HannaKJonsson

Tar inlägget om ridturen idag istället. Jag hade bestämt mig för att prova att rida med sporrar för att komma åt bra med skänkeln för att försöka jobba honom lite och göra honom sådär mjuk och härlig som efter paddpassen. Men när jag väl kom till stallet och allting var kaos i huvudet så gjorde jag honom bara klar och red iväg och tänkte ta en strostur mot Raskerns typ.

 

Men någonstans där i vimlet av energi som han hade idag så började jag fingra med tyglarna och han svarade direkt och började tugga på bettet och böja sig hur jag än ville. Det är lite klurigt kan jag tycka för jag vill ju inte göra fel. Men jag försöker prova mig fram och göra det som känns rätt. Han trivs verkligen med att få jobba lite nu och det går så mycket lättare när han har energin i steget. Vi skrittade ända bort till sommarstugorna innan vi tog trav och galopp. Hemåt tog vi högergalopp vid skylten och jag höll i honom lite mer och tryckte på honom istället för att släppa allt som jag brukar för att jag inte vill störa honom när han väl tar höger. Men idag pressade jag honom lite och han kortade sig direkt och fick mer kraft i sprången. Så coolt. Kändes typ som vänster galopp gjorde för ett år sedan. Så den är mycket sämre men ändå helt ok nu.

 

På hemvägen stannade vi och stod stilla medans jag pratade i telefon. Winston tyckte inte att det var okej så han försökte gå iväg flera gånger. Men det rä bra att öva på att stå stilla också. Men sen när vi började trava och fatta högergalopp så vill han inte fatta den så jag lägger på spöt bak på högersida och då får han frispel och sparkar bakut så högt att jag bara ser marken framför mig, alltså vilka skutt han kan få till. Sen korsgalopp och hopp och studs lite överallt och ingenstans. Sen världens ljuvligaste och härligaste högergalopp vi någonsin haft! När vi kom hem så fick Annikas praktikant rida en sväng till verkstaden och tillbaka.