Har träffat Arvid för första gången idag. Tänk vad söta bebisar är. Arvid var jätte vaken och urcharmig. Efter lite mys på golvet och i soffan tog Marie och jag på oss vinteroutfit och tog en promenad runt Ren. Så skönt! Fick ur oss massa saker vi stört oss på sen sist och massa motion på köpet. Det går så himla lätt att promenera med Marie. Tiden bara flyger iväg.
Efter det åt jag middag på City med E. De ska göra om på den restaurangen. För det första får man nu menyer vid bordet och beställningen görs vid bordet, något nytt. Sen ska de tydligen ha lite mer musik underhållning och även kareoki längre fram i vår. En jätte trevlig karl berättade massa och jag tror att det kan bli bra! Riktigt bra faktiskt. De ska även byta namn till något "roligare". Jag fick inte veta, men jag ska snoka nästa gång jag är där.
Sen åkte jag till Johan en sväng och träffade honom och mamma. Gillar verkligen hans nya lägenhet. Nu ska vi planera in en resa i vår. Typ maj. Har ni några tips? Jag vill åka till Sicilien, Italien. Verkar himla fint där. Tror inte Johan bryr sig så mycket om vart vi åker.
Sen tänkte jag fråga er om ni har något tips på All inklusive resor? I höst ska vi åka två vuxna och två barn. Ska finnas barnpool, lite utflykter, gratis internet och vara fin strand och inga maneter! Inte så höga krav men ack så viktiga. Så ge mig tips nu!
"För komma ner till normalvikt bör du gå ner 21,64 kg."
Det svaret fick jag av en vikträknegrej häromdagen. Jag har aldrig varit så nära "normalvikt" i hela mitt medvetna liv. Det kan inte vara sant. Det är så himla lite. Drygt 20 kilo. Det klarar ju vem som helst att gå ner(säger min hjärna till mig). Woop woop!
Så nu äter jag och äter och äter för att gå ner i vikt..
Om ja verkligen inte orkar äta så äter jag blåbär med Rysk yoghurt. Denna åt jag igår kväll vid 23 tiden, efter att jag gått kvällsrundan med hunden. Före det åt jag tacos klockan 15. Före det åt jag en handfull nötter. Det var för lite. Ska vara duktigare idag. Börjar med en omelett med färska champinjoner och persilja!
Jag behöver ett stall med hästar. Jag behöver "häst göror". Jag vill borsta, sopa, mocka, mysa och bara vara i ett stall. Pyssla om hästarna helt enkelt. Tänkte att jag iallafall kan höra med er som läser bloggen om ni har häst som ni vill ha lite hjälp med. Det är någon gång i veckan jag vill ha tid i stallet.
Jag vet att många som läser min blogg tycker att jag gör väldigt mycket och måste stressa ner inte ha ytterligare något på min agenda. Men detta är i ett avstressande syfte. Det är otroligt skönt att vara i stallet och poa på och jag har massa fritid. Man hinner mycket om man vill och jag är just nu helt sysslolös i två veckor. Det om något stressar mig.
Kikade in på min statestik sida och insåg att jag har väldigt trogna läsare. Sen har jag 2 läsare i Thailand som fortfarande hänger med, jag undrar vilka ni eller du är. Sen har jag några från Spanien, Sanna jag antar att du är en av dom men vem mer?! Anna du bor väll i Malmö nu? Men flest är ni såklart från Sverige.
Jag fyller ju inte år förrän i april, men jag kan ju ändå önska mig saker. Jag är ju mitt i en köp inget period. Förutom en telefon då, min funkar ju enbart när den känner för det. Jag fick iallafall reklam från Laredoute och la nästan en beställning. Eller jag la en beställning. Fast jag ångrade mig. Allt för att jag ville ha bäddsetet som var erbjudande.
Så himla fint och vår fräscht! Det kostar enbart 59 kronor per set även om man inte har erbjudandet som jag fick. Så 120 kronor för ett bäddset med två påslakarn och 2 örngott är helt överkommligt. Men äre köpstopp så äre. Så därför önskar jag mig dessa i present när jag fyller år. Artikelnummer: 766-7442
Pengar är en av de grejer jag kan bli sjukt frustrerad över, om du då lägger till bedrägeri och lögner så blir jag galen. Men man kan inte gå och klå upp sig själv för någonting som jag inte kunde rå för. Jag vet att människor inte tycker att man ska bry sig så mycket om pengar. Men det gör jag och det gör alla andra människor också. Jag tycker att det är skit jobbigt att inte ha pengar. Jag tycker att det är skit jobbigt att göra en dålig affär. Jag tycker det är skit jobbigt att ha pengar. Pengar överlag är en jobbig nödvändighet.
Det är därför denna grej med "Andreas" påverkade mig så mycket. För mig känns det helt orimligt att lura någon på pengar. Jag skulle aldrig kunna leva med mig själv om jag lurade någon. Jag förstår inte hur dessa bedragare tänker och om de är helt känslolösa. Jag vet inte hur de kan ta människors pengar och använda dom i eget syfte. Det finns inte i min värld. Det är därför jag blir så besviken, chockad och ledsen när det händer mig. För jag tänker att det inte är möjligt, att det inte händer. Men det gör det, det är så jävla vanligt att det är sjukt. Polisen säger att Blocket är fullt med bluff och båg. Så akta er alla ni människor som tror på den ärliga och snälla mänskligheten. Det finns många idioter.
Om någon av er läsare jobbar på Swedbank eller har någon kontakt på Swedbank som kan få fram vem som tillhör ett visst kontonummer så är ni välkomna att maila mig på [email protected] . Jag kommer inte låta detta svin göra mig mera ledsen och hjälplös. Nu är det dax att hämnas! Jag älskar att hämnas. Hela mitt ansikte ler.
Söndag är troligtvis den sämsta dagen att vara party sugen på?! Det händer ingenting i Bollnäs på söndagar. Inte så värst mycket dom andra dagarna heller, men speciellt söndagar är allt bara stängt. Jag är skitsugen på att gå ut och ha en galet rolig natt med Johanna! Vi hinner aldrig gå ut längre. Om inte hon jobbar så jobbar jag. Det kanske är för att MID spelade i helgen som jag känner ett party sug. Jag ville så gärna se dom, men jobbet går först just nu. Var dom bra? Var det någon som var där?
Mina ben känns lite lite bättre nu. Jag stånkar och stönar inte som en 80åring så fort jag reser mig upp.
Mår faktiskt riktigt bra. Nu är jag arbetslös i två veckor. Känns jättekonstigt. Vet inte vad jag ska hitta på. Min handläggare på arbetsförmedlingen tyckte att jag skulle söka jobb på ett gym och erbjuda dom kostrådgivning och träning i paket form. Det vore ju hur underligt som helst. Jag tränar ju inget själv, men det tyckte han att jag kunde lära mig. Maten är det ju lättare med. Vore en rolig utmaning men jag på ett gym som personal.. nja.
Idag ska jag åka till Växbo och mysa lite med min familj, var längesen jag var där och inte hade bråttom.
Era frågor i mitt fina frågeinlägg var inge roliga. Men den här Andreas är någon som har lurat mig på flera tusen kronor. Det handlar enbart om pengar och känslan av att vara så jävla dum och godtrogen som jag provat på att vara iår. Så det är inte någon "spännande kille" som jag har någon typ av kontakt med. Allt är polisanmält och allt jobbigt är nu klart, men jag hatar att bli lurad och det förstör så mycket. Och Linda det är ditt fel att jag ser ut så här! Det är ditt jobb att hålla mitt face in shape.
Jag jobbar och njuter av livet. Har en internetfri lördag, tänkte därför att ni människor som är här inne och snurrar kanske vill ställa några frågor. Nej, jag tror inte att jag är såå intressant. Men jag har inget annat att bjuda på en dag som denna.
Är ni nyfikna på någonting i min värld? Ta er chans och fråga vad ni vill!
Jag kunde knappt gå imorse. Känns som hela vaderna är massa knutar som värker för varje steg jag tar. Det är kartongerna och trappornas fel. Jag trodde det onda skulle gå över tills idag men det är värre än värst idag.
Om man tänker positivt på det så borde detta innebära att jag har fått några nya muskler. Eller åtminstonde tränat dom jag har. Vilken tur jag har att alla kartonger, kassar och små plock ska ner igen om sisådär en 4 veckor...
Var iväg på en grej med jobbet ikväll så jag jobbade bara någon timme. Skönt att komma iväg en sväng. Imorgon jobbar jag dygn och det ska bli skönt att ha fokus på jobbet ett tag. Jag behöver sluta tänka.
Ikväll umgås jag med mig själv framför tvn. Tänkte Twittra lite om The Voice så håll mig gärna sällskap där.
Jag lovar härmed att aldrig lita på någon människa förrän de har bevisat sin brahet. Är grymt besviken på dig såklart men även på mig som är så jävla lättlurad och puckad. Vill bara lägga mig ner och grina. Men det är du inte värd, Idiot.
Har haft en tuff dag men bra dag. Johanna och jag har burit upp allting från mitt källarförråd till vinden, insett en grej (som gör mig så arg och sur att jag inte vill skriva om den), gått några promenader med världens bästa hund, ätit massa fläsk och ostchips och just nu sitter jag och är less i soffan samtidigt som jag tvättar. Är rätt less på allting helt ärligt.
Har tagit en Facebook paus också, orkar inte med alla svar och blippningar, blir helt beroende av att kolla skiten. Hela internet känns som ett enda stort skämt kan jag tycka. Så trött på alla inlägg på Facebook om att hälften är så lyckliga och älskar alla och resten är deprimerade och har problem som man ändå inte får veta. Jag tror jag blir deppig och stressad i hjärnan av Facebook. Nä, bra beslut av mig. Jag kommer att använda den tiden jag väl sitter vid datorn till bloggen och mailen.
Kan klaga på ännu en grej. Den jävla reklamen när jag har loggat in på blogg.se. Alltid bakverk. Kakor, glass, godis, brownies, bullar, choklad och nu Banana split men för i helvete blogg.se inser ni inte att detta är sjukt elakt, korkat och sinnessjukt dumt att visa mig. Det enda jag skriver om är ju bantning och vikt. Ni hjälper mig INTE direkt. Puckon!
