Bomber med dyra hästen
Hade bestämt mig för att rida till Lilla skogen idag. Ändrade mig dock när jag skulle sitta upp vid ladan. Plötsligt var det som att ett larm började tjuta, det höll på säkert 30-60 sekunder medans jag drog ner stigbyglar och drog sadelgjord. Sen kom den KABOOOM! Sen tjöt det. De håller på att bygga en järnväg en bit bort från vårat stall och idag hade dom sprängdag. Lilla skogen ligger närmast järnvägen av alla ridvägar så jag ändrade mig och red mot Hårga.
På schemat stod långa galoppsträckor, 3 högergaloppfattningar och övergångar mellan galopp och trav inte skritt. Alltså mycket hålligång.
Galoppsträckorna gick bra, den längsta ca 700 meter, mest platt men även Winstons galoppbacke mitti.
Högergaloppen gick inte alls.
Övergångarna gick bra! Hade bestämt mig för att inte rida längre än vad jag orkade vara riktigt stabil och göra allting riktigt bra. Blev lite sliten på slutet men kände mig kontrollerad hela tiden. Det är lite lättare då han inte tjurar och är lika seg som när Dansa är bakom. Fick in en sjujäkla galopp på sträckan förbi Peters hus, Då gick det fort och han var taggad så vi galopperade tillbaka igen och sen travade vi hemåt igen.
Våran största utmaning idag var oplanerad, eller planerad undermedvetet. Vi gick efter åkerkanten till Hårga, jag måste lära mig att åkrar inte tar fram det värsta, dock gick jag ju brevid men ändå. Vi gick även stigen upp mot stugan istället för vägen, Winston hoppade stort över "gropen". Hem hoppade jag av vid stugan för jag hade longeringslinan och västen där. Sen gick vi stigen och sen hoppade jag upp och red åkerkanten till sista diket då jag hoppade av och gick hem. Vi är på gång, jag är dock livrädd.
Winston var yber duktig, han tyckte att det var riktigt jobbigt och han pustade, frustade, andades fort och kändes galet nöjd! Jag?! Jag är överlycklig! Idag var vi braá!
Kommentarer
Trackback
