HannaKJonsson

Jag har fått ett förtroende och en chans. Frågan är om jag. Alltså lilla jag ska våga ta den. Jag är en feg människa i nya situationer. Men det är så himla lockande. Motsägelsefullt.

 

Människor brukar ganska lätt få ett förtroende för mig. Jag står liksom stabilt i alla situationer jag klarar av och ställer så gott som alltid upp. Är ganska lättsam och pratar konstant. Är öppen och säger typ alltid vad jag tycker även om det är nya eller gamla bekantskaper. Vilket gör att det är ganska lätt för folk att veta vart jag står. Men när det gäller mig personligen så är jag inte alls lika öppen och tuff. Att tycka är en sak och känna är en sak är två helt olika saker. Jag är en hemlig känslomänniska som oftast inte visar mina känslor för allt och alla om jag inte är förbannad.

 

Det finns dock ett undantag, stallet. Där är jag helt öppen med mående och tankar och är bara jag utan tanke. OCH det är så himla skönt att bli accepterad precis för så jag är olika dagar. Lina har nog lärt känna hela mig och alla mina sidor på kortare tid än någon annan. Jag kan vara skitirriterad i bilen och sen aplycklig när vi åker hem.

 

Nu ska jag filura vidare på mitt erbjudande som Lina absolut tycker att jag borde hoppa på.