Kul att ni kommenterar förresten, det värmer. Puss å gonatt
Herregud vilken lång tid 81 veckor låter som. Men jag har inte ätit enligt dieten alla dessa veckor men jag vill ändå räkna alla veckor från när jag började.
Idag har jag gått ner 38,4 Kilogram!! Det känns så fruktansvärt bra att vikten börjar släppa igen. Jag har ju stått på minus 37 kilo sedan före jul, en månad.
Jag fick en fråga från någon utav er om vad jag handlar. Det är skitsvårt eftersom det är olika från gång till gång. Men en genomhandling av det grundläggande kan se ut såhär..
2 påsar 32% riven ost
600 gram fläsk svenskt (halva priset)
Pinjenötter
450 gram fryst blomkål ekologiskt
Fryst sparris
450 gram fryst hackad spenat ekologiskt
2 paket salladsost med kryddor
1 creme fraiche ekologiskt
250 gram champinjoner ekologiska
Persilja fryst
Basilika fryst
Provensalska örter fryst
2 Avokado ekologiska
Rysk yoghurt
Kräftstjärtar
4 laxfileér ekologiska
12 ekologiska ägg
3 bubbelvatten
Baconost
2 Tacosås
Nötter naturella
Jordgubbar
Jag har blitt hyffsat duktig på att handla ekologiskt. Det ända som är jobbigt att välja ekologiskt är lax. Jag äter rätt ofta lax och den ekologiska är typ dubbelt så dyr. Men säkert bättre för min kropp också så det är därför jag väljer den, när det finns. Det ovan, gurka, smör och köttfärs är det jag alltid har hemma!
Kan ni gissa vad det kostade? 500 kronor. Mat är det jag verkligen lägger pengar på. Jag vill äta bra mat och jag tycker inte att 500 kronor är farligt alls för allt på bilden. Jag köper ju mycket smågrejer också som är dyra, typ jordgubbar lyxade jag med idag. Pinjenötter, avokado och kräftstjärtar är en hundring bara det. Så ekologiskt är inte för dyrt tycker jag. Jag är inte hyper mycket för ekologiskt egentligen utan har bara kommit fram till att jag tar det alternativet när det finns. Men som ni ser äter jag massa saker som inte är ekologiska.
Jag sitter med en kopp te (med kokosfett i) i handen och försöker peppa mig inför bowlingen klockan 18. Är fortfarande täppt i näsan och hes som bara den. Men jag har slutat klaga och jag har slutat att försöka göra en deal med gud haha.. Är på toppen humör idag!
Har fått igång Johannas bil. Vi är rätt fixiga vi två. Vi googlade på "starta bil med start kablar". Vi fick samma information från flera olika sidor men det funkade inte i verkligheten så vi startade min bil och satte röda sladden på + på mitt batteri sen på + på Johannas bil. Sen satte vi svarta sladden på - på mitt betteri och sedan på minus på Johannas. Shoop shoop.. så brummade den igång. Så tog vi en tur till Majas i Rengsjö utan att köpa någonting.
Efter bowlingen tänkte jag åka och shoppa lite mat. Jag kör stenhårt med kokosfett nu, tur att det är smaklöst. Ni vet att kokosfett ökar förbränningen va? Jag vet att jag har skrivit det några gånger men det kan ju vara lätt att missa. Idag fick jag en positiv överaskning på vågen, har ju stått stilla på minus 37 kilo så länge nu. Idag var det mer än så haha.. ni får veta på torsdag!!
Jag har funderat på en grej och vill kolla med er hur ni känner och tycker. Jag läser ibland Katrin Zytomierskas blogg och hon började på LCHF efter att ha fött sin son och anger nu att hon gick ner 30 kilo på ett halvår. Blir inte det lite fel vinklat för LCHFs skull att de som nyligen fått barn går på LCHF? För alla jag känner som har fått barn har ju gått ner himla massa kilon utan att göra någonting. Men sen måste de alltid kämpa bort de sista 3-11 kilona. Katrin skriver ju även att hon tränade sjukt mycket.
Jag vet inte jag känner för en vanlig tjockis som mig så sitter nog fettet lite hårdare än gravid fett? Eller tänker jag fel här? Jag vill inte att tjockisar som mig ska tänka att de går ner 30 kilo på ett halvår och sen när det gått ett halvår har de gått ner 15 -20 kilo "bara". Jag vill inte att någon ska ge upp på grund av att de inte nått samma snabba mål som de gravidtjocka. Förstår ni?
Jag kan ta Marie min kompis som ett exempel, hon skrev såhär i sin blogg häromdagen
"Och så kan man ju hoppas att mitt runda goa försvinner ut i mjölken..3 kg kvar till inskrivningsvikten, så det går åt rätt håll. Men ingen brådska, jag födde barn för 10 dagar sedan"
Vilket betyder att hon skulle kunna ha sagt att LCHF gjorde denna viktminskning men det vore ju bara falskt. Jag blir lite negativt inställd faktiskt till denna situation som blir i samband med kända LCHF mammor. Jag tror att de skulle gå ner i vikt iallafall, utan diet och då borde man inte som vanlig tjockis jämföra sig med dom.
Jag såg att Magdalena Graaf också har börjat med LCHF vilket är toppen för jag unnar alla människor denna underbara diet. Men som sagt frågan är vad det gör med alla förväntningar från vanliga tjockisar. Det är faktiskt så också att alla mer eller mindre kända personer som går på LCHF är just mammor som vill ha bort gravidkilona. Hur kommer det si att det inte finns en enda vanligt tjock kändis som vill bli smal?
Det bara spritter i fingrarna idag. Jag har varit för nära att klicka hem lite allt möjligt idag. Fattar inte hur jag tänker riktigt men om jag tittar på en produkt tillräckligt länge eller tillräckligt många gånger så känns den inte lika dyr längre. Jag kan inte längre välja storlek på kläder så jag har gett upp att shoppa det på internet. Allt sitter halvkasst. Jag vill dock beställa två koftor från Rutstore.se men jag vet inte om jag kan ha deras Large. Sen är jag ju så jävla lång så jag kommer ju inte kunna ha några kläder när jag blir mindre tjock. Alla armar och ben är ju redan nu för korta. Trist men åter till elektroniken, okej jag kanske inte verkar vara en elektronik junky men det är jag verkligen. Allt som jag vill ha är dock inte elektroniskt men mycket av det.
Jag vill ha..
* Ny mini dator eller alternativt en surfplatta har jag kommit fram till idag. * Canon G12
* Telefon - min funkar ju inte. Smsen kommer fram typ 12 timmar efter dom är skickade till mig.
* Bil - Audi, Ford, Subaru, Skoda.. nja jag är inte så petig där faktiskt.. * En resa till solen, bokade faktiskt nästan en, inte bra.
Jag måste härmed sluta vara så impulsiv. Det är trots allt pengar jag inte får använda. Jag måste inse att mitt ha begär inte är att leka med. Jag har ju bestämt mig för att bara göra bra köp iår. Alltså satsa på kvalité istället för det billigaste som duger för stunden. Vad som är kvalité är dock lite svårt att bedömma, men jag ska inte handla massa kläder på rean bara för att det är billigt utan hellre köpa.. ja typ dom koftorna på Rutstore. Sen om grejerna jag bestämt att jag vill ha hamnar på rea det är ju bara en lyckträff.
Fy jag kan inte tänka mig att ha obegränsat med pengar, hur hindrar man sig själv då från att spåra ur och bara tokshoppa? Äsh det är ju egentligen en fråga jag inte behöver tänka på. Jag har ju tillräckligt mycket att tänka på med de slantar jag får. Jag var mycket mer ekonomisk förut. Men jag shoppar grymt mycket mindre saker nu än jag gjorde förut. Jag shoppar nog för lika mycket pengar nu men inte alls lika mycket saker. Skönt, jag vill ju ha bort allt skit. Slängde till och med min trasiga kamera häromdagen. Det var sorg..
Vi har i flera års tid haft ett ombyggnadsjobb över huset som jag bor i, jag har ju varit iväg på lite möten och så angånede detta. Men nu hade jag så duktigt förträngt att det var i februari de skulle börja. Ja trodde inte det skulle bli nått för nåon ranne sa att det blev för dyrt. Men idag fick vi ett papper där det står att de börjar bygga i februari och att alla förråd i källaren då ska vara tömda. Jag har halva mitt liv i källaren. Man ska bära upp alla saker till sitt vindsförråd och sedan bära ner allt igen när de ska bygga om vinden. Detta är galet. För mig är det ju svin jobbigt. Tänk då hur det är för alla gamla människor som bor i mitt hus. Hur ska dom få upp alla saker på vinden. Borde dom inte börja med att bygga hissen så vi kan åka upp alla grejer och sen riva huset?? Nää jag känner bara att detta var för mycket idag, JAG ORKAR INTE!
Jag är grinig som faan idag. Vet inte riktigt varför. Ska nog ta mig en tråkig promenad och fundera på det.
Jag hade ett möte bokat med arbetsförmedlingen idag. Jag fick träffa min nya handläggare för första gången som jag har haft i något år nu. Mycket trevlig människa. Han tyckte att det var onödigt att jag var inskriven men jag sa att jag gärna vill fortsätta vara det, man vet aldrig vad som händer liksom. Så vi kom överns om att jag ska stå kvar till juni iallafall. Jag är fortfarande fruktansvärt hes och det första han sa när jag kom in var "Ja men du behöver inte prata så mycket det kan jag göra". När jag skulle gå sa han "Du lär snart vara utan röst men det var trevligt att prata med dig!". Att jag aldrig kan vara tyst. Känner mig nöjd med mötet och fortsätter precis som vanligt.
Jag har en önskan, ja större än den jag skriv om till Gud igår på Facebook
(Men hörru Gud jag antar att du också är här inne på Facebook och snokar.. kan vi göra en deal?? Jag lovar att vara en lugn och fin flicka hela dagen imorgon om du gör mig frisk. Sen kan du gärna få mig att sluta bita på naglarna också, när du ändå omprogrammerar mig menar jag..)
jag vill ha en Canon G12. Men och detta är ett stort MEN. Den kostar 3600 kronor. En kamera. 3600 kronor. En resa. En ny liten dator. En kamera. 3600 kronor. Tankarna snurrar men vafan när unnade jag mig någonting dyrt sist? ................... ops i söndags.
