HannaKJonsson

Imorse blåste det galet mycket på Baltazars morgonrunda så jag skickade ett sms till Lina och frågade om vi verkligen skulle rida. Jag älskar blåst men ogillar den när det kommer till ridning. Vi kom fram till att tömköra Dansa i paddocken. När vi väl var i stallet så hade vi tagit min bil för jag hade alla barn med mig och då inser vi att tömkörningsgrejerna ligger hemma i Bollnäs i Linas bil. Så omplanering och mindre blåst ledde till en ridtur i Lilla skogen.

 

Vi fick hämta hästarna längst bort i hagen, Lina tog Dansa, jag Noa och Winston och Lukas fick gå lös. Lukas drygade sig på Winston så helt plöstligt studsar han rakt in i Dansa så hon bockade. Noa blir uppspelt av att de springer runt men är lätt att hålla kvar. Tidigare har vi haft dom i vad vi kallar "Lillhagen" de dagar vi ska ta ut dom under dagen men nu blir det för kladdigt för fyra hästar så nu går de på stora jämt. Detta leder till att vi har lite problem med intagningen just nu för det känns inte tryggt nånstans.

 

Så red vi iväg mot skogen. Winston var riktigt seg i början och väldigt obrydd trots att det blåste rätt rejält. Vi hoppade upp vid ladan och idag var det mycket som lät och rörde sig överallt. Vi mötte först en fyrhjuling som Dansa tyckte var läskig, sen en traktor med ved, människor ute, lös hund och massa mer. Winston var inte tittig alls idag vilket kändes skönt eftersom Dansa verkade lite tittigare än vanligt då hon knappt bryr sig om nått. Dansa och Lina gick först i skogen och det går mycket bättre för då slipper jag ligga på Winston hela tiden utan han vill nästan öka av sig själv. Han tyckte nog att det var himla jobbigt, han pustade och frustade och tog i i uppförsbackarna. Jag upplevde att vägen var längre än tidigare OCH det bästa var att backen ner mot åkern kändes mindre vilket jag gillar haha..

 

Ute ur skogen travade vi sista stigen och sen grusvägen. Det är väldigt gropigt och guppigt men tills då hade Winston fötter vaknat så han klarade det galant. Sen vände vi mot Hårga och tog en galopp efter Dansa och vi var så jäkla duktiga. Ja det låter kanske konstigt för er som rider att jag tycker att vi är duktiga som galopperar men som vi har kämpat med detta. Jag var livrädd först, sen har vi fått kämpa oss framåt, sen har vi fått kämpa för att inte komma för nära, sen för att ens få galopp, sen för att jag var livrädd för bakutsprång igen och idag kändes det hyfsat kontrollerat. Dansa blev lite rädd för något på kanterna två gånger och genade rakt över vägen men Winston lyssnade på mig och var så himla duktig. Jag måste lära mig att våga ta tag i honom rejält och inte bli rädd när han fjantar runt med huvudet eller rycker framåt. Vi ska lyckas omvandla all hans energi till en bra galopp och det tycker inte jag är lätt.

+

* Galoppen gick kanon!

* Winston var lugn trots blåst.

 

-

* Oskodda ridbyxor, vilket skämt!