HannaKJonsson

Jag har missbedömt hennes familjs förlåtelse av den elaka Jorma. Jag skrev en lång och ganska elak diss av denna förlåtelse. När hon sedan skrev att Jorma fick vara med hennes familj på Julafton slog min hjärna bakut. Jag kunde just då inte för mitt liv förstå varför, varför, vad kunde det finnas för anledning att förlåta sin dotters misshandlare/man?!
 
Idag lyssnade jag på Magdalenas sommarprat
Jag satt här hemma på golvet och lyssnade.. Hon är ju så sjukt Godhjärtad denna tjej. Hon ville inte föra vidare bitterhet och förakt utan hon ville ge sitt barn förmågan att förlåta och ge människor en chans. Tur var det nu att denne man insåg sin tur i att stöta på just denna familj så att han fick chansen att ändra sig. Hans handlingar kan jag ju aldrig förstå att man kan förlåta. Men jag har aldrig varit misshandlad heller.
 
Jag har absolut ingen som helst rätt att dömma deras beslut. Jag är avundsjuk på deras goda tro om människan. Jag är avundsjuk på hennes sätt att tänka längre. Jag tänker oftast för dagen eller veckan. Hon tänker hur hon vill ha det resten av livet?. Vad vill hon lära/visa sina barn? Det är en otrolig styrka att kunna göra det i den situationen hon befann sig i.

Jag tar inte tillbaka mitt första inlägg men jag erkänner mitt misstag. Jag förstår nu att det är bra att förlåta för sin egen skull och för att kunna bli lycklig. Men jag tycker fortfarande inte att det är bra att ha med denne man i sitt liv på ett familjärt vis. Sommarpratet har ändrat min uppfattning! Magdalena har ändrat min uppfattning, hon är så otroligt klok & bra människa & Rolig som fan!