HannaKJonsson

Har börjat denna dag väldigt lugnt och den kommer nog fortsätta i samma anda. Det var längesen jag skrev om min mat igen. Det går upp och det går ner och jag har faktiskt inte vägt mig på nån vecka. På torsdag är det dax. Igår levde jag på ägg och en hand nötter. Ska egentligen undvika nötter nu men jag har lite hemma så då tjuväter jag Maccanötter. Vet ni att det är de fetaste godaste nötterna som finns?

 

Idag har jag förbrett en tacogratäng som jag ska shoopa in i ugnen ikväll när jag kommer hem. Jag äter fortfarande mjölkprodukter trots att jag blitt tipsad om att inte göra det. Tycker inte maten blir god annars och då fungerar det inte. Jag undviker grönsaker och äter mer cocosfett. Sen försöker jag äta massor med ägg. Har återgått till ekologiska ägg från affärn då jag blir lite smått kräksjuk av de svarta prickarna i våra färska ägg från stallet.

 

När jag lever på så lite kolisar som möjligt mår jag som bäst. Suget försvinner och jag får ett lugn i kroppen. MEN maten är inte den roligaste och det är lätt att tröttna. Men just för sekunden går det bra.

 

Det är himla lätt att stirra sig blind på vågen och jag älskar det. Jag älskar att se siffror jag aldrig sett förut, så låga att hela kroppen blir lycklig. Dock får jag alldeles för sällan se dessa siffror nu för tiden. Sen såg jag en bild häromdagen..

Och kände ärligt för första gången på mina "bantar år" att siffror är ändå bara siffror. Men det är himla svårt att "bara" våga MÅ BRA! Det blir som att jag mäter mitt mående i vågens siffror och jag känner mer och mer att det inte stämmer alla gånger. Det finns så mycket som påverkar mitt mående nu för tiden. Lägre siffror är fortfarande en höjdare!

 

Men mina fina vänner, främst Johanna och Lina(som jag träffar och pratar med mest) ger min väldigt mycket feedback på min kropp i övrigt. Sånt som jag har svårt att uppfatta. Att jag blitt starkare, slimmare, snabbare, gladare, villigare, smidigare och massa annat. Som sist på kettlebellsen klarade jag i princip varje övning, vilket jag aldrig i hela mitt liv trodde att jag skulle kunna klara av. Eller att jag blir snabbare upp på hästen. Det är ju sånt som är viktigt egentligen, det är ju det jag vill. Jag vill ha en normal kropp som klarar av allt en kropp bör orka. Det som blir jobbigt i detta, eftersom jag kan och är villig att kämpa är att mitt knä inte håller lika mycket som min psyke vill. Det som Lina och Johanna då gör är att ändrar sina sätt att peppa så istället för att peppa till mer träning, hårdare, fortare, ifrågasättande så går de en kortare promenad så att jag KAN följa med, uppmärksammar det jag iaf gör(trots att det är en skitsak motför vad jag har gjort tidigare), skrittar lite längre då mitt knä inte orkar och ja men anpassar sig och ger mig pepp att se det bra jag ändå försöker göra trots min begränsning just nu. Det är jag galet tacksam för!!

 

Jag har trängt på mig mina nya ridbyxor med helskoning några gånger och bara det är toppen eftersom när jag köpte dom fick jag dom inte längre än till knäna och när jag senare fick över dom på låren så fattades det 7 cm i midjan. Nu glider de på och sitter som ett smäck, till och med lite stora i rumpan. De har säkert blitt lite större i benen men i midjan är de stumma och sitter ändå BRA nu. Det är härligt och det är sånt jag ska ta till vara på. Jag blev faktiskt nästan lika glad som för en mindre siffra på vågen när jag kände att de satt bra, bekvämt och fint.

Det som man får öva mest på när man försöker gå ner i vikt är att ha rätt inställning. Jag har känt att jag tappar den lite nu och då. Därför har jag bestämt mig för att åka på en LCHF kryssning 5-6 april. Jag vill ha mer fokus på maten igen och mindre på träning för det känns som att det tatt över väldigt mycket i mitt fall. Det är lättare att kämpa med någonting fysiskt för mig. Men det är kosten som gjort att jag gått ner i vikt. Den träning jag kommer ha kvar är ridningen, vilket är otroligt krävande och helkroppstränande, promenader, som jag vill utöka så småningom just nu går jag 3-4 km och inte fort, sen hoppas jag på att kunna gå 2-4 pass i månaden när mitt knä hämtat sig nu igen.