Promenader är ja så himla trött på just nu. Det är så jävla tråkigt. Vet inte riktigt hur jag ska klara av dagens promenader faktiskt. Mina ben är trött på att gå. Mitt huvud är trött på alla vägar i denna stad. Min näsa vill inte andas kyla(minus 10-15 grader nu). Den enda anledningen till att jag går ut överhuvudtaget är ju min ögonsten.. Men han trivs bra med att vara inne och kolla på barnprogram också..
Jag vill också vara med i Matmissbrukarna på 4an. Varför har dom inte googlat på tjockisar och hittat mig? Dom som är med får först ha en intervention vilket är ett toppen redskap. Trist att jag ser det så, jag skulle nog mest sitta "gud va spännande" Jaha hon ska vara den strikta och han den elaka haha.. Oj off topic.
Men jag undrar vad det skulle hälla upp på mitt "ätar bord". Han som var med idag åt 6000 kakor per år. Fyra veckor har de på sig att vakna till och inse sin situation. Han tränar dock och äter 10 olika vitaminer haha.. men han kan inte äta med andra och troligtvis äter han helt fel. Reklam 4an. Det ger mig en möjlighet att bjuda er på en bild på skönheten Hanna en måndag som denna.
Har haft mysdag med Vidar eftersom han liksom mig är sjuk. Det känns som att jag ska däcka i säng snart. Inte bara att ha en fyraåring på besök när man är helt seg och tråkig. Tur att tvn har barnprogram hela dagen lång. Johanna var hit och hälsade på en sväng också det tyckte Vidar va roligt.
Vi har även åkt lite snowracer eftersom hunden i huset måste ut och ruscha lite emellanåt. Sen var vi på stan och köpte korv med bröd och bytte en leksak. Men mest har vi bara degat i soffan, golvet, sängen och myst..
Har haft en urmysig dag på jobbet. Nu är jag helt slut, kanske för att jag inte har stått upp så mycket de senaste dagarna. Kroppen är slut men huvudet är piggt. Ska snart lägga mig och slökolla lite på tv och försöka sova.
Tänkte bara höra med er om ni har provat Smetana?! Jag kör ju typ bara på laktosfria "mjölk"produkter för att slippa mjölksockret och jag har av och till ätit det innan LCHF också. Det är dyrare så jag vet inte varför egentligen. Turkisk yoghurt äter jag vanlig ekologisk.
42% fett och så står det till och med LCHF på den!
Sitter och laddar inför jobbet. Börjar klockan 13. Baltazar är överlycklig att det har snöat så det flyger snö i varje steg jag tar. Tror att jag tar en sväng till Växbo med jobbet idag. Känner mig pigg i sinnet men lite trött i ögonen. Ni ser ju hur jag ser ut, som att jag har grinat halva natten..
Wii jag kommer att vara nervös i två dygn nu, tur att jag ska jobba. Fattar inte varför jag gör vissa grejer men men hoppas att det går vägen. Jag hatar osäkerhet och chansningar men vafan jag ska ju försöka ändra på det beteendet och nu har jag börjat. Ni får veta hur det går så snart jag vet.
Tre Trappor besöket blev inställt, tjejerna jag skulle ut med var för trötta. Det känns bra, är ju inte så himlans pigg själv. Men det känns som att jag är frisk om några dagar iallafall. Det är absolut jobbigast att ha ont i halsen och inte kunna svälja varken dryck eller mat. Nu är jag bara snorig och seg i kroppen.
Idag har jag ätit tårta. Smörgåstårta och marängtårta och brago kakor med choklad på. Det känns bra att jag har lärt mig äta lite iallafall. Allt jag nämde fick plats på en pappassiett så det var inte så jättemycket men ändå nått. Inte bra, men överkomligt. Ingen silverstjärna idag.
Känner mig på bus humör ikväll. Tur att Helena kommer och joinar mig om en stund. Kanske tar en tur till Söderhamn eller nått. Blir rastlös av att vara förkyld, tycker inte alls om att vara begränsad av något så löjligt som en förkylning. Jag tackade dock nej till att bowla, bowling är inte min grej. Men jag hoppas Sofia och Dennis kikar förbi här senare och spelar lite spel eller så.
Grannen ovanför mig har nog förfest för sig själv, eller så har hon städlördag, spelar väldigt underlig rappmusik iallafall. Det hörs inte några röster förutom när hon pratar med någon i telefon så jag antar därför att hon är själv. Hon städar nog, jag ska intala mig det och hoppas att hon har lika tråkigt som mig. Haha.
Jag är helt förundrad över hur jäkla bra hennes böcker är. Jag är fast och hon har "bara" skrivit 8 böcker. När jag började tänkte jag att "herregud hon har skrivit 7 böcker, det tar ju en evighet att läsa". Men nu som sagt känns 8 som för lite. När jag började läsa hade hon inte släppt den 8onde boken.
(Bild tagen från google)
Isprinsessan läste jag 2/1-12 - 4/1-12
Huset var ödsligt och tomt. Kylan trängde in i alla vrår. En tunn hinna av is hade bildats i badkaret. Hon hade börjat anta en lätt blåaktig ton. Han tyckte att hon såg ut som en prinsessa där hon låg. En isprinsessa. Golvet han satt på var iskallt, men kylan bekymrade honom inte. Han sträckte ut handen och rörde vid henne. Blodet på hennes handleder hade för länge sedan stelnat. Kärleken till henne hade aldrig varit starkare. Han smekte hennes arm, som om han smekte den själ som nu flytt kroppen. Han vände sig inte om när han gick. Det var inte adjö, utan på återseende.
Så himla bra! Lättläst, spännande och du får lära känna huvudpersonerna i boken. Jag blir fruktansvärt irriterad på att en tjej får leva med en misshandlande man. Jag menar hon kan ju skapa boken precis hur hon vill och ändå låter hon henne bo där. Jaja men jag förstår ändå att det är för berättelsens bästa men provocerad blir jag.
Predikanten läste jag 4/1 - 5/1-12
En sommarmorgon smiter en liten pojke ut för att leka riddare i Kungsklyftan i Fjällbacka. Leken får ett brådstörtat slut när han får syn på en död kvinna. Polis kallas till platsen och mystiken tätnar när man under den mördade kvinnan finner två kvinnoskelett.
Patrik Hedström och hans kollegor i Tanumshedes poliskår ställs inför ett svårlöst mysterium. Det visar sig att skeletten härrör från två kvinnor som försvann 1979. Vilken koppling har morden till varandra? Söker man en mördare som återkommit efter mer än tjugo år, eller någon som bara inspirerats av de tidigare morden?
Sanningen visar sig vara grymmare än man någonsin kunnat ana.
En sommarmorgon smiter en liten pojke ut för att leka riddare i Kungsklyftan i Fjällbacka. Leken får ett brådstörtat slut när han får syn på en död kvinna. Polis kallas till platsen och mystiken tätnar när man under den mördade kvinnan finner två kvinnoskelett.
Patrik Hedström och hans kollegor i Tanumshedes poliskår ställs inför ett svårlöst mysterium. Det visar sig att skeletten härrör från två kvinnor som försvann 1979. Vilken koppling har morden till varandra? Söker man en mördare som återkommit efter mer än tjugo år, eller någon som bara inspirerats av de tidigare morden?
Sanningen visar sig vara grymmare än man någonsin kunnat ana.
Denna bok kändes segare. Jag vet inte om det är för att berättelsen har så himla många inblandade personer eller om jag bara var lite mer trött när jag läste denna bok. Denna bok var bra men inte lika bra som alla de andra. Sen så är det den mest vidriga, man får vara med när offren fortfarande lever och det vet jag inte om jag gillar riktigt.
Stenhuggaren läste jag i oktober 2011
Det är en tidig oktobermorgon i Fjällbacka och fiskaren Frans Bengtsson är ute och vittjar sina hummertinor. Vid den sista tinan är det dock något som tar emot. Den kärvar rejält och Frans förstår snart att det inte är någon vanlig fångst han fått. Men när tinan skär vattenytan kastar han sig mot relingen och spyr. För tvärs över nätet hänger en livlös liten flicka ...
Patrik Hedström och hans kollegor vid Tanumshede polisstation dras åter in i ett komplicerat fall. Vid obduktionen upptäcker man nämligen att den lilla flickan har sötvatten med tvålrester i lungorna. Någon har alltså dränkt henne inomhus och sedan dumpat kroppen i havet. Men vem kan ha velat göra henne illa - och varför? Det visar sig snart att de måste gräva långt bakåt i tiden för att få reda på sanningen.
Detta var den första boken som jag läste av Camilla Läckberg. Jag blev helt fast. Historien som uppspelades i mitt huvud blev klar som om jag skulle kollat på en film. Hon är så himla duktig på att beskriva små detaljer som gör att man får en sån klar blid av hur saker och ställen ser ut. Det blir så levande som det kan bli.
Olycksfågeln läste jag 6/10-8/10 2011
Patrik Hedström och hans kolleger på Tanumshede polisstation har haft en lugn vinter. Men när våren kommer börjar det hända saker. Den omdiskuterade dokusåpan Fucking Tanum drar in i samhället och än en gång drabbas Fjällbacka av ond bråd död.
Det som först ser ut som en vanlig bilolycka visar sig vara ett mord. Sedan Patrik upptäckt kopplingar till liknande fall runt om i Sverige inser han att gärningsmannen troligen har fler liv på sitt samvete. Kort därefter hittas en av dokusåpadeltagarna död i en soptunna. Har detta brutala mord något samband med seriemördaren som polisen jagar?
I denna bok var det mycket nya "ansikten". Sjukt spännande och mycket välskriven som vanligt. Personligheterna på de som ingår i Fucking Tanum är helt underbart välgjorda. Man ser dom klart framför sig liksom!
