HannaKJonsson

O gud jag är ibland dålig på att ställa om mig när jag tänkt ut något riktigt noga. Så blev det med Ratatas ridtur igår. Jag hade bestämt mig för att rida ut på E och komma över alla "hemska" saker där för att inom en ganska snar framtid kunna rida dit själv. Så syrran skulle med och jag hade tänkt att hon skulle kunna gå en rask hurtprommenad och kanske jogga lite. Ratata går väldigt fort. Men så fick hon barn med sig och jag har föklarat läget och anledningen till sällskapsbehovet och jag föreslog cyklar till barnen. Men de kommer utan.

 

Grejen är att jag är inte jättetrygg på Ratata, han är en för mig väldigt sprallig häst med mycket motor och har just nu inte så lätt att finna ro. Så jag vill ha med någon hästkunnig för att den ska kunna hoppa in och hjälpa mig om det "blir nått". Men igår fick jag tänka om jag vara glad för att jag hade någon i närheten åtminstonde. Ridturen blev lika lång som tidigare typ till kyrkan och Ratata var lite mer på tårna eftersom barnen rörde sig och donade och för att vi måsta stanna hela tiden för att invänta alla. Bra övning kan jag känna såhär i efterhand. Men det kanske var lite för mycket lite för tidigt. Amen nu är det gjort och Ratata skötte sig väldigt bra med tanke på hur vi red. Jag skötte mig också väldigt bra trots att jag brusade upp och skällde massa på min stackars syster som ändå ställde upp och kom dit. Tur hon är tålig. Annars hade jag inte ridit alls för det känns inte som att det är dax för det riktigt än. Kanske på lördag :P?!