 

Ja det var en update om mitt bantarliv just nu. 

Såg den här bilden på Instagram och fattade inte på en gång att det kunde vara jag. Jag såg en smalare människa. Inte en riktigt tjock människa i alla fall, detta trots att jag hade två jackor och väst på mig. Jag får dessa insikter ibland att jag verkligen har gått ner i vikt, rätt mycket. I vardagen är det lätt att bara se skavanker. Fläbbiga lår, bullig mage, fladdrande armar, dubbelhaka och ja allt vad jag nu kan störa mig på. Sen kommer en bild där jag ser mig själv utifrån. En helt vanlig vardagssituation och där ser jag inte ut så som jag ser mig själv i hjärnan.

 

Jag vet ju att jag har kläder på mig på alla bilder och det har jag ju inte alltid hemma. Men gud så galet glad jag borde vara för mig kropp ändå. Jag är det ofta. Inte alltid. 

Det har krypit in en lögnare i min kropp. Jag har en tid varit ganska så trött på allt med lchf, bantning, träning och se bra ut hetsen. Det var inte därför jag började gå ner i vikt. Det var för att må bra, hur simpelt det än låter. Jag antar att det är därför det går lite knackigt med vikten nu när jag mår bra. Jag har denna blogg och många känner igen mig i vår lilla stad, inte bara på grund av bloggen utan mer någon känner någon som känner någon som känner mig. Alla vill prata om hur man gör, Om hur farligt det är med lchf och att jag tränar för mycket. Jag rekommenderar ALLA att äta lchf, jag tror helhjärtat på att det är den kost kroppen mår bäst av. Jag upplever inga faror med att äta lchf, om man gör det tycker inte jag att man är tillräckligt påläst för att ens ha rätt att prata om det. Jag tränar inte för mycket någon gång, om jag tränade 2-3 gånger så mycket så skulle det vara mycket, inte ens för mycket då.

 

När jag träffar nya människor nu så brukar jag säga att jag är allergisk mot mjöl och i nödfall att jag inte äter socker. Det är mer accepterat att vara glutenintolerant än att äta lchf kost för att må bra och ge sin kropp en vettig chans att må bra. Jag fattar det inte men jag utnyttjar det. Det är faktiskt så skönt att känna sig "normal" ibland. Jag tycker det känns lite som om man är homosexuell då måste man berätta det för allt och alla och prata om det konstant. Men om man är heterosexuell så är det bara så. Det är lite samma som med LCHFkost vs kostcirkeln.

 

Jag har många gånger funderat på att bara sluta skriva om kost och träning här på bloggen. Bara för att göra mitt liv lite mer privat och oöppet för alla att granska och tycka till om. Ikväll fick jag ett mail från en av er som läser min blogg och då känner jag bara "Åhh jag kommer skriva länge till..". Ni är riktigt fina och snälla människor som tar er tid och mailar mig. Jag blir väldigt glad och stolt att jag har fått vara med att peppa till att någon annan får mår bra. Det är det livet går ut på enligt mig, Att må bra, trivas, vara lycklig, finnas och nå sina egna framgångar!

 

Jag älskar att prata om lchfkostens alla fördelar nästan jämt. LCHF är det bästa som hänt mig i mitt liv! Ni som har många dönickar i er närhet som påtalar alla FAROR men som inte kan nämna någon mer än igentäppta kärl, Stå på er, be personerna som trycker ner er att läsa på. Jag ska börja stå upp mer för lchf igen, det lovar jag!

