HannaKJonsson

Idag hade jag planerat att rida ut på en längre ridtur själv med Winston. Vi har bara ridit hemmakring när vi varit ensamma. Men jag tror faktiskt att det kommer att gå bra att rida en längre vända själv nu. Idag hade jag dock turen att Lina ville haka på med Noa en sväng i mörkret. Jag hade fått för mig att jag ville rida vägen där jag tömkörde häromdagen. Nu var det dock mörkt. För att komma dit måste man gå över Storvägen och idag var det fredags eftermiddag vilket innebär tokmycket trafik. När vi skulle gå över kom Noa på att de vita strecken på vägen var livsfarliga så Lina fick slänga sig av och dra bort Noa från vägen. Jäkla häst.

 

Sen gick vi förbi fina julpyntade hus, det är bara såå mysigt! Så kom vi till en parkering där både Noa och Winston vägrade gå från gruset som var mörkare till det som var ljusare. Winston backade hur länge som helst kändes det som. Jag vet inte riktigt vad Lina och Noa gjorde under tiden vi gick fram och backade. Till slut kom en gubbe som skulle till sin bil så då tog jag chansen och övertygade Winston om att vi skulle hänga på gubben. Så då kom vi fram till skogen och kunde trava några sträckor med skumpande underlag. Jag har otroligt svårt för att känna mig bekväm i såhär okontrollerad miljö. Det var svart ute och bilarna susade förbi alldeles bredvid med helljusen och det var läskigt. Jag bestämde mig dock för att lita på att Winston visste vart han satte fötterna och det gick bra så jag ska komma ihåg det till nästa gång:). Är väldigt glad att jag inte var ensam på dagens ridtur. Men jag har lärt mig något som alltid när jag rider.

Var i stallet flera timmar idag och bara lyssnade på hästarna. Har haft ont i magen och lite i ryggen i några dagar och den enda gången jag verkligen känner mig bra är då jag tränar eller är i stallet.

Vaknade före 6 imorse och la mig då i soffan och kollade ikapp program via datorn. Slappt kan man tycka men jag hade föredragit att sova. Det sjuka var att jag fick flera telefonsamtal denna morgon. Ett roligt, två onödiga och ett väldigt tråkigt som la som en dimma över hela dagen. När det var slut på program så började jag slå in julklappar. Så himla mysigt att julen snart är här. Sen gick jag och Baltazar ut för första gången idag, vi gick en ny runda och stannade till i en skog och andades. Ibland känner jag bara att jag behöver andas ren frisk luft.

Så käkade jag Smoothie med blåbär innan vi åkte mot stallet. När jag kom hem tog jag ett långt hett bad och fick sen för mig att äntligen ta tag i att måla spegeln i hallen. Så sagt och gjort nu luktar hela min lägenhet färg så att mina ögon svider. Men jag tror spegeln blev bra trots att jag inte tejpade och allt sånt man ska göra. Jag sprayade och la några brev längs kanten haha.. Herregud vad jag är opysslig. Men jag tog mig i alla fall även för att spika upp speglarna i hallen så så fort den stora torkat ska den upp på kroken.

Idag har det vart världens bästa väder, halvt storm. Jag älskar verkligen när det blåser. Energin pumpas in och jag kan inte låta bli att le. Har därför hunnit mycket idag. Julat i lägenheten så nu har jag julstakar, stjärnor och juliga gardiner i fönstren. Handlat paketinslagningsgrejer och några julklappar. Jag spårar lätt ur när jag väl kommer in i shopping modeet så idag blev det fyra olika doftande pumptvålar istället för en och TIO ljus istället för de fyra jag skulle köpa till adventsljusstaken. Köpte även 6 tändsticksaskar trots att jag har minst 20 här hemma. Ja så kan det gå.

Under dagen har jag även vart till stallet och mockat som vanligt. Sen har jag hälsat på hos syrran och barnen när jag var dit med lite grejer. Hälsat på mormor och morfar. Umgåtts med pappa flera timmar och en stund med mamma när hon kom hem. Nu ska jag hoppa i säng trots all energi jag känner att jag har. Sov uruselt natten som var, fattar inte varför jag inte kan sova förrän klockan är typ 7 på morgonen. Det bästa är att gå upp och vara uppe mellan 4-5 och till 8-9 och sen sova några timmar på dagen. Blir bara frustrerad och irriterad när jag inte kan sova. Tror att detta kommer att bli mycket värre nu igen när jag inte kan träna som jag gjort ett tag för då fungerar kroppen och sömnen mycket bättre.

