att det här är lite jobbigt faktiskt att få se hur jag såg ut. Jag fattar det inte. Hela min hårddisk raderades så jag har jag bara haft typ 5 kort kvar på mig själv från tjockaste tiden, eller ja typ hela mitt liv. Men jag vill ge er allt jag kan så. Här är jag..

 

Jag kan nästan alltid se två sidor av saker och det är därför det blir så himla svårt att skriva en blogg ibland. För tex som det här med striktheten i lchf(ni vet inlägget "unna sig"). Jag vill ju vara strikt men är det inte. Jag äter till vardags tomater, röd paprika. nötter och sånt som ligger på gränsen. Sen äter jag ju även andra saker som ni titt som tätt ser här på bloggen. Jag vet inte hur jag ställer mig till mitt eget beteende heller. För jag anser inte att det är bra att äta lchf mat plus saker som inte är lchf. Där har ni problemet. Men jag mår så himla bra av den kosten att jag vill äta den. Men jag har kommit fram till att jag även vill äta andra saker ibland typ som godis eller dricka en drink eller käka vattenmelon. Med ibland menar jag 1 gång kanske var 8onde vecka.

 

Jag har ingen plan för detta. Jag vet inte hur jag ska hantera det. Det har ingenting att göra med att jag inte är nöjd med lchf kosten utan bara en vilja att vilja äta andra saker ibland.

 

Hur har ni gjort som gått ner klart i vikt. Käkar ni fortfarande strikt 24/7? Jag gör ju det 95% av tiden men jag tror inte att det är bra att laborera som jag gör och ändå vill jag inte sluta laborera heller. Vad gör det med kroppen?!

 

Jag tror att det är bra att se över sig själv och sin situation och vanor. Man kan aldrig ha för mycket information. Jag tror på att freaka ur ibland och bara vara människa. Det behövs i mitt liv som annars är strängt kontrollerat av mig. Men frågan som återkommer i mitt huvud är, Hur farligt är det att vara mänsklig?!

Kom och tänka på en grej på jobbet häromdagen. Alla kommer tillbaka från sina semestrar och vill ställa om sina vanor de skaffat sig under 4 veckor och gå ner semesterkilona. "Man ska unna sig på semestern".

 

Vet ni vad jag skulle önska? Att jag unnade mig en semester med enbart bra mående. Vår tanke med denna semester är massa mys, god mat och att umgås. Vi(läs Linda för jag har personligen inte gjort ett jota) har kollat ut några härliga restauranger som vi ska besöka och ställen vi vill uppleva.

 

Det jag tänkte på är att jag innan lchf verkligen kunde freaka ur på semestern och käka allt jag ville mest hela tiden. Godis, slabbig mat och dåligt med motion varje dag. Jag tycker man ska unna sig i livet. Kanske inte speciellt på semestrarna utan allmänt bara. Men mitt unna sig bestod förut enbart av tankar på onyttigheter som jag skulle få äta. ALLA mina belöningar innefattade något ätbart. Nu har jag inte haft en enda belöning som kopplas samman med ätbara saker. Det jag unnar mig nu är massa tid med hästarna, en onödigt lång bilresa, resor mm.

 

Jag mår inte bra i kroppen när jag äter ikke lchf oká saker. Dock tyvärr mår jag inte direkt dåligt av godis. Men som mjöl är som ett rent straff för min kropp, min mage krampar och jag får ont i huvudet och mår jävligt dåligt. Så denna semester ska jag unna mig att må bra. Jag ska röra på mig som vanligt för att huvudet och kroppen ska vara "igång" som vanligt. Jag ska äta precis det jag gillar allra mest, massa fisk, skaldjur och såser. Jag kanske äter lite godis om jag känner för det. Men jag ska inte må dåligt en sekund! Jag är värd att må bra!

 

Tror ju att min kropp ser likadan ut hela tiden. Så hamnar jag på något gammalt inlägg och inser att det gör den inte. Nu tycker jag dock att jag stannat något. Gjorde en jämförsbild bara för att. Tycker jag ser ganska lika ut men enligt måtten ha magen minskat med 10 cm.

