HannaKJonsson

Jag är inne i en sjukt härlig period just nu. Känns som att jag kan fixa allt. Så nu har jag kommit på att jag saknar gymmet. Jag behöver något som jag kan utmana mig själv i. Jag berättade det för Lina idag och hon genomskådade ju min brilljanta plan på 3 sekunder. Min presentation löd "Jag saknar gymmet, skulle behöva utmaningarna att klara av mer och mer kilon i tex benpress, jag ska inte gå så ofta så jag överanstränger allt utan bara typ 3 gånger per vecka!" Där sprack det, Linas ord "Jaha... Lycka till!" typ. Och jag vet ju att hon har rätt, om jag börjar så kör jag tills jag inte kan mer. Helst varje dag också. Herregud varför kan jag inte vara en sån här lite lagom människa?! Sist skulle jag köra 33 minuter på crosstrainern varje dag i en månad och VARJE GÅNG skulle jag köra fler slides än den förra alternativt höja motståndet men aldrig få färre slides än gången innan oavsätt motstånd. Det är en ganska orealistisk plan men jag behöver nått sånt för att verkligen tagga igång och kämpa. Antingen funkar det eller så skiter det sig och då skiter jag ju i allt så då kör jag inte crosstrainern alls istället för att bara backa till 3 dagar i veckan?!

 

Jag använder detta på jobbet nu också. Tålamod är utmaningen där. Jag är asbra! Ibland ser jag dock mig själv utifrån och som att det är någon annan människa som pratar pedagogiskt om att man inte får stoppa snorkråkor i munnen för 11 gången med ett barn eller att vi faktiskt sitter ner på stolarna på förskolan. Det är så sjukt coolt! Använder även denna tålamodsutmaning på vuxna, behövs nästan mer där. Jag älskar att rensa och få ordning(hålla ordningen är inte lika toppen) så idag tog jag ut allting ur förrådet på jobbet och rensade allt i olika lådor och ställde in fint och prydligt! Eller sanningen är att jag drog ut allt och städade och sen tvingade jag de andra i personalen att sortera och sen ställde jag in lådor med rensade grejer haha..

Tänk om jag hade en helfräsch kropp som älskade utmaningar lika mycket som mig! Jag valde ju att sluta med typ all annan träning i etapper då jag började rida mer eftersom min handled och mina knän inte klarar bådeock. Jävligt tråkigt men jag vill rida, så är det bara. Jag ska ta tag i gymmet när jag byter jobb snart. Får väl ha en magövning då? Jag kommer ihåg då jag var till en sjukgymnast med mitt knä och det enda jag tänkte var "han får inte säga att jag inte får använda crosstrainern" jag var helt totalt beroende och jag älskade att hata den!

 

Det jag gör bäst är de saker där jag har klara mål och press på mig i. Jag kan inte lyckas om jag inte kör 200% för då kör jag 0%. Fast är det inte härligt att bara freaka ur i allt man gör också? Allt eller inget?! Vem fan vill göra saker halvdant, egentligen? Jag stör ihjäl mig på halvdant. Då kan det lika bra va.