HannaKJonsson

Nu har jag brottats och slagits med min nya dator för att knopa ihop denna film. Jag har kollat på dessa två filmklipp så många gånger att jag tappat räkningen. Jag är så jäkla lycklig och stolt över att jag gör det jag gör idag. Ibland får jag lust att nypa mig i armen för att kolla att det är sant. Den känslan en ridtur med Winston ger är svår att uppnå på annat sätt.

 

Ridningen har vart jobbig och jävlig ibland och delar av mig har givit upp(om bara så för några sekunder) så många gånger. Jag har tvivlat så himla mycket på mig men när jag väl klarat det har jag varit stoltare än stoltast. Just nu går det bra. Jag orkar, jag vågar och jag älskar att rida. Det kommer säkert krascha snart igen men under tiden tänker jag njuta.

 

Det är människor som säger till mig att hästlivet är slitsamt. Det är jobbigt att ha häst. Det är tungt, det är dyrt, det tar massa tid, det är ju så dåligt väder i Sverige och massa mer. Men vet ni själva Hästlivet har jag alltid gillat. Jag bryr mig knappt om vädret(även om jag helst slipper hagel/regn), tid är ju det enda vi har så att lägga tid på det man älskar istället för tvn eller nått tycker jag känns helt ok, tungt är det inte för jag klarar det med min kropp nästan jämt, me jag håller med om att det är dyrt, sviiindyrt till och med. Men inte dyrare än typ slalom.

 

Det som är jobbigast med att ha häst har ingenting med dessa saker att göra utan det är den ständiga oron att allt ska vara bra, bli rätt, må bra. Psykiskt är det otroligt krävande att ha häst både i ridningen och all annan tid. Man måste vara så kunnig på så många områden och sen bestämma sig hur man själv vill vara som hästmänniska och jag vill ju gärna veta varför jag tycker som jag tycker och gör som jag gör.

 

Just nu känner jag mig relativt lugn och trygg i hästlivet. Winston och jag börjar hitta varandra mer och mer och snart kommer jag nog att få ha denna känsla oftast. Det är det jag har längtat efter sedan i höstas, att få känna grundtrygghet. Att få känna att jag klarar faktiskt av att rida i alla gångarter både själv och i sällskap och bara känna att det är skojjigt!! Det är det största framgången jag kunnat få! Det är alltid känslan som styr mig och just nu njuter jag av att känslan är på topp!