Var på min favorit hälsokostbutik häromdagen och införskaffade en detox kur. Dock inte den vanliga jag brukar göra varje år utan en lite naturligare eller mer passande för mig i nuläget. Jag har känt mig lite trött sedan jag trappade upp träningen och därför vill jag rensa ut gifter och slagg och proppa kroppen full med nyttigheter. Jag tror att "Du är vad du äter" kan ha inspirerat mig lite också.

 

Så vad är det nu jag ska göra? Jo jag köpte två produkter. Chlorella tabletter och Purely Greens pulver, båda av märket Supernature. Chlorella tabletterna kommer jag att äta 5-10 om dagen av och 1 tsk av PG pulvret(utblandat med vatten eller smoothie). Chlorellan avgiftar, detoxar och renar kroppen och tillåter andra bra ämnen i kroppen att stanna kvar. PG pulvret fyller på alla viktiga brister jag kan tänkas ha i min kropp och stärker den.

Chlorella
Det innehåller 60 % protein, varav alla aminosyror.

Det binder till sig gifter som finns i kroppen och för med sig dessa ut. Alltså en detoxande effekt.

Stärker immunförsvaret, då det innehåller antioxidanter som skyddar kroppen från fria radikaler.

5-6 ggr högre halt klorofyll som främst finns i gröna grönsaker och sägs ta bort dålig andedräkt, rena blodet och öka syreupptagningen i våra celler.

Balansera pH-värdet i kroppen. Och har även ett högt värde av vitaminer, mineraler och fettsyror som Omega 3 och 6.

Purely Greens
Det har nästan alla B-­‐vitaminer (inklusive B12), vitamin C och A och är naturligt rik på superenzymet SOD (superoxiddismutas).
PG har en antioxidanteffekt, då dess innehåll av C-­vitamin skyddar cellerna mot oxidativ stress.
Supermatkomplexet är också rikt på järn, vilket bidrar till att minska trötthet och utmattning och stöder immunsystemts normala funktion. Det innehåller även Spirulina(det är ungefär som Chlorella) för ett ännu bredare spektrum av näringsämnen och bättre absorption.

Brukar ni detoxa?

 

Jag vill ge en stor fet diss till de som på internet titulerar sig bantingsblogg eller träningshälsoblogg eller instagramkonton som lägger ut frestande bilder. Häromdagen då jag var så sugen på kakor, de dansade framför mina ögon både om jag tittade och om jag blundade så klickade jag mig in på de som brukar ha en peppande strikt diet och livsstil men nä det var glass och "jag unnar mig på semestern" inlägg. Vidrigt. Jag tycker egentligen att det är helt okej att de lever som vilken annan människa som helst men ändå tycker jag inte att det hör hemma på peppbantningsbloggar. Hur tycker ni?

 

Detta är alltså renodlade bantings/gå ner i vikt bloggar som annars lägger ut fina matbilder med bra vettigt innehåll. Men som nu alltså freakat ur. Jag kände mig besviken men det kanske endast var på grund av att jag gick in där med förhoppningen att bli peppad och istället blev jag även sugen på glass, sura godisar och makroner som några ätit. Jag tillägger här att jag ser inte alls min blogg som en sån här blogg, utan det är alltså renodlade vikt bloggar.

 

Sen har jag en undran hur ni andra gör och varför det är såhär. Det jag tänker på är de jag följer på Instagram som är tränings inspo. De lägger ut skitbra övningar, tips, råd mm. Men sen lägger de även ut sjukt mycket skit som de äter. Jag vet att jag tycker det är jobbigt för jag tycker det är orättvist och förjävligt att jag inte också kan äta alla de där sakerna men jag är helt på det klara med att jag inte kan göra det. Men jag skulle så gärna vilja ta del av ENBART tipsen och inspon inte alla frestelser som B&J glass, små godis, bilpåsar, chokladbollar och massa annat som de preppar kroppen med för att "orka" mer?! Jag tycker det är så konstigt att de trycker i sig rent socker var och varannan dag. Men de vill ju bara ha muskler och muskler som syns. Jag vill ha en hållbar kropp. Det är kanske inte samma sak riktigt. Jag fattar det inte, vill inte se det och det stör mig otroligt mycket!

