HannaKJonsson

Stallet där Winston står ligger så till att vi alltid måste gå efter mer eller mindre trafikerade vägar. Det är bara ca 10-15 minuter men ändå de minutrarna. Jag har ju tidigare aldrig ridit så mycket bland fordon. Eller i så fall på mindre grusvägar där de åker väldigt sakta så att man knappt behöver tänka sig för. Men nu har jag ju vant mig ganska mycket med trafiken. Men idag var det sjukt mycket trafik när jag red. Först kom en cross som puttrade som bara den, W ökade på steget något precis när den åkte förbi men var annars helt cool, sekunden efter kom det en bil bakifrån så de var tur att han höll sig på sidan. Så kommer det en traktor med snökedjor, det har vi aldrig mött, två gånger har W sprungit ut på åkrar då vi träffat på traktorer, så jag kände lite att det här kan gå hur som helst. W taktade lite i sidled upp i snöplogkanten och frustade lite vilket jag tycker är helt okej med tanke på hur den lät och hur nära den var. SKÖÖÖNT tänkte jag och så går vi bort till kyrkan, då kommer den tillbaka. Den stannar långt bort och väntar så vi kan gå in på en väg och så åker den förbi. Snälla förare älskar jag! Vi träffade även på 8-10 bilar i olika hastigheter. Fyrhjulingar. En lastbil. En mindre traktor.

 

E var med idag så jag fick lite film. Älskar att kunna se hur det ser ut, ibland skiljer det sig rätt så mycket motför med hur det känns. Men idag kändes det som det ser ut. W segare ner sig precis när vi rider förbi E men är annars positiv och roligt framåt.