I ena inlägget skriver jag att jag ska leva på bacon och ägg och i nästa tipsar jag om bakverk. Det är ju så typiskt mig. Åt Chokladfondanter till middag ikväll. Inget bacon och ägg. Jag har hamnat i bryr mig inte tänket igen och det är dåligt. Vet inte vad jag ska göra för att ändra tanken heller. Så nu är det såhär, det blir så när jag mår för dåligt eller för bra, just nu mår jag för bra. Det känns som att jag anstränger mig sjukt mycket i och med utmaningen och då vill jag så gärna ha ett bra resultat men jag borde ju ha lärt mig att jag får inget resultat på vågen av träning. Nu är det bara 6 pass kvar på crossen. Sen tar mitt gymkort slut och jag tror att jag ska pausa gymmandet då och få njuta lite av känslan att känna mig stark i ridningen. Just nu känns min kropp sliten och lite trött. Men mitt huvud känns på topp, träning gör alltså att mina tankar blir klara och grubblet tunnas ut. Så jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det, så att jag får de positiva delarna av träningen men inte de dåliga haha..

 

Vet ni vad jag mer gjorde idag? Jag köpte massa godis på Videohallen, de ska lägga ner. Så min smarta hjärna fick psykbryt och bestämde sig för att köpa godis nu innan de stänger. Känns bra att ha dom. Dock kommer de väl bli hårda och gamla innan jag får äta dom haha.. Videohallen har världens godaste godis. Jag köpte två sorter i en stor påse. 50 kr = + 5 kilo?! Min tanke var att inte äta något fel under januari månad men det sket ju sig en gång för två veckor sedan. Tänkte dock då att en gång är ingen gång och att det är mycket bättre att återgå till bra kost än att tänka att det är kört och käka massa annat skit, vilket jag lätt kan göra. Så det jag vill lyfta fram är att jag valde att ta med mig det jag gjorde positivt och bra av vad som från början var ett dåligt beslut.

Känns som att jag inte kommer att gå ner ett gram förrän jag slutar med min 33 minuters utmaning. Men efter det kanske jag rasar. Vem vet. Jag är taggad på att få bort dessa sista envisa kilon nu. Anledningen till att jag åt choklad var för jag har knappt ätit en kolhydrat idag.

Frukost: te med cocosfett

Lunch: köttfärs, ost, lite gurka, 2 oliver.

Middag: 2 chokladfondanter.

Har varit mätt och nöjd hela dagen. Inte haft en tanke på att äta godiset jag tänkte på och köpte. Nu är jag proppmätt och trött så sängen lockar!

Det går skitbra med maten. Jag äter och äter rätt. Just nu lever jag på tacos. Idag är sista dagen sen måste jag hitta på en ny rätt att kocka ihop så jag slipper laga mat i några dagar haha.. Blomkålssoppan måste ju göras innan blomkålen blir gammal. Kanske blir det idag då. Om det blir gott så lägger jag självklart ut receptet!

 

Försöker klura ut en ny utmaning till nästa månad och jag tror att det kan bli något med maten. Inga mjölkprodukter? Mera fett? Minimalt med kolhydrater(alltså onödiga grönsaker som jag bara äter för att det är gott)? Jamen lite åt det extrama hållet. Har ni några förslag?

 

Maten går skitdåligt nu, har nada motivation och är inte sugen på någonting som jag får äta. Idag har jag vart runt på olika affärer för att hitta ett åkdon och det är godis överallt. Varför kan jag inte bara få tillbaka min sköna "jag vill inte äta något skit känsla"!! Jag klarade mig dock idag med nöd och neppe. Köpte en Cola zero och tröstade mig med att det är bättre än en påse godis.

 

Många säger att jag är för hård mot mig själv. Så denna gång med fusket igår har jag bestämt mig att inte vara så hård utan mer tänka. "Dumt gjort Hanna, gör det inte igen så går det bra". Kan annars vara lätt att tänka att allting är kört ändå och då äta 10 saker istället för att låta det stanna vid 1. Ni hänger med va? Jag tror dock på att vara hård, det funkade ju första gången. Dock inte andra och tredje. Så nu kör vi en ny metod och hoppas det funkar i längden. Jag tänkte om jag nu inte fuskäter något på minst 12 dagar så har jag ju klått 2014 rekord som var 11 dagar. Jag tänker att 12 dagar är bättre än färre dagar. Fast å andra sidan hade jag ju tänkt inget fusk på 31 dagar och det gick ju åt skogen. Så nu ska jag tänka mest på träningen så kanske jag glömmer bort vad jag inte ska äta.