Tyskungen Oktober 2011
En varm augustidag hittas en gammal man död i sitt hem i Fjällbacka. Obduktionen visar att han blivit ihjälslagen med ett enda slag från ett tungt stenföremål och att han dog redan i juni. Att ingen upptäckt dödsfallet beror på att mannen var något av en ensling och att den bror han delade huset med har varit bortrest hela sommaren.
När Erica får höra talas om mordet blir hon bestört. Sedan hon börjat läsa sin mors dagböcker har hon nämligen upptäckt att modern umgicks i samma kretsar som den mördade mannen under andra världskriget. Dessutom sökte hon själv upp honom före sommaren för att fråga om en nazistmedalj hon hittat i sin mors kista uppe på vinden. Kan hon själv ha satt igång ett händelseförlopp som ledde till mord?
Erica fortsätter att läsa moderns dagböcker och upptäcker att Elsy varit med om fruktansvärda upplevelser. Dramatiska, sorgliga händelser som förklarar varför hon var oförmögen att knyta an till sina döttrar. Trots att Erica egentligen borde skriva på sitt nya bokmanus kan hon inte låta bli att gräva djupare i fallet. Och trots att Patrik precis inlett sin pappaledighet dras även han in i utredningen. Många frågetecken kvarstår. Vad var det som väcktes till liv när Erica sökte upp den mördade mannen? Vem eller vilka var beredda att mörda för att sanningen om det förflutna inte skulle komma fram?
Detta var den tredje boken jag läste och det är nog först här jag inser hur Erica verkligen är. Hur och varför hon är som hon är. Den mest intressanta boken kan jag tycka. För ju fler böcker man läser av Camilla desto mer vill man veta om personerna. Super bra men lite jobbig bok. Mycket hopp fram och tillbaka i tiden, vilket det eoförsig är i alla böckerna.
Sjöjungfrun läste jag 9/1-10/1 2012
En man har försvunnit spårlöst i Fjällbacka. Trots att Patrik Hedström och hans kollegor på Tanumshede polisstation har gjort allt för att finna honom, vet ingen om han är död eller levande.
Efter fyra månader hittas han. Mördad, fastfrusen i isen. Fallet kompliceras när det avslöjas att en av hans bekanta, författaren Christian Thydell, under mer än ett års tid fått ta emot anonyma hotbrev. Christian står inför sitt stora genombrott och på releasefesten för sin roman Sjöjungfrun får han ytterligare ett meddelande. Han bryter samman och visar breven för Erica Falck, som har hjälpt honom med manuset. Christian försöker sedan bagatellisera alltihop och vägrar att gå till polisen, men Erika smugglar med sig ett av breven och visar det för Patrik.
Hon har anat att det är något som plågar Christian, och hon är oroad över vad som kan hända. Patrik inser faran. Någon hatar Christian djupt. Och denna någon verkar vara en förvirrad och skadad person som inte skulle tveka att sätta sina hot i verket. Polisen inser snart att det finns ett samband mellanbreven och mordet, och spåren för dem tillbaka i tiden ...
Denna läste (eller lyssnade) jag klart på sent inatt. Helt underbar bok! Skit spännande slut så nu längtar jag till nästa. Tur en jäkla tur att jag redan har införskaffat mig den. Det rekommenderas att du köper Fyrvaktaren innan Sjöjungfrun är slut. Annars skulle jag blitt galen, det är lite av en fortsättning i historierna mellan dessa böcker. 14,5 timme lyssning avklarad! Det är lite svårare att vara fokuserad när jag lyssnar på en bok motför om jag läser den för då måste jag ju sluta när jag blir för trött. Men denna vill man aldrig sluta lyssna på och säkerligen inte sluta läsa heller.
Fyrvaktaren läste jag 12/1-13/1 2012
Det är en ljus försommarnatt. En kvinna kastar sig in i sin bil, händerna på ratten är blodiga. Med sin lille son i baksätet flyr hon mot den enda trygga plats hon vet: ön Gråskär utanför Fjällbacka. Ett par dygn senare mördas en man i sin lägenhet.
Han var kommunens nyanställde ekonomichef, som efter många år återvänt till sin barndoms Fjällbacka. En skötsam och omtyckt person. Men när polisen i Tanumshede börjar kartlägga hans liv kommer de en rad hemligheter på spåren. Det visar sig att mannen besökte Gråskär innan han dog. I folkmun kallas ön Gastholmen och har alltid omgärdats av mörka rykten. Det sägs att de döda aldrig lämnar den, och att de har något att berätta för de levande.
Sjukt spännande och bra bok! Den absolut bästa av Camillas böcker! Jag älskar den! Man kan inte sluta läsa den! Läs den!
Änglamakerskan läste jag 14/1-19/1 2012
Påsken 1974 försvinner en familj spårlöst från ön Valö utanför Fjällbacka. En fin påskmiddag är uppdukad i matsalen, men alla utom den ettåriga dottern Ebba är borta. Har de blivit utsatta för något brott eller försvunnit frivilligt? Gåtan har aldrig fått någon lösning.
Många år senare återvänder Ebba till ön och den gamla barnkolonin där hennes pappa med hård hand drev en internatskola. Hon och maken Mårten har förlorat sin lille son, och i ett försök att övervinna sorgen och gå vidare har de bestämt sig för att rusta upp huset och öppna ett bed and breakfast.
När Erica Falck får höra om parets planer blir hon både överraskad och nyfiken. Hon har tidigare forskat en del i mysteriet med den försvunna familjen utan att hitta någon förklaring. Nu söker hon upp Ebba för att höra vad hon vet. Dessutom har hon själv en del att berätta om kvinnorna i Ebbas släkt – en historia fylld av tragiska öden och hemligheter.
Ebba och Mårten inleder sitt renoveringsarbete, men knappt har de börjat förrän de blir utsatta för ett mordbrandsförsök. Och då de några dagar senare bryter upp matsalsgolvet finner de intorkat blod under plankorna. Det tycks som om ondskan i det förflutna har hunnit ifatt dem. Under utredningen av branden börjar Patrik Hedström och hans kolleger gräva i det gamla fallet igen. Vad var det egentligen som hände Ebbas familj?
Jag ville verkligen inte att denna bok skulle ta slut. Jag älskar Camilla Läckbergs böcker och detta var den sista. Kanske kommer det fler i framtiden?! Den här boken är grymt bra! Klocken som alla de andra skulle jag också kunna säga. LÄS DOM!!
Kunde inte övertala mig själv att det var bättre att stanna hemma och slappa. Har ju slappat i två dygn och levt på te och twitter. Skönt att göra något. Det var dock svinkallt, minus 15 grader tror jag bestämt.
Jag fick ett mail idag, från en tjej som nyligen har börjat läsa min blogg. Hon skrev massa saker men en mening har etsat sig fast i min hjärna.
"Varför går du på LCHF fortfarande och skriver att du inte går ner något längre du är ju inte tjock".
Jag stirrar och stirrar på meningen och försöker inse vad hon menar. Hon skriver även att jag omöjligt kan gå ner 20 kilo till som hon har insett att jag vill. Detta är en chock för mig. Att någon anser att jag är smal. Jo sörreni hon skriver även att jag ser ut som "vem som helst". Jag ser mig själv som tjockast, fortfarande.
Så kommer tankarna, shit jag kanske har knäppt korten på en fördelaktigt sätt för att framställa mig så otjock som möjligt. Har jag lurat er? Men nä jag känner inte att jag har det. Dessutom ser jag tjockare ut när jag har kläder på mig än när jag är utan nu. Det är helt facinerande hur min kropp ändå har lyckats dra ihop sig.
Ni får ha överseende med mitt fina feberförkylda utseende. Jag har numera en midja, en kick ass rumpa och magen är mycket plattare när jag står upp. Även fast jag mår som en blåsfisk idag så blir jag lite gladare av att se dessa bilder. Jag vet att jag inte är smal, men jag vet ju inte heller hur jag vill se ut när jag är klar. Det kanske är innan jag blitt smal.
Men och detta är en stort jävla MEN jag har inte gått ner ett gram. Står fortfarande på minus 37 kilo. Kommer aldrig att komma härifrån känns det som. Men det känns på något vis som att kroppen håller på att ställa om sig och dra ihop sig så jag känner mig inte lika fluffig nu som jag gjorde före julen. Det är många som säger till mig att jag ser mindre tjock ut nu motför före jul bara.
Jag har laddat upp med köttbullar och champinjoner. Det här ska bli intressant! Min bror ringde och upplyste mig om att jag måste kolla på detta. Tydligen ska de debattera om dåligheterna med att äta LCHF så vi får se hur de lyckas!
..annars gör det så himlans ont i halsen, eller ni vet där näsan och halsen går ihop. Det känns som att jag ska svimma, är helt klen. Jag har eoförsig inte ätit något mer än två köttbullar och en tesked jordnötssmör idag. Kan ju vara därför. Jag tvättar nu och nyss när jag reste mig upp så svartnade det för ögonen och jag tänkte "fan om jag säckar ihop nu, Vad bryter jag då? Jag orkar inte!!". Men sen så försvann det. Ibland glömmer jag av mig med andningen och då tar det flera andetag innan jag åter är smärtlindrad.
Har ni Twitter eller? Snacka om att folk har underliga åsikter och tankar. Känns som att jag följer helt fel personer. Jag följer några jag känner och sen bara massa människor som är kända för någonting eller bara ändå. Tex skrev Bingo Rimer "Tack Anna Wahlgren" och sen var det en bild på ett badande barn och så stod det "Att Ringo badar varje dag som en del i sin dagliga rutin. Är tack vare Anna Wahlgren.". Är inte det varje förälders ansvar att ha det som daglig rutin för sitt barn? Det låter på honom som att det är något out standing att bada sitt barn. Lite förnedrande skulle jag tycka att någon måste lära honom att bada sitt barn? Jag läste i tidningen om att hon hotat att strypa ett barn om hon inte ändrade sitt beteende, är även detta något människor som inte tänker själv tycker är en bra metod och tar efter? Fruktansvärt.
Känner att jag mest blir tjurig och lättirriterad när jag inte är pigg. Snart måste jag hämta den där fördjävliga tvätten också. Jag som älskar att tvätta i vanliga fall.
