HannaKJonsson

Jag vet att det här är typ 511 gången jag skriver att jag spårat ur och behöver börja om. Men så verkar jag fungera. Jag har ett matproblem. Jag firar med mat, jag sörjer med mat och hela mitt liv handlar till slut om den här jävla maten. Hela grejen med mat har så himla mycket dåligt mående över sig för mig. Jag mår dåligt för vad jag äter, för vad jag inte äter och sen vill jag helst inte att andra ska veta om att jag inte äter så som jag egentligen vill. Det blir en himla ond cirkel och jag är verkligen beroende av socker.

 

Så utan vidare hopp om att jag aldrig mer kommer spåra ur så börjar jag nu om på nytt igen. Den senaste tiden har det gått så illa att jag gått upp i vikt och jag är livrädd för att bli mitt ännu tjockare jag. Jag längtar så himla mycket tillbaka till motivationen och lättheten jag kände de första 2 åren på lchf. Just nu har jag så många undanflykter och det leder såklart till ett ännu dåligare mående. Eller dåligt samvete mot mig själv. Det drabbar inte någon annan.

 

Ska försöka skriva lite mer om både med och motgångar nu. Jag har pratat med flera om just mitt beteende. Att jag äter för att dämpa känslor tex. Amanda berättade om hur hon försöker att bara äta socker och mjöl på helgen och det går bra sålänge det blir 1 dag och inte 3. Men också om hur man inte mår bättre av att klanka ner på sig själv och låta sig hamna i en längre tid med en kropp som inte mår bra. Jag har ju lite tappat fokuset där från att peppa mig till att må bättre och bli piggare i kropp och själ till att känns mig helt värdelös och att allt känns hopplöst eftersom jag fallit för 511 gången. Tanken måste alltid ligga på det positiva annars blir det en olidlig spiral rakt neråt.

 

Ja jag vet inte hur jag ska klara av detta men jag ger det så många försök jag behöver. För det är inte enbart för vikten jag gör detta utan mer för att jag hanterar mina känslor på en osunt sätt. Jag behöver inte äta utanför lchf kosten för att äta fel utan det kan vara att jag äter 25 ostchips(vilket är väldigt väldigt mycket eller 3 potioner mat vilket jag inte alls behöver). Jag är inte taggad och jag är inte omotiverad jag är bara övertygad om att det här är den vägen jag behöver komma tillrätta på.