HannaKJonsson

Vi var i stallet i 7 timmar idag, det kändes som 3. Jag vet inte riktigt vart tiden tog vägen för vi gjorde inte speciellt mycket för att ha använt 7 timmar. Vi fixade Lillstallet, Lina red Dansa i Storstallet, Vi gick prommis med hundarna och Bronzac, mockade och fixade mat till Bronzac, Lina åkte till sin farmor medans jag red Winston och that´s it. 

 

Ni vet att man ska ju inte prata om att man mår bra eller att saker går bra?! Mmm jag vet det men jag lär mig Aldrig. Idag sa jag till Lina "Idag känns det inte ens läskigt utifall Winston skulle rycka till, för det känns som att ryggen skulle klara av det nu. Den är ju lite öm men den känns helt okej!". Och vad gör jag, jo jag tar en hink och fyller med vatten och går ut till vattenkaret och ska hälla i den när dörren(alltså en stor jävla ladugårdsport) blåser upp och dunkar mig rakt i baken och ryggen så jag flyger ner från stenkanten över/på vattenkaret och ner i den stenhårda marken med hinken flygandes. Jag landar på högerlår/rumpa och händerna. I sista sekund hinner jag ducka för att inte få dörren rakt i huvudet. Alltså hur oturligt är inte detta? Så nu har jag några fler blåmärken och det kan jag ta, men jag har även ont i nedredelan av ryggen på höger sida och i min förbannade handled som knappt tål ridningen liksom, bra att ta emot sig på den. Det är något som vill att jag ska få kämpa lite i motvind just nu känner jag. Så fort jag börjar bli "normal" så blir det nått nytt. Å hur jävla klantig får man bli? Hahaha alltså jag fattar det inte.

 

Ridturen var magisk! Winston var så mjuk, pigg och lycklig så man riktigt kände hur han sprudlade av att få visa allt han kunde! Det var kanske inte världens mest kontrollerande ridtur alla sekunder men han lyssnade väldigt bra bara han hade fått galopperat på nått steg i egen takt eller försökt springa ifrån sin egen skugga några meter haha.. Jag skulle ju inte rida denna vecka men jag kände att det var lite orättvist mot Veronica som kommer imorgon att hon skulle få rida på en övertaggad för henne väldigt stor häst. Jag undvek dock bett och red på hacket för att han ska få vila munnen.

 

Å sen var vi tillbaka till det här att inte säga saker högt. Jag sa till Lina "Jag kan ta det mesta idag BARA han inte tar korsgalopp, det vill jag inte!". Han har bara gjort det EN gång tidigare och då trodde jag att han hade blivit jättehalt för att hela han blir helt ostabil och knackig/ryckig liksom. Mmm så vad gör han tror ni? Korsgalopp, två gånger, båda i högerfattningar,han tar höger fram men inte bak. Det är helt ärligt det mest läskiga jag upplevt på hans rygg. Han känns helt galen och jag flyger hit och dit. Första gången saktade jag av, tog ny galopp och då tog han vänster så då saktade jag av och så travade vi. Andra gången försökte jag "gasa på" hahaha.. alltså herre min gud, alla "gupp/svängningar"svajningar" blev ju bara större när jag gasade så det var ju bara hemskt. Han drog ner huvudet och hoppade jämfota med bakbenen och ja det är inte bara att galoppa korsgalopp på den där busen. Det kändes ändå mycket bättre idag än den förra gången då jag trodde att han hade blivigt halt. Jag känner mig trygg på hans rygg just nu och låter honom brassa på och busa lite, så jag är inte lika rädd. Men jag känner att jag troligen kommer känna lite oro i magen nästa gång vi tar högerfattning för det är inte helt lätt att ha någon balans när allting far åt olika håll och i stora rörelser. Men vi får öva och jag kommer också prova att få högergalopp nästa gång jag kör markträning om det är bra underlag. Jag vill inte rida på volt och försöka få galopp men han kan ta galopp ensam och jag vill att han ska få känna en bra känsla i höger.