Jo jag måste kolla med er, är det konstigt att som 13-14 åring gå på hemma fester som det finns alkohol på? Det vet jag att jag gjorde när jag gick i 7an och 8an. Men det är tydligen någon som är svinupprörd över att "barn" får ha sina drogfria discon på Tranan, i en drogfrämjande miljö. Jag vet att på dessa discon har de ju koll på ungdomarna som kommer och som får gå in. Jag skrev på Twitter att det är väll bättre att dom är drogfria på Tranan än på hemma fester med alkohol. Men det är kanske bara jag som antar att om man inte gör det ena så gör man det andra?
Det är inte bra, har ingen tid att vara sjuk, vill vara frisk. Jag kände att jag hade lite ont i halsen igår när jag la mig i sängen(klockan 23 sharp). Men försökte tänka att jag skulle sova bort skiten. Hade tänkt köpa gymkort idag och köra ett pass eftersom jag är ledig. Men det är som att min kropp inte vill att jag ska träna. Men jag ska inte gnälla. Vaknade halv nio imorse och insåg att jag var helt uppsvälld och svårsvald i halsen. Inga andra symptom.
Efter noga övervägande la jag mig åter i sängen efter en snabb kissrunda med Baltazar. Sov till kvart i 1. Min kropp är slut. Nu sitter jag dock med toning i håret och käkar en tesked jordnötssmör och dricker te och bubbelvatten. Varje klunk gör ont. Det är så himla fint väder ute idag men jag orkar inte vara ute. Nu håller solen på att gå ner bakom berget, kort dag.
Ikväll ska jag umgås med Christine och ta en promenad runt sjön. Mys!
Ps. hur ser bloggen ut för er nu då? Har ändrat om lite igen och nu måste det funka för alla Explorer, Firefox och Safari. Jag använder ju bara Crome själv så det är svårt att veta.
Hmm ja jag ska försöka sova nu, det lär ju inte funka men jag måste ställa om dygnet. I dag har jag hunnit med massor som jag låg efter med plus att jag har fått träffa halva min familj. Lyckliga mig.
Jag kikade in på Tyras.se och hon hade skrivit ett inlägg om välgörenhet. Ni vet att det går himla bra med "Bollnäs Kids". Ska nog till Kvinnjouren och prata lite imorgon. Hon verkade ha precis samma tanke som mig när det gäller att hjälpa barn. Hon har ju så himla mycket mer pengar än mig och jag är så glad för att människor bryr sig. Mina små pengar gör ju stor nytta tänk vad hennes kan göra då. Jag tror ju inte på stora organisationer som tar massor med pengar till avgifter mm istället för att ge dom till deras syfte. Jag litar fan inte på någon längre, det är ju därför jag har min egen utdelning.
Jo just det, det värsta med hennes blogg var att min blogg ser typ likadan ut som hennes. Fast jag antar att det är ganska lätt eftersom båda är vita och lite rosa och har menyn där uppe. Men jag har kämpat med dom där jävla menyerna så länge så jag kan inte ta bort dom. Jag vill ha dom. Fast det är säkert ingen som läser hennes blogg som läser min lilla blogg. Hon skriver ju om mode och event typ och jag om LCHF och mina djur.
Jag hatar att känna mig okunnig, att inte alls hänga med i vissa samtalsämnen. Genus är ett sånt. Jag "gillar läget" tycker att det är helt okej att kvinnor är lite ömkligare och män lite starkare. Det stör inte mig speciellt mycket, eller egentligen inte alls. Men när man går djupare i ämnet så blir det att tjejer bemöts med daltning och hanteras på ett annat vis än killar. Frågan är om det är dåligt? I min värld är det inte dåligt.
Råkade kommentera en grej på Twitter om att kvinnor och barn räddes först ur båten som gick på grund, jag fattade inte vad han menade och hans svar var
"Att som Ström tycka synd om männen för att de dör, när gentlemannaidealet är en patriarkal skapelse, är dumt."
Herregud jag fattar inte ett ord, så jag svarade inget. Förstår ni eller? Så stora ord i samma mening gör mig galet nervös.
Sen skrev denna kille att han var trött på människor som ville ha debatt om varenda satiriskt inlägg han gjorde. Då skrev jag inte ville ha någon debatt utan bara var intresserad av hur han tänker eftersom jag inte är insatt. Då bad han om ursäkt och nu har han förklarat i typ 5 inlägg på Twitter. Jag fattar ändå ingenting. Men det är intressant och jag tycker det är inspirerande med människor som brinner så mycket för en fråga.
Johanna och jag pratade lite om detta igår kväll haha.. vi är ju inte insatt någon av oss. Men vi fattade inte riktigt vad som var fel med att kvinnor och barn räddades först. Sen försökte jag leka Malin och frågade Johanna "Jamen varför ska mammorna följa med barnen och inte papporna?". Nja barn är ju närmare sin mamma, när man ammar och så. Ja fast det är typ det första året om ens det. Ja jo det förstås, men det är bara så sa hon då. Ja jag tänker nog också så.
Men sen kom vi fram till att vi tyckte det var okej att männen blev räddade sist för att de var starkare i kroppen, så de kunde överleva i vattnet längst. Men man tänker väll inte rationellt när det är en kris direkt. Åhh gud så vi surrade in oss till slut. Vi vet helt enkelt inte vad vi tycker. Eller vi tyckte att barn med någon förälder och sjuka skulle räddas först. Singlar fick stanna kvar till sist på båten.
Vad anser ni om det här med genus och gentlemannaidealet?
Har varit och myst med en febrig fyraåring. Han fick såklart lite paket och sen tjottrade vi om allt och inget. Han är så härlig. Han sa "Jag är FYRA utom tummen!" haha..
Nu sitter jag hemma hos mamma och pappa och ska dona lite. Har dålig motivation idag.
Jag hittade lite gamla kort på mig och Johanna från sommaren 2010. Därför försökte vi att knäppa liknande kort igår. Det gick sådär. Men här är resultatet.
Blir galen.. har legat i sängen i två timmar utan att somna. Det här går ju inte. Imorgon har jag ställt klockan så att den ringer TRE gånger. Måste ställa om dygnen. Imorgon åker jag nog på en liten roadtrip till Mora som det ser ut just nu. Spännande!
Johanna och jag spårade ur lite ikväll när vi fixade med en grej till bloggen..
Vi kollar på tv och umgås. Vi ska fixa en grej till bloggen sen. Lägger nog upp det imorgon. Spännande. Det är mitt andra vin tränings tillfälle idag. Jag ska lära mig att drick vin tills på lördag. Det går sådär. Idag dricker vi iallafall ett godare vin än vad jag gjorde i söndags. Gato Negro hette dagens.
Det är måste vara bland det äckligaste som finns. Jag som skulle njuta av mitt fläsk idag. Jaja jag blev mätt av de tuggor och jag tog iallafall. Jag hade glömt min dejt med Nina idag så nu ska jag hoppa in i duschen och ta en tur ut i skogen och hälsa på en sväng. Mys!
Jag blir helt manisk när jag börjar göra om bloggen.. Inte okej. Eller? Har ju ändå inget inbokat förrän imorgon kväll. Myskväll med Johanna! Längtas dit.
Nu ska jag ut en kortis med min hund som ligger helt däckad och sover sedan flera timmar tillbaka. Hoppas han är lättväckt idag.
Kattis - nej jag har inte varit till sjukhuset med magen. Känns ju bara aktuellt när jag har ont och då mår jag så dåligt så jag inte ens kan tänka tanken att åka någonstans.
Så, vad tycker ni om min nya stiliga deisgn då?
Linda - visst var det sådär du menade att du ville ha bilder på sidan? Nu har jag övat mig inför att göra om din blogg.
Imorgon ska jag äta stekt fläsk och blomkålsmos, Längtar!
Jag är så otroligt lycklig lottad som lever det livet jag gör. Jag är frisk, jag besämmer själv i mitt liv och jag är otroligt tacksam. Jag tänker rätt ofta på detta för jag anser att alla människor har ett val. Man har alltid ett val om hur man lever sitt liv och inte. Jag tillåter i mitt liv att mitt liv rullar på mest. Jag gör inte så himla många nya val i mitt liv. Vilket antingen tyder på att jag är rätt nöjd eller lat.
Jag känner mig rätt nöjd. Självklart finns det massa saker jag vill göra i mitt liv men just nu trivs jag bra med så otroligt mycket och då vill jag bara ge mig tid att njuta lite. Bara vara. Det är ganska nytt för mig. Förut hade jag ofta saker jag ville göra och tankar om hur jag ville vara som jag aldrig levde upp till. Det är dumt att må dåligt i onödan.
Idag har jag haft en sån dag som är ganska typisk i mitt liv. * Jag började dagen med en lång sovmorgon utan något som helst dåligt mående på grund av att jag sovit för länge.
* Sen en promenad med den finaste hunden, ett av de bästa besluten i hela mitt liv var att köpa honom. * Klockan 13 var det möte på jobbet, älskar verkligen mitt nuvarande jobb.
* Vid 15 tiden besökte jag arbetsförmedlingen. Det är så himla många som är missnöjd med arbetsförmedlingen och jag tror det smittar lite så jag drar mig ofta för att gå dit även om jag personligen aldrig har haft några problem med arbetsförmedlingen. Jag gick in, vet inte vart man ska vända sig riktigt där inne så jag tänkte vända och ta detta en annan dag(jag är ju expert på att skjuta på vissa grejer). Men då kommer en av Bollnäs trevligaste ut från sitt kontor och säger "Men Heej Hanna! Vad kul att se dig.". Han var min handläggare förut men nu har jag någon ny ung förmåga som jag typ aldrig träffat. Jag följde iallafall med han trevliga in på hans kontor och tjattrade på lite och han är så otroligt trevlig alltså. Jag bad om ursäkt för att jag var lite sen men sa att jag jobbar ju så det kvittar lite om jag blir avskriven. Han bara "Ja du är ju typ alltid arbetslös men aldrig jobblös.". Det är sant! Men det vi till slut kom fram till var att jag ska göra en ny handlingsplan. Då måste jag dit igen. Inte bra, tar massa tid. Men det sista han sa var"Du kan springa här lite oftare, det är alltid så roligt att träffa dig! Du är så glad!". Tack! Det gjorde min dag.