 

Mår förövrigt riktigt bra. Hela mig kropp är beredd att bli kär tror jag. Saknas bara en passande karl som vanligt. Mötte en kandidat vid gymmet igår, såg väldigt snäll och intressant ut. Har dock aldrig sett honom där tidigare så han kanske aldrig kommer tillbaka. Men jag har ögonen öppna!

 

Vill ni veta någonting annat?! Idag utanför gymmet så mötte jag en kvinna som jag genast tyckte att jag kände igen och som jag tänkte hejja på. Hejdade mig i sista stund. Har sedan dess funderat på vem hon kan vara. Satte mig nu i soffan och klickade igång mitt älskade Förhäxad. Då SER jag vem jag mötte, en högt uppsatt demon som vill sno systrarnas barn. Hahaha.. de är alltså så lika! Det gick chockerande bra på crossen idag, tiden bara sprang iväg och jag fick höra att jag ser så glad ut jämt och ständigt "Hur orkar jag?!". Ja det undrar jag med för jag tycker mest jag muttrar och stönar på gymmet.

Fan alltså 12 dagar in kom bakslaget. Åt ett bröd jag hittade. Så nu har jag slängt allt jag hade i frysen också(har haft lite smått och gott som jag tar fram när barnen är här eller när någon sover över). Går inte att ha någonting hemma. Så påt igen ba. Hade gått upp ett kilo på vågen imorse så jag vet inte om det påverkade min hjärna. Tänker lägga fokus på framåt nu och inte älta ner mig i nederlaget.

 

Men nu vet världen och jag har det svart på vitt. Skit.

Körde med musik i öronen idag och det gick mycket bättre. Mina ben är ganska stumma nu vilket innebär att crosstrainer 33 minuter om dagen har effekt. Igår när jag red i skogen upp och ner så fick högerlår kramp i en nerförslutning, det var inte riktigt lika kul men tänk vilka lårmuckler jag kommer att besitta sista januari!

 

Det känns skönt att gymmet är stängt även på lördag för det innebär att det bara är ett pass kvar denna vecka. Ikväll ska Lina och jag ut och rida tillsammans igen och jag hoppas benen är fit for fight för det. I helgen blir det också hästliv så det blir min träning då.

 

Jag behöver äta mer nu när jag tränar så idag blev det två avokado, en mugg med 1 dl mandel, 0,5 dl cocosflarn, 1 dl yoghurt och 1 msk kanel efter träningen.

Har kommit på att när jag har i "uppdrag" att skriva ner allting med kost och träning så håller jag mig nog mer fokuserad. Så nu kommer jag att peppra bloggen med allting. Det är så himla roligt när jag får höra hur det går för er och hur ni gör också. 

Men fy faan vad jobbigt det är att känna suget. Kvällen ikväll har varit förjävlig. Min hjärna har planerat en bilresa till godislandet säkert 100 gånger. Är så jävla trött på det. Blir galen. Jag känner mig som en galen människa. Ringde nyss Lina och bara "Säg nått så jag slipper tänka"!! Hon trodde att jag skulle säga att jag ville sätta mig i bilen och typ köra ihjäl mig. Detta när jag förklarade att jag ville slänga mig i bilen för att gasa till affärn till godiset, glassen och chipsen(What vad hände där liksom?!).. Så galen låter jag alltså just nu. Det är helt sinnessjukt vad min kropp är speedad just nu.

 

Jag tror det beror på crosstrainern. Även om jag bara står på den i 33 minuter så får den igång hela min kropp och system så det känns som att jag kokar. Typ som när man har feber och bara svettas och bara vill försvinna ur sin egen kropp. Najs och det har gått ÅTTA dagar av trettioen. Herregud. Om jag klarar detta klarar jag allt!

 

Peppar med jämförsbilder. Fokus fokus FOKUS nu för faaan Hanna. Vad gör ni i svackor? För ni lär väl ha några? Gaaah jag har ätit(kycklingtaco)  och ätit(blåbär med grädde) och druckit(stevia saft/vatten) och druckit(te med grädde) och hoppat och legat och blir inge klokare.

Jag lever på dessa godingar! Jag är så oplanerad eftersom jag inte behöver vara det och tiden går ofta fort i tex stallet. Då är dessa nötter perfekt. En påse = en lunch! Väldigt mycket fett, väldigt lite kolhydrater och sinnessjukt goda!