Allting i livet går i vågor, samma sak gäller min kosthållning och träning. Just nu går det lätt. Det är nog därför jag inte skriver om det så mycket för det är helt okompliserat. Jag har äntligen lyckats få någolunda rutin på att träna 4 gånger per vecka. Likaså med maten går det utan att jag behöver tänka. Men det är just det med "just nu" imorgon kan det vara helt annorlunda. Det är det som är så knepigt och jobbigt.

 

Jag har omprioriterat lite i kosten. Jag får tex inte äta choklad längre, känns som att det bara förstör mer än det gynnar. Men det är svårt att ändra ett tankesätt för som häromdagen var jag på Lilla K och åt lunch och såg en choklad och nötkaka som var nötter och mörk choklad och den tänkte jag köpa utan att inse att jag inte ska äta den. Hemma hos mamma och pappa låg den en mörk choklad kaka i fruktskålen som jag var påväg att ta en bit av innan jag kom på att jag inte alls behöver det. Småätandet ska bort.

 

Sen ska jag äta mer nötter för jag tror att jag får i mig för lite fett. Jag dränker inte min mat i grädde och smör som många gör. Jag tycker inte att det är gott. Så jag försöker äta mycket lax, avokado och nötter, försöker även få i mig lite kokosfett. Brukar faktiskt ha i kokosfettet i de mixade drinkarna jag gör.

 

Att jag sedan umgås med Lina som har ätit lchf förut och som är insatt och peppande är ju helt fantastiskt. Häromdagen bjöd hon mig på matlåda(köttfärssås ala lchf stile) och häromkvällen när hon kom och kollade på film och hade köpt godis till sig så hade hon köpt jordgubbar till mig!! Jag menar absolut inte att människor ska göra saker för mig men det är väldigt uppskattat och otroligt omtänksamt.

 

Ibland ser man bilder på mitt gamla jag och inser vilken förändring jag faktiskt har gjort. Syrran hade en galet hemsk bild på mig, jag ser ut som en människa med en sumofettdräkt på mig(se nedan). Så kvällen då jag och Lina spelade tvspel så kom det upp en bild på mig eftersom jag haft rekordet tidigare, jag tror inte man fattar hur mycket vikt som är borta. Då blir jag lite gladare och lite mindre missnöjd med all hud jag har över nu, den kan jag ju åtminstonde gömma under kläder:).

 Vägde mig imorse och såhär lite har jag aldrig förut vägt i mitt vuxna liv. Kul!

Det går upp och det går ner och det går hit och det går dit. Känslan är minst lika viktig som siffrorna. Träningen går oftast bäst när jag mår sämst eller bäst. Just nu mår jag bra i min kropp. Jag hoppas det håller i sig länge. För så länge man mår bra på insidan så brukar utsidan hänga med. Men om man bara är allmänt less på utsidan så brukar insidan bli lidande.

 

Jag mätte min mage igår kväll. Den var 2 cm större än förra gången jag mätte(fast då var det ju morgon). Ändå känner jag mig lite smalare än jag gjort på bra länge. Jag kommer ihåg hur smal jag kände mig efter några månader på LCHF. Galet hur hjärnan förändras och vill ha nya önskemål.

 

Jag hatar att huden hänger på både mage och lår och armar. Men just nu för dagen så känns det ok att inte se ut precis som jag vill. Det här är faktiskt det bästa jag kan se ut just nu efter allt vad min kropp gått igenom. Huden kommer inte försvinna av sig själv, endast operation kan ta bort den. Så det är ganska skönt att känna att jag just i detta nu är ok med hur kroppen ser ut. Att den funkar är ju helt galet bra med tanke på vad jag utsatt den för under mina år. Jag kommer alltså att få uppleva fler bra dagar på stranden även iår..

Med en fullspäckad helg framför mig så tog jag fem minuter i bilen efter träningen och planerade all mat fram till måndag morgon. Försöker variera men det går inte bra. Är helt insnöad på fisk/skaldjur och köttbullar med bea just nu. Så det blir mycket det i helgen. Min frukost häromdan..

Ska jobba två dygn och även hinna med ett bröllop så maten måste verkligen fungera och jag måste ha den inplanerad annars äter jag inte.

 

Så jag har tänkt att jag ska ha mat 9 gånger men jag har endast exakt planerat de 6 gångerna som infaller på jobbet.

 

2x Örtmarinerad lax med räkor och cremefraische.