* 15.30 var jag ute på stan och strosade runt. Var och doftade på massa parfymer och hudlotioner på Åhlens. Älskar dofter, speciellt Kings and Qweens. Men jag har köpstopp på onödiga grejer så jag kom helt tomhänt därifrån.
* Vid halv fem träffade jag tjejen jag är kontaktperson till och käkade middag och pratade massor. Sen åkte vi och handlade lite innan jag skjutsade hem henne. * Vid 19 satte jag mig i soffan hemma, åt lite choklad och svarade på lite LCHF mail, vilket är underbart! * Nu ska jag bara slappa och vara uppe halva natten och läsa Änglamakerskan.
Hittade ett recept häromdagen.. visst ser det sjukt gott ut? Måste göra detta någon dag i veckan. Vill ni ha receptet?
eller det är egentligen smärtan jag är rädd för. Jag brukar skriva att jag inte klarar av smärtan, men det gör jag ju, jag dör ju inte. Men jag kan inte hantera den. Jag hatar att inte kunna hantera saker. Jag vill ha kontroll och gillar inte när saker händer Med mig. Nyss fick jag en känning åt magen, min hjärna slår bakut, jag ser hela grejen framför mig. Ap ont, flera timmar i badkaret, spikmattan tills jag slumrar av av smärtan, upp och ner med armar och sträck ut ryggen. Sen om det inte går över... kräkas.. Nä fy fan! Men det blev inget av det men det känns som att jag gått igenom allt bara för att huvudet ger mig så fina bilder.
Men vill ni veta något positivt om min mage? Den är platt när jag ligger ner, mina höftben känns sjukt mycket. Ja jag förstår att detta är helt normalt för er men för mig är det något nytt, skumt och ovanligt. Har aldrig i hela mitt liv haft så platt mage som nu. Sen har det försvunnit lite fett på rumpan också för jag kan inte sitta mer än typ 1 timme innan jag får ont i rumpan. Typ bio och sånt är ju sjukt jobbigt. Jag tycker kroppen förändringar är positiva även om det är väldigt ovant att se en ny kropp typ varannan månad. Det händer så himla mycket och låren är fruktansvärda men resten överlever jag.
Jag förstår nu varför jag blir så himlas full så lätt nu för tiden. Såhär såg jag ut sommaren 2010 när jag började äta LCHF mat. Jag kände mig aldrig så tjock som jag ser ut. Jag ser dock nu att jag var tjockare då än nu.
Jag förstår för typ första gången hur folk jag träffar blir lite paff över hur jag ser ut nu. Jag har gått ner 37 kilo men den siffran känns inte hög längre. Konstigt. Men om jag kollar på tjejerna på tex Aftonbladet som gått ner 17, 22 eller 43 kilo så förstår jag att 37 kilo är mycket.
Jag har ju typ stått stilla i vikt hela hösten. Det beror på att jag inte ätit strikt. Jag har ätit lite fel. Jag har nu ätit bra sedan detta året började men inte ett kilo har nog suddats bort. Jag vet inte varför men jag vet att jag nu kommer att kämpa tills dess att min kropp ser ut som jag vill. När jag kollar på bilden ovan inser jag att det är möjligt. Allt är möjligt. Hur fan kan jag ha missat att jag såg ut sådär? Hur kan jag ha intalat mig själv att 37 kilo inte är så mycket? Att jag skulle kunna varit "klar" nu om jag hade varit strikt. Jag klarar inte av det. Att vara strikt året runt. Det är vad jag har intalat mig. Men ju mer fel jag äter desto svårare är det att äta rätt. Jag förstår att jag är påväg, jag känner mig duktig, jag har gjort något jävligt bra för mig själv, jag känner mig nöjd och den här bilden gör mig ledsen även om det var en av de roligaste kvällarna i mitt liv.
Jag slutade jobba klockan tio och sedan dess har jag läst reklam, bloggar, mail och twitter. Man kan följa mig på Twitter nu! "HannaKJonsson" heter jag såklart!
Tog såklart en promenad med Baltazar efter jobbet och det var så underbart ute. Inte så kallt och snön öser ner! Det innebär blöt hund tid framöver igen men det är det värt. Snart är det vår och då blir det blötgrusig hund istället och det är det värsta jag vet.
Idag skulle jag ta tag i de måste jag har undvikit under veckan. Typ skaffa nytt bankkort, nytt körkort, städa, diska och läsa igenom och skriva på kontrakt. Tung dag. Det är nog därför jag bara har gjort "onödiga" saker. Bara för att jag kan.
Jag skrev på Facebook idag att "Om jag hade varit lite rikare hade jag hyrt en städtant idag..." Men nu är städningen klar och bara resten av skitgörat kvar.
Jag vill åka till Stockholm och mysa med Familjen Hanna och Linnea!! Kanske kan ta en tur i veckan.. Kortet är på Linnea och min fina Baltazar!
Det kändes som att vara i Rengsjö en vinterdag. Typ alla pratade med bred dialekt och skrattade hjärtligt åt varandras historier. Det var en skön stämning och alla hade fokus på cyklarna. Ja jag vet inte vad det var killarna åkte på. Motorcyklar? Crossar? Mopeder(trimmade)? Fort som fan gick dom iallafall..
I början tyckte inte jag att de inte var så spännande, jag menar dom åkte ju bara runt runt runt.. Men sen druttade en omkull och larm och grejer började låta och ambulans och grejer kom in på banan. Efter det var jag livrädd att någon mer stackare skulle ramla och höll typ andan i varenda sväng. Hela banan är typ två svängar bara. Nära kanterna körde dom också. Jag är så mesig när det gäller folk som gör illa sig. Linda sa i början, "Hur fan kan de utsätta sig för det här? varför?" Mitt fina svar dåå var "Äsh allting är ju farligt!". Det är ju sant, allting är farligt men herregud om min barn eller någon jag tyckte om skulle syssla med något sånt här, då skulle mitt hjärta ha hoppat ur min kropp.
Det var underbart väder, sol och vindstilla fast ändå lite kallt!
Jag älskar att vara hemma just nu. Tror att jobbet och allt runt omkring mig gör att jag uppskattar de nätter jag verkligen får sova hemma. Ikväll har jag och Baltazar myst i sängen hela kvällen och jag har läst ut Fyrvaktarn. Så jävla bra bok!!
Imorgon står jobb på schemat. Sen har jag gjort mitt för denna vecka. Känner mig pigg men ändå slutkörd på något vis. Jag vet att jag är skit dålig på att blogga nu men jag behöver en telefon, så jag kan blogga i farten. Anna har nästan fått mig att köpa en Iphone men jag blir så nojjig på att göra av med så mycket pengar på en telefon. Jag är ju världens slarvigaste när det gäller telefoner och kameror. Just nu har jag ju inte ens ett körkort och kontokort. Dom råkade jag ju också slarva bort.
Jag har glömt att äta middag idag också.. har varit helt inne i boken.. måste kanske äta nått nu..
Jag krigar med mig själv om en... grej.. Det är ju så jävla öppet att skriva blogg, varenda jävel kan ju gå in här och läsa. Men jag kan ju hoppas att rätt eller fel personer inte gört.
Så hur mycket ska man nagga på sina egna värderingar och åsikter? Jag menar om(rent hypotetiskt nu) en människa är allt du egentligen inte gillar. Varför ska man ge den en chans? Ska man det överhuvudtaget? Eller ska man omvärdera sina värderingar?
Jag är ju principfast i typ allt som jag har någon som helst åsikt om. Jag har en uppfattning och håller mig till den tills dess att den är motbevisad om ens då. Men om man inte ger saker någon chans finns det ju ingen chans att den blir omvärderad, eller?
Vad är en dålig människa för er? Vad är en bra människa? Värderar ni det på hur en person är? eller på vad man har gjort? eller på hur man gör nu? eller beror det på egenskaper, typ, ja men h*n är snäll iallafall?
Jag menar... såå mycket mer än jag kan skriva här.. måste nog ha en kväll med mina vänner för att reda ut detta känner jag..
Idag har jag visat prov på min envishet och min karaktär. Idag kunde jag ha spårat ur hur mycket som helst med maten men tänk det gjorde jag inte. Är så himla glad och nöjd med mig själv.
Fick ju hoppa in och jobba "extra" idag och då hann(orkade) jag inte fixa någon matlåda till dagens lunch. Men då tog jag mitt pick och pack(mitt jobb) och gick till affärn idag före lunch och köpte kräftstjärtar, fetaost och en gurka. Lunchen var räddad och på köpet fick jag 50 minuters intensiv skitjobbig promenad. Var vrålsugen på något nu ikväll, det kan bero på att jag är i ett hus där det finns tiotusen kakor och massa gott. Men då gick jag till affärn och köpte en mörk choklad och nu är jag super nöjd. På köpet fick jag en frisk kvällspromenad.
Ibland är det tur att man har lite slantar som ligger och vill användas, detta skulle ju inte ha funkat typ i våras för då hade jag inte pengar att "slösa bort" på sånt här sista minuten grejs. Men nu tar jag mig råd, varje dag om det skulle vara så. Jag ska klara det, jag ska, jag ska, jag ska..
Så alla ni som har "klarat" en felfri dag/vecka/månad? ge er själv en stor jävla KRAM och var stolta över er själva!! Stolta som faan!
Jag har varit en slashas hur i flera veckor nu. Håret i en knut och enbart myskläder, det funkar ju inte. Nu vill jag vara lite fin. Men hur roligt är det att göra sig fin till ingenting? Inte så värst. Dock så mår man lite bättre av att se fin ut. Känner mig dock inte alls "naturligt fin" som jag gjorde förut ett tag. Jag ser sliten ut. Trött och glååmig. Ska jag sola solarium? Har inte gjort det på säkert 10 år minst.
Jag mår ändå så himla bra, men ser bara inte bra ut. Idag har jag slashasat runt, slutade 8 imorse och sen gick jag hem och sov några timmar. Fattar inte varför jag är trött. Jag sover inte för mycket tror jag, sover typ 8 timmar, är det för mycket? Jaja men nu ska jag pigga på mig lite och gå på Tranan ikväll.