 

Jag har gjort något otroligt dumt. Det var såhär att jag målade om en spegel så den låg plant på golvet. När jag ska gå och lägga mig kommer jag på att jag ska ta upp den och ställa den mot väggen. Jag hade dock inga kläder på mig. Har ni sett er själva underifrån? Alltså inte underifrån från fötterna och upp utan böjt er ner mot en spegel utan kläder. Nu vet ju jag att jag har extremt mycket onödig hud på min kropp. Men herregud alltså jag hade ALDRIG i hela mitt liv trott att jag skulle kunna se ut sådär. Det är så hemskt att jag inte ens kan visa en bild. Magen såg ut som en babianrumpa gånger hundra och tuttarna som urvattnade triangeltepåsar. Jag kan verkligen inte få bort denna bild ur huvudet. Det är nog det värsta jag sett i hela mitt liv. Ändå är jag helt facinerad.

 

Jag hade bara någon dag innan detta känt att kroppen nog dragit ihop sig lite till och tuttarna har verkligen omformat sig till det bättre. Men denna spegelbild var verkligen inte bra för självkänslan. Min undran är dock om en helt normal kropp ser ganska knasig ut i spegel på golvet. Alltså jag menar alla borde ju påverkas liiiite av tyngdlagen?!

 

Äntligen är jag hungrig igen. Nu kan jag ju lägga mer tid och fokus på maten istället för träningen. Började på PF grejen igen och det har satt igång mitt sug efter mat precis som jag trodde. Men det är ju en risk i det också eftersom om jag inte äter MAT då så kan ju vad som helst slinka ner i magen. Än har det gått väldigt bra. Är inte sugen på något utanför LCHF kostens ramar. Eller ja pepparkaksdeg, det skulle jag nog kunna leva på. Jag tänker inte komplicera till det här på något sätt nu utan ska köra på såhär, enkel och god mat ofta(3 gånger per dag iaf). Det som går sämst är att äta klockan 13 för jag är ofta borta på saker den tiden. Igår hade jag med en burk med "lunch" till stallet för direkt efter skulle jag iväg och träna.

Dock åt jag denna halv tre istället för 13 eftersom jag var ute med hästen. Men jag blev mätt och glad och hade bra energi till träningen. När jag kom hem käkade jag Quorn röra med paprika och lök och en "lchf pasta" som jag fått. Tror dock inte på sånna grejer så jag skulle inte köpa den själv. Jag åt tre! potioner, riktigt gott och nu är jag supermätt. Idag är det en borta dag så vi får se hur det går då men har två matlådor som jag kanske kan värma nånstans. Hittade valnötsbröd i frysen och blev galet sugen på Fattiga riddare!! Får nog bli det innan bion ikväll!

Jag sitter här och undrar i mitt stilla sinne hur jag ska göra för att gå ner mina sista kilon. Om jag inte kommer att lyckas nu med så mycket träning som jag ändå ska få in per vecka framöver så kommer jag nog aldrig att lyckas med hjälp av träningen. Maten måste bli bättre som vanligt. Jag ska kanske prova på Periodiska fastan igen fram till jul. Jag gillar ju allt eller inget grejen. Och när jag körde PF så var jag ju alltid så hungrig att jag ville äta klockan 12 har jag för mig. 

 

Jag behöver en plan.

Målen är:

att hinna med alla 28 pass som är kvar att utföra detta år för att nå 183 pass.

att köra PF  med tiderna 13-21.

att laga storkok minst en gång per vecka.

 

Så min plan för att lyckas med detta är Ät riktig mat, ät mer fett, ät ekologiskt och Kämpa?! Kör på med PF nu fram till sista november och så gör jag en utvärdering.

Nu sitter jag hemma i soffan och funderar på vad jag egentligen vill skriva om på denna blogg. Känner att jag dras mellan alla delar i livet. Hästar blir mer och mer självklart. Maten försvinner mer och mer för jag är totalt oinspirerad och ganska ointresserad av typ allt som har med kost att göra. Vill bara äta fel mest hela tiden och det blir varken bättre eller sämre att skriva om det. Träningen känns mest bara som skryt. Jag har aldrig hört någon sagt något om Mig men jag har hört människor i min omgivning pratat om andra människors bloggar och Instagram att de bara SKRYTER! Tro på faan att man skryter när man gör nått som du själv inte orkar/gör/vill/kan/borde göra?!? Så träning blir det nog mer om för det retar sig människor verkligen på. De små framsteg jag gör med träningen är ju asbra för mig men knappast bra för en normal tränad människa så det borde ju bara vara pepp för de som är lika otränade och lata som mig.

