Nådde målet

På andra försöket så kom vi äntligen iväg ut på E. Linda var snäll och följde med mig och Ratata ut på de nya vägarna. Ratata var ganska lugn i stallet och även när jag hoppade upp ute på gården. Sen stapplade han ju på som "vanligt" den första biten till verkstaden, det är som om han måste gå av sig lite fart. Vid verkstaden så kommer Winston och Lukas nergallopperande genom skogen i deras nya hage. Ratata blir stissig och börjar drutta runt på vägen, vill vända om och struttar fram. Jag bestämmer mig för att hoppa av efter att ha gått fram och tillbaka lite. Så går vi förbi Annikas hus och tar fram en cykel till Linda och en stubbe till mig. Sen börjar evighetsövningen att komma upp på hästen. Herre gud alltså. Han går bredvid stubben men vill inte stå stilla och sen svänger han ut rumpan till höger så det är omöjligt att komma upp. 20 minuter senare har jag fått honom att stå stilla och tagit mig upp. Linda berömde mig för mitt tålamod hahaha.. det var helt galet vad vi snurrade och donade. Men till slut kom vi till någon slags ro och jag hoppas han lärt sig att jag är envisast.
 
Sen gick vi vidare mot E och han traskade bara på förbi bron, järnvägar, skrot efter vägen och alla nya saker som han aldrig sett förut. Jag är impad!! Sicken cool häst! I vissa avseenden i alla fall och det är kanske de viktigaste?! Jag tog några travsteg för att visa Linda att skritten är hans mest fartiga gångart då traven är rätt sansad. Jag hoppade av vid gamla tåget och gick hem för att jag blev så biten och hade ont i vristerna.
 
Känner mig väldigt nöjd med våran första runda ute på E!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Klicka här om du vill bli ihågkommen!

Emailadress

URL/Bloggadress:

Spell it out

Trackback
RSS 2.0