1x Köttbullar med bea.

2x Torsk med smör(färdig mat) och mackor med keso och mjukost. Kanske ägg om jag orkar.

1x Bär med grädde/yoghurt och nötter.

 

Jag tror jag har funnit en ny balans. Jag äter lite mer varje dag, ser verkligen till att minst äta mina tre matlådor per dag. Träffade en tjej som heter Annika som läser bloggen för ett tag sedan och hon tyckte/trodde att jag åt för lite. Så jag sög i mig det och har verkligen fått till det med maten nu på sista tiden. Tror att hon kan ha rätt med tanke på att jag tränar väldigt hårt för att vara mig. Jag har ju aldrig tänkt att promenaderna var träning direkt, men tänk promenadjoggen häromdan som tog 894 kalorier. Det är ju galet mycket. Så mer mat blir det framöver. Räknar dock inte kalorier och sånt men just på maskiner och i appen så tycker jag det är intressant att se hur mycket energi som går åt.

 

Om jag räknar ihop kalorierna jag äter på en dag så är de ju inte så mycket som om jag skulle ha ätit "vanlig" mat eftersom man äter mindre mängd. Katja har räknat ut det där någon gång på mitt matintag.

 

Hur gör ni? Räknar ni någonting? Jag blir knasig i huvudet om jag ska tänka på allt jag äter, det räcker gott och väl med att det inte ska vara mer än 5/100 kolhydrater.

 

Jag unnar mig mer smått och gott nu motför när jag började på lchf. Tänkte visa er mina bästa val. 

Det jag undviker är jordnötter, annars äter jag alla nötter. Jag undviker även saltade nötter, men äter någon gång när mamma köpt. Vad brukar ni snaska på om kvällarna eller som mellanmål? Alla tips är välkomna!

Var en tråkmåns ikväll och bestämde mig för att stannade hemma. Har inte gjort någonting speciellt. Var sugen på chokladmousse så jag svepte ihop det. Men jag är så himla mätt efter middagen så jag får spara den till imorgon. Är trött på ett skönt vis och tänker därför ge mig kropp en god natts sömn. 

 

Har kollat igenom massa klipp på youtube om LCHF och hittade ett spännande om diabetes. Så mormor nu kollar du på dessa klipp och överväger LCHF kost en gång till!!

 

 

 

 

Eftersom jag jobbar dygn hela sommaren så tänkte jag att ni skulle få ett "tanke inlägg" varje gång jag jobbar. Kan handla om precis vad som helst. Gärna något jag är upprörd över.

 

Just nu är jag irriterad på hur lätt jag tappar fokus. Om vikten inte går neråt så börjar min hjärna härja på om att "då spelar det ju ingen roll om du äter lite godis eller en chokladboll eller elva". "Du kanske ska prova lågkaloridiet!!". Eller något annat som för stunden känns rätt. Jag vet ju dock att om jag fortsätter så som jag ska så kommer jag att gå ner i vikt och nå mitt slutgiltliga mål. Mitt drömmål som jag aldrig trodde skulle nå.

 

Så hur gör jag då för att komma på rätt tankar. För det är de faktum otroligt sällan jag spårar ur och tillåter mig att äta någonting som jag inte borde. Det är dock ett val. Ett val som i början var svårt, som i mitten knappt var ett val för det var så enkelt att bara låta bli och som nu i "slutet" är ganska svårt igen. Jag hoppas innerligt att jag kommer att välja rätt precis hela tiden nu under dessa 11 veckor. Jag blockerar mig själv, jag övertygar mig själv om att det inte är ett val, att jag klarar mig utan vad det nu är jag vill ha. Det är i teorin inte så svårt att planera och äta tre riktiga mål mat om dagen, och gör jag det så är det väldigt mycket mindre risk att jag äter något annat. Jag ger mig tillåtelse att köpa vilken mat jag än vill ha, just nu är det mycket pepparlax. Det är enkelt och ingen tillagning. Men ibland känns det som att det är någonting som hoppar in i mig och bara vill ha allt jag inte ska äta. Jag fattar det inte, men jag VET att det går över inom en snar framtid(typ nån minut) och att äta det ger mig inte så mycket att det är värt det just nu. Men imorgon har jag ingen aning. Hjärnan är en lurig manick som jag aldrig litar på.

