Bråkig

Idag var Winston knäpp, det var längesen har var såhär. Han tvärnitade första gången vid bron då en fågel flög upp ur vattnet, fine det kan jag väl gå med på att är rimligt. Men sen tvärnitade han för snö, snö som legat där hela våren. Vi kommer i galopp och han tvärnitar verkligen. Snart kommer jag hamna med näsan i backen. Han gör det bara för att retas, det känns i hela han att han blir helnöjd när han är bråkig. Jag fattar inte varför han tycker det här är så himla roligt. När vi vände tillbaka och sen vände mot samma plats igen så kan han nästan inte hålla sig från att dra iväg i galopp och ändå vill han stanna om 10 meter. Sen slingrar han sig över hela vägen och går knappt framåt, så himla knäpp!
 
Sen tog vi en klockren galopp på sträckan bortanför kullen. På vägen hem red Lina först och Winston var så taggad att han inte visste riktigt vart han skulle göra av alla ben. Han hoppade i luften och studsade runt någon gång i fattningarna. Ville inte alls lyssna på mig förrän jag pratade med honom konstant och lirkade honom lite mer avslappnad så att vi kunde jobba på lite. Han var lite överallt och ingenstans idag och det ger också ögonblick av helt underbar samlad galopp där det känns som vi flyger fram och han känns verkligen som världens coolaste häst! En gång galopperade han med nosen i backen, benen åt alla håll och det kändes helt galet, då tryckte jag till med skänklarna och lyfte upp handen något och poff där kom det, en fin rullande galopp med manken upp och bakbenen långt in under magen. Så coolt! Sista biten ville Lina öva på galopp från skritt och Winston fattade även han galopp direkt från skritt och hakade på, nästa gång var jag lite mer förberedd så då travade vi i fin powertrav efter våra kompisar.
Vilken häst alltså, man blir inte klok ibland!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Klicka här om du vill bli ihågkommen!

Emailadress

URL/Bloggadress:

Spell it out

Trackback
RSS 2.0