En ridrunda
Det blåste rätt rejält men Winston kändes väldigt avslappnad och på bra humör. Där vi går över Storvägen stod en lastbil med slangar och grejer och tanken att vända slog mig men vi gick förbi och Winston var obrydd. Så himla skönt att jag kan slappna av lite nu!
Sen travade vi hela vägen och stigen förutom en sträcka galopp. Jag hoppade av och gick längs storvägen. Sen travade och galopperade vi hela vägen hem utom i nerförsbackarna. Winston var gnäggig, trippig, jättepigg och Glad!

Kommentarer
Trackback