 

När jag väl tappat fokus känns det som att allt är en stor grej som det är värt att äta för. Jag får intala mig ofta att jag inte äter på känslor längre. Det är en sak som jag är stolt över.

Ha, jag provade att hänga mig i armarna idag och det gick. Jag orkade hålla kvar. Jag orkade inte dra upp mig själv men jag släppte åtminstonde inte och ramla ner. Coolt. Jävligt coolt!!

Smickrande bild :P

Träffar ganska mycket folk mest hela tiden och alla är himlans snälla. Just nu tänker jag mest på min strävan efter att gå ner i vikt och bli smal. I tisdags när jag satt helt blöt och torkade fötterna med pappersbitar och väntade på att Lina skulle komma till boxningen så kom det en tjej förbi som sa "Du är väldigt duktig Hanna, du kämpar verkligen!". Detta var kanske någon av er som läser bloggen?! För jag har ingen aning om vem hon var. Det är lite läskigt att människor vet mitt namn men väldigt väldigt snällt att man väljer att prata med mig, eller som hon, sa en mening och sprang vidare till sitt pass.

 

Idag på häst tävlingarna så kom Linas mamma och berättade sin teori om varför hon tror att jag inte går ner i vikt så som jag vill. Hon tror att jag är för smal, att det inte finns något att gå ner liksom. Men jag har verkligen 16 kilo kvar lätt. Men ändå väldigt snällt och det peppar mig!

 

Sen kom Anna och sa att det syntes jätte mycket skillnad sedan jag träffade henne senast. Det är himla bra att höra för eftersom vågen inte går neråt så fort så kanske träningen ändå omformar och drar ihop sig en del.

 

Det är väldigt många som kommenterar min vikt, diet och liv i allmänhet. Jag tycker att det är bra för man blir lätt hemmablind. Det är roligt att människor bryr sig och ändå ser att jag kämpar så pass mycket som jag gör. Människor i min närmaste krets får ju utstå ganska mycket anpassande eftersom jag lever som jag gör och de är ju så vana. De är också peppande och vet att jag kämpar. Men som tex Anna känner jag inte direkt men hon uppmärksammar ändå min förändring och det tycker jag är så himla snällt. Jag är ju väldigt dålig på att se förändringar på människor i min omgivning men jag försöker bli bättre. För en rolig, snäll, ifrågasättande kommentar kan peppa mig en riktigt dålig dag då jag inte orkar laga bra mat eller ta mig ut och träna.

 

Så det jag vill ha sagt är att jag är så himla glad och tacksam för att ni och folk i allmänthet vågar och väljer att tala om för mig vad de tycker och tänker!

Jag tog mig ut med mina värkande ben på en 7.4 km lång prommis ikväll trots allt!!

Har varit riktigt dålig på att dela med mig av vad jag äter ett tag nu igen. Äter mest ihopplock så det blir aldrig några nya recept. Men jag tänkte nu att jag ska testa lite nya maträtter eller ja nygamla.

 

Skinkröra är först ut. Det känns som en god bra rätt att ha i matlåda såhär till sommaren. Skönt med något kallt.

Rökt skinka, gurka, rödlök, fetaost, tomat(om man vill), paprika, oliver, creme fraiche, kryddor. Blanda och ät!

 

Kyckling gryta är väldigt lämpligt att ha i matlåda och eftersom jag ska jobba dygn nu så behöver jag tre måltider per pass.

Kycklingfilé, svamp och grädde/cremefraiche. Skär kycklingfileérna i mindre bitar och stek i smör, dela svampen och lägg i bland kycklingen som nästan är klar, blanda i grädde/cremefraiche. Jag brukar ta 4 kyckling, en kartong(250 gram från Lidl) champinjoner och ca 1-2 dl grädde och en burk cremefraiche. Tips till matlådor är att bara lägga i någon fryst grönsak typ broccoli, blomkål eller gröna bönor direkt i matlådan och sen på med grytan. Jag ska dock försöka äta så lite tillbehör som möjligt.

 

Räk mix detta har jag alltid hemma så därför blir detta en perfekt "sista minuten" matlåda. 

