HannaKJonsson

Idag ville jag bara åka till stallet och mysa runt och som jag mös. Jag hämtade först in Winston och putsade honom med 711 olika borstar medans Ballen hade godissök i hela stallet. Det var bara vi och det var ganska skönt. Jag har peppat mig själv för att ha en bra helg i stallet fast Lina lämnat stan, det brukar bli nått knas när hon är borta så jag har inte vart alltför pepp tidigare. Men idag kändes det skitbra med Winston och jag rider iväg med barbackagjorden och tänker mig en slappskritt tur till asfalten tog slut bortanför Golfbanan. Vi kommer till skolan och jag njuter verkligen av att vi bara ska ut och njuta, då svänger det ut en traktor från Golfbanevägen och Winston flyger runt och drar iväg i galopp. Jag kände mig som en trasdocka som flög runt. Men vi vände tillbaka och red vidare efter planen men så kommer jag på att den där traktorn kommer att komma tillbaka och ringer i lite halvt panik Lina haha.. Vi hade samma lösning så det var ju skönt :P Traktorn kom dock aldrig tillbaka så det var ju bra.

Det är ca 3 km asfalt innan man kommer till vägen mot Acktjära. Winston gick fint till vägen som svänger mot Österberget där vi ridit typ 3 gånger. Efter det var han som en uppblåst "rädd för allt" häst. Han bajsade TRE gånger, det innebär spänd häst för er som inte är hästmänniskor.  Men det var mysigt ändå. Vi fick som vanligt beröm för hur fiiin han är! När vi väl kom fram till grusvägen så tog vi en galopp fram till järnvägen och sen galopperade vi tillbaka. Sen galopperade vi en bit efter asfalten och sen skrittade vi hem. Hem var han mycket lugnare sjukt nog, han brukar bli piggare då. Han var pigg och började gärna trava men han var inte alls lika fessig och slirig. 

 

Summasumarum är att vi kommer rida dit igen och då ta en långtur så vi kan rida några kilometer på grusvägen också. Jag ville mest bara känna hur långt det var att skritta hela vägen dit och hem idag.