Pust
Mitt liv har varit ett enda virrvarr den senaste tiden. Har därför känts underligt att skriva vardagsinlägg här. Men jag har ju levt på som vanligt och kämpar med träningar och att få allting att gå ihop. Min mage har kraschat och jag har haft ett obehagligt tryck över bröstet. Har inte orkat klaga direkt, är så trött på att må dåligt och på att klaga. Nu hoppas jag att jag ska börja må bra igen. Det är så himla underskattat att må bra. Jag längtar dit.
Mycket börjar klarna nu iaf och jag är galet glad över att jag har världens bästa familj och vänner. Ibland måste man må dåligt för att kunna må jättebra har jag hört, så det satsar jag på nu. Har mått dåligt så det räcker i nått år nu.
Idag sa min bästa vän Johanna när jag kom och cyklade "Åhh nu ser du verkligen smalare ut, du har liksom dragit ihop dig!". Mmm världens finaste vänner var det ja.
Bild från Linas Instagram. Jag ser ju inte ut som en badboll längre iaf. SÅ glad att mina vänner stöttar mig och hänger med mig ut på promenader och cykelturer och träningspass. Ikväll boxades jag med syrran. Alla ställer verkligen upp!
Kommentarer
Trackback