Räkor, riven ost, gurka, persilja, kokt ägg, tomat(om man vill), oliver. Ta upp räkor, persilja och riven ost ur frysen och lägg i en matlåda. Skär lite grönsaker och lägg i 1-2 kokta ägg. Servera gärna med en klick Aioli(köper den på Hemköp för typ 11-12 kronor).

 

Ja det var allt för idag. På fredag ska jag tipsa er om en svingod och enkel laxmåltid som jag ska bjuda mina vänner på. Jag har ju en utmaning 77 LCHF dagar! och ibland lägger jag ut dagen måltider på Instagram.

Lite för mycket jordgubbar och det kommer ju troligtvis att visa sig på vågen denna vecka. Men vafan jag känner att det var värt det. Nu är det gjort och jag ångrar inget, för jag HAR hållt mig till det jag ska äta. Jordgubbar ingår faktiskt där. Så jag tänker inte göra en stor grej av det. Shit va bra det går nu, lite overkligt!

Jag ska göra rätt val 77 dagar i sträck. Om jag gör det ska jag vara klar med min viktnedgång sen. Just nu har jag gått ner 43.7 kilogram. Ska ner 16.9 kilo. Det går för det har jag sett på Biggest Loser. Fattar inte varför jag tappar fokus hela tiden. Hur jävla svårt ska det vara.

 

77 dagar med bra beslut väntar.. En utmaning att bita i.

Men jag behöver er hjälp. Det finns inga undantag. Säg åt mig. Ifrågasätt mig. Döm mig. Pressa mig. Peppa mig. Träna med mig. Bjud mig på sånt jag ska äta. 

Jag har tappat motivationen lite. Jag vill förklara lite närmare nu när jag är vid mina sinnesfullabruk. När jag skriver att jag avvikit och ätit fel kan det antingen vara att jag ätit något utanför lchf kost(typ ett äpple eller glass) eller att jag inte ätit någonting alls eller att jag ätit för lite. Jag tror på lchf och jag tycker verkligen det är en hur bra metod som helst att må bra och gå ner i vikt. Jag tappar aldrig tron på lchf utan det jag tappar är intresset eller motivationen till är att vilja gå ner i vikt. Jag bryr mig inte och därför äter jag andra saker. Jag tröttnar alltså inte på själva lchfandet.

 

Tappar ni aldrig motivationen? Jag blir så trött på att typ hela mitt liv(blogg iaf) handlar om viktnedgång. Jag vill ibland bara vara en vanlig människa som inte tänker på vad den äter och hur. Jag har gjort det så länge nu och när jag mår lite sämre i livet så vill jag bara freaka ur och skita i allt.

 

Jag vet inte om ni förstår skillnaden men jag inser när jag ser inläggen i min blogg att det ser ut som att jag äter lchf i perioder och sen ballar ur och sen återgår till lchf och sen ballar ur och sen återgår. Och så är det faktiskt inte. Jag äter alltid lchf mat. Det är inte så att jag när jag skriver att jag ballat ur äter "vanlig" kost i tre veckor utan det kan vara att jag valt att äta godis en dag eller glass en dag eller ett äpple en dag eller en klick pepparkaksdeg eller druckit vin. Och så kommer det att vara framöver. Jag kan ju kalla det min egen diet då eftersom jag ska leva såhär resten av mitt liv är det tänkt. Jag tycker bara det är lättare att säga att jag äter lchf kost eftersom jag gör det typ 99% av allt jag äter. Så ni som nu trodde att jag skulle sluta äta lchf kost kan vara lugna, jag kommer att kämpa på men lite mer i det tysta än vanligt kanske. Vi får se hur motivationen och intresset för att hela tiden tänka på maten och vikten blir. Ska försöka ha fokus på andra saker ett tag och bara hoppas att kilona rinner av mig som ett resultat av kost och träning.

 

Jag vet också att det är asdåligt att äta lchf och sen äta andra saker. Men det är min last i livet då att göra det en eller två gånger i månaden. Jag är inte mer än människa och det är de prioriteringar jag har valt i mitt liv. Jag har aldrig varit en prickfri människa och kommer aldrig att bli. Vill inte heller.

 

Tack för att ni följer min resa och peppar. Det är så himla sjukt att det sitter så många människor där ute i det okända och läser om mig och mina fajter med vikten och livet i allmänhet.