 

Så om det här med lathet. Jag kallar ganska ofta mig själv lat. Ändå uppmärksammar min omgivning mig ganska ofta på att det är få som kämpar lika mycket som mig. Grejen med det är att jag är lat i huvudet. OM jag skulle få välja, dricka te i soffan ikväll eller köra det där kettlebells passet?! Så skulle jag självklart välja soffan. Men grejen är att jag ger mig själv inte det valet. Mitt val är "vill jag bli tränad?" Mmm och det är inte alla gånger det är lätt men jag tycker att när jag väl tagit ett beslut så skulle jag tycka att det var fruktansvärt att misslyckas. Det finns liksom inte riktigt i min värld. Dock skulle jag nog gett upp träningen om jag inte hittat tillbaka till hästarna. Nu har jag ett syfte till att få en mer tränad kropp, jag kan rida bättre, min balans är mycket bättre och jag vill bli bra! Så det här med latheten, joo jag skulle kunna träna mer och hårdare kanske. Just nu ligger jag på en nivå jag känner att jag klarar av och jag ska stanna här. Det är det allra svåraste att inte totalköra varje dag och grotta ner mig i träning flera gånger per dag. Kanske skulle det leda till en finare och starkare kropp fortare men min kropp pallar inte det och jag skulle ge upp inom 2 månader. Så just nu gör jag det svåraste jag vet, jag har balans, inte för mycket, inte för lite utan bara lagom och långsiktigt. Det kräver mycket vilja och INGA undanflykter. Jag är expert på undanflykter. Det jag kommit fram till är att jag är väldigt lat och får jobba med mitt psyke hela tiden men jag är ännu mer envis. Att jag är envis har jag fått höra hela mitt liv, inte på något positivt sätt. Nu kanske jag har hittat ett positivt sätt att använda min envishet. 

 

Ja så tillbaka till bloggen. Nu har jag bara rabblat ur mig allt vad jag funderade på för stunden. Vet inte vad jag kom fram till. Att jag ska tänka över vad jag vill skriva om här. Känns som att jag tappat hela ärligheten och impulsiviteten som är väldigt mycket jag. Just nu vet ingen som läser min blogg hur mitt liv är. Inte för att jag har det mest intressanta livet i världen men jag trivs otroligt bra i det och det genomstrålar inte så mycket som det borde i bloggen. Här är det mest ord utan känsla. Min blogg ska nog bli mer personlig igen.

 

Jag upplever det helt omöjligt att hålla både kost och motion i gång samtidigt. Det går bra några dagar, kanske en vecka men sen är det kört. Det absolut vanligaste är att jag inte äter. Sen att jag äter fel. Jag känner att "inte äta" nästan är farligare för mig just nu för jag tror att min kropp behöver energin. Idag har jag levt på te med grädde i och blåbär med grädde och yoghurt. Nu tog jag tag i mig själv och lagar lax men vissa dagar skulle jag ha struntat i det.

 

Det känns inte så att jag har fått det sunda matvanorna som jag hela tiden eftersträvat. Jag har fått bra matvanor när allting annat lullar på utan krusiduller. Vilket är lika bra som innan. Bara det att jag inte alls har lika många krusiduller i mitt liv nu som för.

 

Fattar inte hur jävla svårt det ska vara. Har ju liksom inte direkt någonting annat att tänka på heller och tiden har jag så det borde inte vara nå problemas. Men det är problemas hela tiden. Idag är jag besviken. Besviken och så har känslan att jag inte kommer lyckas med det här med maten.

 

Dock går det super bra med träningen. Ingen värk mer än normalt och bra energi. Idag slog jag rekordet på 10.10 min, så nu är min tid 9.53. Konditionsnivå är fortfarande LÅG men jag är galet nöjd att ha kommit under 10 minuter.

