Härliga lördag
Tänk vilket lyx att få sovmorgon! Alla får ju inte det någon gång i livet så jag är glad för mina 2 per vecka just idag. Efter en lång morgon i sängen åkte jag till Växbo och fixade min naglar. Hade lite smått ont i huvudet och tänkte att detta kan gå åt vilket håll som helst antingen försvinner det eller så blir det "under täcket" läge. Graderna varierade från minus 10 till minus 25 på vägen till Växbo. Så himla sjukt väder. Svängde förbi mamma och pappa och åt lite mat, kastade in en tvätt och lämnade Baltazar.
Hann hem en sväng och bytte om, tejpade knät och smörjde halva mig i Voltaren innan jag plockade upp Lina och åkte mot stallet. Vi var väl inte super taggade utan mer "vi får se hur kallt det är" läge. Det är verkligen inte roligt att rida när det är för kallt, i stallet var det minus 15. Hästarna var hemma vid stallet så vi tog in dom och tänkte att vi åtminstonde kunde försöka rida en sväng och Lina kunde rida något varv på åkern. Men när vi kom ut så kändes det helt okej så vi red iväg till E. Winston var väldigt pigg. Dansa var också pigg. Vi red ända ut och höll igång allt vi kunde. När vi vände hemåt trippade Winston i sidled efter Dansa, så pigg var han. Bestämde ändå att vi nog skulle kunna galoppera fram till tåget. Winston tyckte att det var latjolajban och galopperade snabbt ikapp Dansa och jag fick be Lina sakta av för jag vet fan inte hur jag ska göra för att han ska coola ner sig i dessa situationer. Jag lyckades få Lina uppfatta att vi behövde sakta av långt senare men det gick bra. Efter det travade vi bara hemåt. Även traven var klurig då W känns som att han bara vill krypa ur skinnet och dra. Men han skötte sig utan krumbukter och var super glad hela ridturen. Under ridturen kände jag av huvudvärken lite nu och då och i slutet blev den så hemsk att jag knappt kunde kolla på ena ögat. Jag kände hur jag började må illa och jag hatar hur påverkad jag blir av en jävla huvudvärk. Väl hemma i stallet var den som bortblåst och efter det har jag inte känt av den något mer på hela dagen. Så konstigt. Var dock sjukt underbart att rida utan att känna av knät en endaste gång och handleden funkade också okej!
Nu ska jag hoppa i säng och imorgon ska jag träffa Mina och Linda som är hemma från Malmö! Mina är en av de allra finaste människorna som jag har i mitt liv. Hon är väldigt olik mig men samtidigt väldigt lik mig i många tankar och känslor vilket är helt underbart skönt. Längtas!
Kommentarer
Trackback