HannaKJonsson

Jag hade den värsta mardrömmen och någonsin haft inatt. Vidar, jag och en annan unge var ute och åkte skoter och stannade till i vad som såg ut "grustaget". Fast det fanns en stor spricka i ett berg där som Vidar ramlade ner i och jag trodde att han dog. Den andra ungen ramlade också ner i sprickan. Jag gick runt och ini "grottan och hittade barnen och båda levde tack och lov fast Vidars högerben låg helt urvridet. Den andra ungen vet jag inte vad han hade för skador ser bara att han har gula kläder. Jag ringer ambulans och tänker "Jag blir alltid den som måste ringa ambulansen". Det visar sig även att det är som ett ålderdomshem mitti berget eller så har miljön bytts iallafall. Kvinnorna som jobbar där vill inte hjälpa mig alls utan de går och dricker kaffe och röker(mina fördomar haha). Jag hoppas att dom DÖR i drömmen. Så himla elak var jag och hon jag pratade med på 112 gav mig inga bra svar. Vi är påväg. påväg. påväg. Men det dröjde typ 1 timme 47 minuter. Pappa kommer och hämtar skotern och jag är som en chef som går omkring och bara vill få hjälp.

Jag förklarar vägen dit via Statoil och ÖB?!? Så vi var ju inte kvar i grustaget då. Vi åker till ambulansen och då är det bara jag och Vidar den andra ungen är borta. Sen konstaterar dom på sjukhuset att han inte har några skador. Så vi går ut därifrån.