Före testet körde jag andra passet intervaller (för att klara 5 km i februari) och det var:

5 min gå

2 spring

1 gå

Jag har inte varit så duktig på att laga och fixa med bra varierad kost ett tag. Kanske ska jag bli bättre nu när jag har ett riktigt kök och lite ordning igen. Är inne på mycket ägg och väldigt basic kost nu igen. Jag spårar ur mycket lättare om jag är ostrikt. Och ostrikt är ju värdelöst att vara när man som mig ska gå ner i vikt. Men nu vet jag iaf hur jag ska äta när jag ska stå stilla i vikten.

 

Fattar inte hur min hjärna är funtad. Men jag mår som allra bäst då jag är super duper strikt. Så det blir det ett tag framöver igen. Jag gör ingen omstart jag striktar mer upp det igen bara. Inte för mycket bär eller mackor. Jag fastnar lätt i det enkla. Måste engagera mig lite mer för att få bättre resultat känner jag.

 

Det går kanske bra nu?! Jag har under de senaste två veckorna märkt att huden återigen börjar hänga mer. Jag har förnekat och bara gömt allting under mina kläder. Så häromdagen kom jag på. Tänk om det är så att jag börjar tappa mer fett och att det är därför huden börjar hänga mer igen. För det känns som att den stramade upp sig lite ett tag. Det kan vara så att jag inbillar mig.

 

Det var ett tag sedan jag la ut några jämförsbilder så här kommer några. Jag vet att det är helt olika typer av bilder. Men jag kan faktiskt i ärlighetens namn säga att att zooma in kroppen nära inte är till min fördel. Ser ni att mina ena sida är jättefin och den andra är helt up fuckad?. Bara att ha en bikini topp på mig utan att få flera cm valkar ger mig ett hopp om framtiden!! Skiljer typ 47 kilo mellan bilderna!

Ja men hörreni det är ganska lätt att "vara duktig" när livet är bra. Jag har inte haft en stark tanke på något fusk eller mindre bra saker den senaste tiden(förutom drinken jag skrev om). Jag har inte ens tänkt på vågen en endaste gång den senaste veckan. Det känns som att mitt krav på mig själv att gå ner i vikt har släppt och jag har blitt lite slapp i tanken om viktnedgången. Jag vet att jag har drygt tio kilo kvar och så är det bara det är ingenting jag kommer att laborera med. Jag ska ner dom kilona. Men jag kan/vill/måste erkänna att det har varit otroligt skönt med en paus från allt tänk på att äta rätt och vikten.

 

Jag har inte riktigt kommit fram till hur jag ska lägga upp träningen framöver. Grejen är den när jag nu har en häst att sköta varje dag så tar det ganska mycket på min kropp. Nu har det inte ens gått en vecka men jag känner redan i handleden att den gör lite mera ont. Knät har klarat sig helt fram till nu. Men jag vet att jag har vissa begränsningar med min kropp och jag har inte längre möjlighet att hålla mitt knä relativt stilla i en veckas tid. Så jag måste lära mig att stoppa mig själv i tid. Ridningen sliter(och tränar såklart) ganska mycket på både handleder och knän. Därför tänker jag vara lite mer försiktig med hur jag planerar mina träningspass. Jag kommer tex göra fler cirkelpass med mag och rygg övningar. Mindre knäböj och joggpromenader vilket blir ganska naturligt nu mot vintern också. Jag ska försöka vara klok innan istället för efterklok.

 

Men och detta är ett stort men, jag kommer att göra mina 4 träningspass i veckan. Jag kommer till och med göra några extra för jag ligger lite efter för att hinna mina 183 pass i år.

Allvarligt talat så är det skitjobbigt att frysa hela tiden. Jag kan gå med mysbyxor och tjocktröja i stallet när Lina håller på dö av värmen. Igårkväll frös jag i en lägenhet full med folk och massa tända ljus. Jamen jag fryser konstant. Det blir bättre om jag äter ägg, jag undviker ju dock det om jag kan för jag tycker inte det är så gott. Jag sover i sockar, täcke och två filtar. Jag kan ändå vakna för att jag fryser. Jag kan frysa fast jag svettas av ansträngning. Så det känns som att fryskänslan är lite konstig på något vis fast den försvinner ju om jag duschar hett eller klär på mig massor. Är så jävla trött på att frysa.