HannaKJonsson

Alltså det här med att hästar har skor. Winston har ju fått väldigt fina hovar motför tidigare så jag är glad för det. Men jag är ju livrädd för att han ska tappa en sko och att hoven ska trasas sönder helt. Förra måndagen(den 11/7) drog vi av en sko på Ratata som var helt lös. På tisdagen kom hans hovslagare och slog på den och kontrollerade alla andra hovar för att de ska sitta till han ska skos om 2-3 veckor. Winston fick för typ en vecka sedan en lös sko som glappar och min panik stiger varje minut eftersom jag vet hur det kan bli med hans hovar. Igår kom våran hovslagare och slog på den ordentligt. Eller han sa att hovarna nu var dåliga och att han behöver gå på grus en del(jag har ingen möjlighet till det) och att den nog kommer glappa snart igen. Skon satt på idag iallafall och jag hoppas den sitter nån vecka. Winston ska också skos egentligen om typ 2 veckor. Det är för tidigt nu för hovarna hade inte växt tillräckligt. Det vore ju bra om de båda kunde skos samtidigt.

 

Så idag skickar Lina och säger att Ratata tappat en framsko. Jag orkar inte. Det är inte bara det att det måste finnas tid för vår hovslagare och att det kostar pengar utan jag måste också ha tiden att vara där. Sen stressen över att hoven kan gå sönder! Och jag kan ju inte rida heller.

 

Nu är ju ridningen sisådär eftersom jag har ont i rumpan. Alltid ska det vara nått. Jag som tänkte att det kan lugna sig lite nu. Men tydligen är det ett riktigt "tappa skorna år" iår enligt hovslagarna så det är väl bara att bita ihop, alla andra gör ju tydligen det.