Imorse när jag gick morgon promenad med Baltazar!
Jag sitter och lyssnar på Radio1det är så himla bra! KatrinZ är med och pratar om LCHF. Perfekt peppeftermiddag!
Men nää jag dör.. Boken kan inte sluta såhär. Inte har jag nästa bok med mig heller. Vilket jäkla skit! Boken heter Sjöjungfrun, mer spännande slut på en bok har jag aldrig vart med om. Jag har typ hjärtklappning.. Jag som inte ens skulle lyssna klart på boken utan sova tidigt eftersom jag är på jobbet och måste upp astidigt imorgon. Hur är det möjligt, jag frågar mig gång på gång.. Gah!
Imorgon kommer Maries bebis ut.. En färdigbakad liten människa. Jag fattar det inte. Jag längtar tills dom kommer hem. Jag vill snoosa bebis och bara förundras över hur det är möjligt att "göra barn". Det är helt facinerande. Jag var hos Marie häromdagen och bebisen bråkade mycket med henne. Det såg verkligen ut som att bebisen skulle sparka sig ut ur magen. Jag fattar inte hur tjejer lyckas hålla sig så lugna när de har en levande människa i sig. Underligt är det men också helt underbart!
Jag förstår inte hur hennes stora mage kan innehålla en riktig liten människa. Denna människa kommer få växa upp i en underbar kärleksfull familj med flera syskon. Jag blir skönt glad i hela kroppen när jag tänker på det.
Det är typ nu jag har vaknat riktigt. Jag sover och sover ändå är jag så himla trött. Idag börjar jag p balsammetoden igen. Är så trött på ett risit jävla fluffhår så jag tog mig tid att kika igenom de nya balsamen som inkommit som godkända BM Balsam och köpte några nya. Nu hoppas jag att dessa två introduktionsveckor går fort som attans. Under denna period kan håret bli lite extra jobbigt eftersom jag ställer om balansen i det. Men skitsamma det är ju ändå mössväder nu.
Jag är vit som ett spöke, råkade ställa in kameran på typ "glödlampa" eller "sol" och då blir bilden kall i färgerna. Inte så fördelsaktigt för mig direkt haha.. Nu ska vi ta oss en längre promenad ute i kylan innan vi drar till jobbet.
Har kollat på mycket filmer de senaste veckorna, frågan är om jag ens kommer ihåg vad de heter.. Jag är ingen filmmänniska men alla jag umgås med älskar att kolla på film och det är rätt slappt. Dock så pratar jag mig igenom typ hela filmen haha.. utom på bio då. Då är jag tyst, nästan. Jag är så himla sur att jag missade Lejonkungen 3D. Tycker att jag har sprungit på bio mest hela tiden så jag fattar inte hur jag kunde missa att den gick förra veckan.
Stig-Helmer Story
Detta är en av de sämsta filmerna jag någonsin sett. Hur den ens har fått släppas på bio och film är en gåta. Det var en röd tråd men det hoppade runt bland massa år och kändes väldigt dåligt filmat och bara ointressant. Jag uppfattade det som att alla som var på bion igår kändes sig väldigt missnöjda och att det var bortkastade pengar och tid. Tråkigt, för jag trodde att den skulle vara lite rolig.
Dumpad En rolig, charmig, lång, lite sorglig men helt klart sevärd film!
The girl with the Dragon tatu
Låång, 2.38 eller nått. Riktigt bra men det kändes underligt att de pratade engelska och dessutom väldigt underlig engelska. Flickan som lekte med elden är bättre. Men den är värd att se i min bok!
Water for Elephants
Lite underlig men sevärd film. Jag hade otroligt svårt för att se när de slog djuren. Men detta är en fin kärlekshistoria vilket är ett framsteg för mig, brukar inte kolla på sånna filmer alls. Men den är helt klart värd att se!
Unknown
Spännande lite underlig action film. Jag blev helt meddragen och bara "Meeen akta dig", "Neej, lita inte på han" haha.. Detta är nog den bästa av de filmer jag sett den senaste tiden.
Nu sk ajg lägga mig på spikmattan i en timme, sen måste jag sova. Snart är det vardag och jobb igen. Detta är inte koje, jag vänder på dygnen så himla lätt. Jag är en nattmänniska. Älskar lugnet, mörkret, ljusen och så böckerna.. Böckerna kan hålla mig vaken hur länge som helst. Gonatt!
Det är så kallt ute så man blir sådär stel i näsan och nästan får ont i huvudet bara av att andas. Herregud så ovan man är denna kyla nu. Har ju inte varit mer än 10 minus under denna vinter och nu är det minus 15. Jag tycker det är härligt, det är friskt och man får massor av energi av luften. Men det är bra härligt att vara inne också och bara få mysa i soffan under en filt.
Nu har jag börjat lyssna på Sjöjungfrun av Camilla Läckberg. vet inte hur jag ska kunna pausa för att sova inatt. Med en bok så blir man liksom trött i ögonen efter några timmar och nacken blir trött. Men öronen, de blir sällan trött. Det är ju såå spänannde också. Jag har även boken, men jag känner att jag måste vila mina ögon lite. Så jag köpte ljudboken också. Så nu kan jag lyssna även när vi går promenader vilket är underbart med tanke på att jag bara längtat in till boken igen nu när jag har läst Predikanten.
Kolla där om ni vill veta vad jag har för mig, Hanna Jonsson jag är mörkhårig på bilden och har en jättefin grön klänning på mig!, bli min vän haha.. Nu njuter jag av Thåström på kanal 2 och snart kommer Johan och hämtar upp mig och sen blire ett glas vin i hans soffa..
Ja jo just det, lära mig att dricka vin är något jag vill lära mig. Så jag övar kanske ikväll.
Jag kommer nog lite tid över i några dagar och då vill jag läsa intressanta och roliga bloggar. Sen vill jag läsa era bloggar, ni som läser min blogg. Idag hade jag jättemycket planerat. Gymmet med Johanna men det blev framflyttat till måndag eftersom vi sov över. Te hos Marie, men hon ska städa bort julen, sova lite och sen bort på middag så det blir nog lite stressigt. Promenad med Helena, hänger fortfarande i luften! Träff med Sanna eftersom hon åker imorgon. Sen var det något mer.. jo en film ikväll.. blir nog toppen!
Jag är ju soo not en film människa men alla omkring mig är det, så jag kollar och kollar men pratar även sjukt mycket under filmer. Så riktiga filmnördar vill inte kolla på film med mig haha..
Filmkväll hos Johan förra veckan. Unknown, rätt bra film!
Jag vet att några av er bloggar så blippa ner er bloggadress nu och give it to me! Jag är en jätteduktig på att kommentera. Jag gillar ju att säga min åsikt.
Sanna och jag har haft en urhärlig kväll med massa prat om livet. Vi har provat löshår, ätit lax och chokladmousse, kollat på The Voice?, myst och snokat runt på internet. Sanna är världens bästa vän! Tråkigt nog bor hon i Madrid vilket är en bit bort. Men i sommar kanske hon kommer hem igen.
Världens finaste!
Sanna & Anna, Anna du fick hänga med på några hörn(Anna läser min blogg ibland)
Haha detta är så typiskt Sanna, vinterklädd mitti solen. Fryser alltid.
Sanna är ett matvrak och vi kockar alltid ihop när hon är hemma eller när jag hälsar på hos henne. Jag antar att Anna också är det för hennes skål ser större ut än Sannas haha..
Fick soffbordet i julklapp av mamma och pappa. De vita kuddarna fick jag av syrran med familj och den svartbruna fick jag av inge och Elina. Ljushållaren och ljusen på bordet fick jag av Johan. Filtarna är gamla men jag har inte använt dom på ett tag så de känns nya. Mattan köpte jag på Lidl igår, 179 kronor, köpte en vit eller ljusare också.
Jag håller på att pyssla här hemma eftersom vi ska ha middag ikväll. Det ringer någon från privat nummer. Jag brukar tänka att jag inte ska svara men sen tänker jag "men tänk om det hänt någonting". Så jag svarar. "Hallå". Den i andra luren är jättetrevlig och säger att han har ringt fel. Okej, bättre lycka nästa gång säger jag. Då frågar han vad jag heter, "Hanna". Vart i landet har jag hamnat då? "Bollnäs". "Jaha vad har ni för väder?" "Öhh kallt, typ 6-7 minus grader". "Har ni mycket snö?" "Nej den har försvunnit". Då säger han "Men tänk vad roligt det kan vara med lite misstag". "Jaha". "Ja annars skulle jag aldrig ha hamnat hos dig, beskriv dig själv!". "Men va?, Öhh nä det vet jag inte....". "Vad jobbar du med?". "Personlig assistent" säger jag och blir sedan tyst. "Ja du låter så otroligt trevlig, är du gift?" "Nej" "Sambo?" "Nej" "Barn?" "Öhh nej, du jag vet inte..." "Är du singel som mig då?" "Nja halvt" svarar jag. "Men det är ju perfekt!!, du som är så trevlig!".
"Du jag har inte riktigt tid med det här jag håller på att laga middag och dom kommer snart de som ska äta" säger jag. "Men ska jag ringa dig senare då så kan vi fortsätta prata?, nu när jag ändå har numret?". "....nja.. alltså.. jag tror inte jag har tid då heller". "Men när är du själv igen då?". "Aldrig, eller jag menar typ imorgon.. jag måste verkligen lägga på nu..".
När vi ändå är inne på läsning och böcker. Jag köpte några böcker på bokrean. Har läst att Kepler ska vara riktigt bra, vet ni? Morgan Alling är en person som jag verkligen är nyfiken på så den fick också hänga med hem. Jag hörde lite av hans sommarprat via datorn för några månader sedan. Han verkar ha haft ett riktigt skitliv. Jag har upplevt honom som väldigt falskt sprallglad. Det kan vara så att han kanske är ärligt glad för att han har det liv han har? Jag ska läsa boken och se om jag känner att jag får en annan syn på honom efter den. Han verkar ju otroligt trevlig och snäll iaf så jag kan unna honom några slantar!
