HannaKJonsson

Ja vad skjutton ska jag skriva om motivation. Jag tror att det är så att jag har ett jävla driv/envishet i mig. Svårigheten är att man måste veta hur man ska använda det på rätt sätt. Frågan är vad gör du efter att du farit ut och druckit öl eller godis?

Jag ser detta som ett långsiktigt projekt som bara ska funka. Jag har ställt in min hjärna på att den får göra som jag vill tills vi är "klar". Då får vi gå vidare till nästa etapp, som vi inte riktigt har kommit fram till ännu. Men med detta i tanken så räknar jag inte godisätande, äppelätande som avbrytande av dieten utan mer som en nödvändighet för MIG för att nå mina mål. Jag tror mycket sitter i tanken och förut när jag gått på dieter så har det vart KÖRT om jag ätit godis eller något annat som inte var ok på den dieten. Men det har aldrig funkat som ni vet, eftersom jag förtfarande sitter här tjock idag liksom.

Det jag skulle prova om jag vore dig är att inte ta en ölkväll så hårt utan dagen efter äter du dina ägg och bacon och fortsätter utan mankemang. Min våg visar ändå neråt på min kropp efter någon vecka eller dag. Fastna inte i "misslyckadtanke träsket". Det är farligt för då kanske du till och med äter något för att Må bättre och det är ju ännu sämre.

I min värld är det inte hela världen om man "fuskar" ibland! Huvudsaken är att man hela tiden har tanken i rätt tänk och inte spinner vidare och tänker "ja men jag åt ju godis så då kan jag ju LIKAGÄRNA äta chips och pizza idag också. Dagen är ju ändå förstörd". Men även det kan hända att man har en dag där man ätit så mycket olika grejer och tänker att nu är det kört, men du har fortfarande hela resten av ditt liv kvar. Så tipset är att stoppa sugetstankar så fort som du kan.

Jag är rätt duktig på att läsa mig kropp just nu så jag vet vad som triggar den och vad som stoppar den. Triggar för mig är ibland nötter, hallon, popcorn lukt, badhuset mm. Stoppar kan vara en promenad, ett samtal till Emma eller Sanna, sova, blogga, kolla på en film eller äta lite mat mm.

Ja och sen har vi ju kortet, ni vet kortet som man ska ha hängande på kylskåpet som peppkort?! Vilket bullshit! Jag har inget sånt och jag fattar inte grejen. Blir man inte deppig om man ser en smal sig och sen kollar man i spegeln och man fortfarande är tjock?
Jag har aldrig varit smal så jag vet inte hur det känns. Men jag tror inte på denna kortmani som många har. Jag kan dock bli peppad av att kolla på kort på mig själv nu eller för en tid sedan. Så man verkligen ser att det blir någon skillnad.

Igår var jag tillexempel hemma hos mamma en sväng och hittade min gamla Balklänning. Den är för stor! Skit skoj! Sånt blir jag glad av men ändå lite fundersam eftersom jag inte kände mig så tjock som jag ser ut och inte heller känner mig smalare nu. Jag fattar inte grejen. Jag fick vika ihop klänningen på ryggen det är därför jag har armarna sådär.