HannaKJonsson

..ikväll när vi kom hem så skulle jag gå upp för ståltrappan som är provisorisk nu när de bygger om mitt hus. Lina går bakom och vi pratar väl och tjottrar på och helt plötsligt inser jag att jag kommer att ramla. Men jag hade sjukt mycket grejer med mig så jag kunde inte ta emot mig. Så jag brakar rakt ner i stålet och landar på knäna och ena armbågen. Jag kollar upp på Lina och börjar skratta.. Fy fan så klumpig jag är! Åså har väl den första grannen hört mitt brak så de kommer och kikar i fönstret och sen kommer en av killarna och frågar om jag behöver hjälp för jag satt liksom kvar där. Haha.. Jag hatar att göra illa mig, för jag blir ju alltid så blå..

Men nu hoppas vi att det värsta knät inte blir super stelt till imorgon då vi ska gå på Furuvik hela dagen! Okej, nu ska jag sova..