Tydligen är Lars Kepler ett påhittat namn och att det egentligen är två personer som har skrivit böckerna. Detta för att böckerna ska vara fristående utan förhandsuppfattningar. Underligt? Ja men jag hoppas dom är bra. "Hypnotisören" kom först, sen "Paganinikontraktet" och förra året 2011-11-11 kom "Eldvittnet". Jag köpte dom som ljudböcker, tycker det är lämpligt.
Jag är även jättenyfiken på Sofie Sarenbrants bok "Vecka 36". Har ni läst den? Jag har inte sett den i någon affär jag varit i ännu, den kanske bara säljs via internet? Hon har tydligen skrivit "Vila i frid" och "Istället för dig" också. Jag ska kanske köpa dom efter att jag läst Camilla Läckberg nu och sen Kepler, Morgan och sen har jag Mari Jungstedts böcker här i min "olästa hylla" också. Spännande! jag har en riktig läs vår framför mig.
Jag gillar pocket och ljudböcker bäst. Vad gillar ni? De inbundna är så klumpiga att släpa med och att läsa tycker jag. Men dom är ju fina att ha i hyllan, men just nu har jag bara böcker som jag inte har läst uppe i lägenheten och resten i förråden eftersom jag inte har så mycket plats och då kvittar det ju om dom e fina.
Det är svårt att ändra sitt invanda beteende det är lättare att stänga av och återgå till det vanliga. Jag är inte bra på att chansa. Jag är bra på mycket annat men tryggheten i att ha allting som det alltid har varit är mer lockande för mig. Några av er säger att man måste chansa för att vinna. Frågan är om det är värt det för mig. Min kropp är nervös och jag mår lite halvt illa av tankar som far omkring och saker som händer i mitt liv. Jag känner mig orolig och underlig och allmänt konstig. Vad händer, om nu något händer och jag inte har kontroll? Jag kan väll ändå inte dö även om hjärnan gärna vill få mig att tro det ibland. Hmm nä vad kör vi på.. en dag i taget! ?
Jag vill få en snikepik av hur mitt liv ser ut om 3-6 månader.. så jag slipper chansa.. haha.. Synd att det inte funkar så. Jag flyr till jobbet och in i böckernas värld istället. Imorgon jobbar jag, sen har vi en middag inbokad och sen kanske jag börjar läsa "Sjöjungfrun" av Camilla Läckberg. Predikanten tog slut idag, den var bra såklart men det var nog den minst braa av alla Camillas böcker som jag har läst.
Jävligt gott, för goda för mitt eget bästa! Kommer förhoppningsvis aldrig att göra dom igen, men utifallatt så lägger jag ut receptet här. Hittade receptet på en sida som jag blir galen på för den ska visa reklamfilmsnuttar hela tiden så jag snodde det rakt av.
Jag har varit ledig i flera dagar nu, otroligt lyxigt och skönt. Elina har bott hemma hos mig och vi har bara umgåtts och varit. Det har även hänt lite annat som är väldigt spännande men lite omskakande om än dock på ett positivt vis. Sanna är hemma i Sverige så hon är här lite nu och då och det är alltid lika roligt. Jag har de allra bästa människorna runt mig! Det gör mig otroligt lugn och lycklig!
Imorgon och på fredag blir det jobb igen. Sen är jag arbetslös, ett väldigt svårt ord, man känner sig lite värdelös, utan jobb, vem är man då?
Som ni har märkt är bloggen lite annorlunda i år? Jag har tänkt på hur jag ska göra med den. Jag vet fortfarande inte. Det jag dock har bestämt är att jag från och med nu bara kommer att skriva inlägg som har någon betydelse. Har bloggat om mycket skit det förra året och det är slut med det nu. Det känns som att ni som läser bloggen mest läser den för LCHF delen? Men när jag skriver mycket om det så är det ingen som kommenterar. Jag kommer självklart fortsätta skriva om min viktresa. Min blogg kommer framöver innehålla allt som jag tycker är viktigt för dagen. Men jag kommer även att ta upp några viktiga ämnen ibland, vilket jag har gjort förut med. Så skillnaden är mest min känsla kanske? Jag kommer nog att vara ännu mera ärlig, personlig och dela med mig av fler recept då jag vet att det är efterfrågat!
Ikväll har jag en "ensamkväll" och då ska jag börja läsa Camilla Läckbergs Predikanten! Älskar hennes böcker. Har läst Isprinsessan, Stenhuggaren, Olycksfågeln, Tyskungen och nu påbörjar jag alltså Predikanten. Det är den andra boken egentligen men jag började lite i fel ordning så nu är jag snart back on track. Nästa bok blir Sjöjungfrun och sen har jag Fyrvaktaren och Änglamakerskan kvar. Tur att hon har skrivit så många böcker för de går väldigt fort att läsa.
Nu har jag delat med mig av de största av min mål och tankar kring 2012. Jag brukar inte ägna så mycket energi till att tänka och planera. Men iår kände jag att den tiden var nödvändig. Jag vill inte ha en förändring men jag kanske behöver en för att jag ska komma framåt. Jag trivs otroligt bra i mitt liv och hoppas bara att dessa ändringar i mina tankar ska göra att jag trivs ännu bättre. Även om det kommer att bli lite mer skakigt i min trygghetsbubbla framöver så måste jag tro att det kommer bli bättre längre fram.
Jag känner mig just nu väldigt lugn och trygg i detta men det kan vända fort. När jag hela tiden måste tänka på hur jag tänker så blir det ibland eller typ hela tiden att jag vill svara, tänka och vara precis som förut. Det är svårt, väldigt svårt att förändra hur man är. Men jag är påväg..
"Lycka till med jobbsökeriet - kan hålla med kontakter är bättre...men inte så att de växer på träd.
Men 2012 ska bli ditt år!" - Belgo
Jag älskar era kommentarer. Just denna skulle jag villa klistra upp på väggen och i slutet av året stolt ta ner och känna att jag har uppnått det. Det är att 2012 ska bli mitt år! På så många områden. Jobb är ett av dom. Jag måste bestämma mig vad jag ska göra. Det känns som att 2012 är året allt avgörs.
Ska jag plugga? Vad ska jag plugga? Orkar jag plugga? Pallar jag av att plugga i fyra år? Varför ska jag plugga? Varför vill jag plugga?
Ska jag få det jobb jag förtjänar? Ska jag fortsätta hoppa runt och jobba överallt och ingenstans? Ska jag någonsin få de jobben som jag verkligen vill ha? Kan man vara nöjd med en jobbsituation som är såhär osäker som jag är? Måste man ha ett heltidsjobb? Vad vill jag jobba inom om jag får drömma?
Är jobb verkligen så viktigt? Vissa dagar tycker jag inte det. Vissa dagar tycker jag det. Men eftersom tankarna återkommer och jag aldrig beslutar någonting så är det dax. Det är dax att bestämma mig för att antingen så gör jag en förändring eller så får jag bestämma mig för att vara nöjd med hur jag har det och kommer att ha det i jobbväg framöver. Det är så många frågor och jag har absolut inga svar. Just nu har jag ju inget jobb men jobbar ändå.
Jag vet inte hur jag ska formulera mig. Ett av mina mål 2012 är att jag ska bli öppnare, ha en mer öppet sinne för känslor, killar och mående. Jag ska aldrig mer må så dåligt som jag gjorde i somras. Det orkar jag inte. Det var stressen som utlöste all magont och skit men det måste väll ligga någonting bakom. Jag tror att jag lever lite på "hold". Fruktansvärt? Säkert men för mig i min värld känns det väldigt tryggt och mer normalt än att satsa på otrygga grejer.
Jag funderar ofta på barn. Jag är en barnkär människa som självklart vill ha barn, familj och ett svensson liv liksom. Men det är inte så lätt. Jag ger väldigt sällan killar en chans, jag klarar mig bra själv. Jag blir rädd av att bara tänka tanken på att någon annan ska dona om hemma hos mig, i mitt hem, få besluta om vad "vi" ska göra, anspassa mig till någon. Ja ni hör ju, det går inte att leva så. Rädd. Sen så är jag livrädd för att bli sårad. Livrädd. Att vara så beroende av någon skrämmer mig som fan. Men jag har bestämt mig nu. Livet är till för att levas & i mitt liv vill jag ha en bra karl, barn och ett helt eget hus som jag får pyssla om, älska och hata.
Jag ska lyssna på min kropp och hjärta mer än min hjärna och magkänslan är min guide. Jag ska må bra, det är så otroligt viktigt!
Hur vågar ni? Hur vågar ni satsa helhjärtat på så osäkra saker som kärlek och pojkar?
Vad lägger ni den mesta av eran tid på? Jag har funderat på detta i några dagar och kommit fram till att vi alla människor prioriterar olika. Jag prioriterar mig själv och människor omkring mig. Bakom varje mail jag får och skickar sitter en människa som vill få ett svar. De har tagit av sin tid för att maila just mig. Jag är så inställd på att de har tagit av sn tid att jag gärna ger av min.
Det är många som frågar mig hur jag hinner? Jag tar mig ofta tid och hälsa på och göra sånt som jag tycker är roligt. Sen är nog jag ledig lite mer än alla andra. Jag har ju ingen familj och hus att ta hand om. Det tar ju tid. Sen prioriterar jag nog annorlunda än andra. Jag kan lämna en kaos lägenhet en vecka för att umgås och göra saker utan att det gör mig särskilt mycket, men till slut får ju jag panik och städar. Som idag då ska jag säda och shoopa bort grejer till förråd.
Det jag kan tänka att många gör fel är att de ger jobbet och problem för mycket tid. Sitta och grubbla och fundera har jag gjort mycket denna höst, på olika saker som inte blitt som jag velat eller som bara inte känns aktuella. Ändå har det tagit så sjukt mycket av min energi och tid.
Jag vill ge min tid till människor som ger mig energi. Då orkar jag mycket mer och livet blir bra mycket roligare. Grubbla kan man göra ibland men jag tror sällan man kommer fram till något vettigt genom att grubbla. Ventilera och tänka i nya banor är bättre för mig.
Detta är ett av mina mål 2012, Fundera lite mer på vad jag gör med min tid. Jag tycker att jag är duktig på det redan men jag kan alltid bli lite bättre och det är viktigt för mitt mående.