Det ringde precis en kille och erbjöd mig en jobbintervju, wopido! Självklart passade Baltazar då på att kräkas på min nya fina ryamatta. Det konstigaste är att det ser ut som stora kycklingbitar och han har varit med mig dygnet runt i flera dagar. Eller nej han var ju borta igår då jag boxades förstås. Blir så trött på att han kräks så fort han äter någonting annat än som mat och vissa godisar. Stackars hundjäkel.

 

Idag har vi vart i stallet sedan tidig morgon. Var ute och tömkörde Winston på en ny väg på andra sidan storvägen. Winston skötte sig toppenbra även idag. Gnäggade lite ibland och skickade långa blickar hemåt. Sen gick vi till Ladugården och slingrade oss förbi någon skåpbil som pysslade med elen. Tog av honom grejerna ute och kollade igenom broddarna. Vi blev riktigt osams för första gången. Det låg havre på marken och han kunde verkligen inte stå stilla så jag fick kolla sista hoven. Han brukar vara jätte duktig på att stå stilla men den där nedrans havren alltså. Jag förstår ju att han vill ha den men jag tycker ändå att han borde lyssna. Kan tänka mig att alla hästar skulle ha dragit sig mot havren men i min värld ska han lyssna på mig oavsätt så då kände jag mig tillslut jätteelak. Väl ute i hagen blev vi sams igen och jag gav honom morötter för att muta honom så att han ska glömma hur irriterad jag blev. Efter det mockade jag och fixade maten till kvällen. 2.5 timme senare åkte jag hemåt med en trött hund och glad i sinnet!

Jag har nu en ny plan för jobb livet. Gör mest någonting hela tiden för att inte bli arbetslös slö. Det är ganska jobbigt att aldrig slappna av, det bästa med att ha ett jobb är att när man är ledig så är man verkligen ledig. Är ganska nöjd med vardagen men känner att jag gärna vill ha ett jobb. Så nu har jag lessnat på att leva efter Akassans påhitt att man inte ska jobba deltid. Jag har fått nästan alla mina jobb efter att först har varit vikarie på arbetsplatsen. Förstår verkligen inte hur arbetsförmedlingen och akassan tänker. Så snart kommer jag att göra en chansning som kan innebära att jag får leva på sparade pengar på grund av att jag hellre vill jobba lite än inget alls.

 

Detta har vissa fler nackdelar som att jag inte kommer hinna vara i stallet lika mycket och Baltazar kommer bo mer hos andra. Men tänk att ha en betydelsefull sysselsättning! Jag behöver verkligen det för att må det absolut bästa jag kan.

 

Var sugen på ost och grönsaker efter träningen ikväll så jag åkte och shoppade lite nytt och gud så gott det var. Jag blandade även en proteindryck, är inte ett stort fan av det men jag har ett pulver som jag fått som smakar mintchoklad så jag tänkte att om jag tar lite sån i mjölk så borde det bli som mintoboy. Den blev helt okej men mackorna blev dock godast!!

Idag red vi till E med en plan att galoppera! Planen höll på att spricka redan vid Kyrkan då Lina blev jättearg på mig för att jag inte ville gå bredvid hästhagen utan gick över på andra sidan. Jag tycker att det är otroligt obehagligt när hästarna i hagen galopperar runt och det var så hästen bredvid paddocken gjorde när Winston bockade. Jag tycker bara inte det är värt det när det finns möjlighet att gå på andra sidan, utmana ödet i vad jag tycker är onödan är inte min grej. Så sen red vi under tystnad bort till tåget. Så bad vi om ursäkt och började ännu en sååå rolig ridtur.

 

Vi höll igång ganska bra ända bort till E. Vid första galoppen skulle jag och Winston gå först men det gick inge vidare, han var inte taggad och jag var antagligen inte tillräckligt krävande. Så vi bytte och Lina red först och då gick det bättre. Vi galopperade till toppen av kullen där vi mötte en bil. Sen galopperade vi ända fram till bänken och så travade vi vidare till nerförsbacken kom. Där upptäcker vi efter en stund att det finns några hästar i "fårhagen". Vi går på en smal väg och hästarna kommer i galopp mot ett staket som är typ hälften så högt som vårt hemma. Väldigt obehagligt. Vi vänder precis innan de hinner fram till oss men vi är ju kvar på den smala vägen som hagen går längs efter och Winston pustar och vill väldigt gärna springa framåt. Vi gick sakta hemåt och jag dog nästan men tyckte ändå att jag höll mig förvånansvärt lugn. Fy satan vad jag hatar att vara fast på ett sånt ställe. Jag kände bara YEEEES när vi kom till hagens slut och hästarna var borta. Då hittade Lina en stig som vi måste utforska, stigar går bra, det är lite mysigt kan jag tycka! Dock slutade denna stig med ett dike som Noa skuttade stort över, jag ville vända(första gången jag inte tänker att jag vill hoppa av så jag ser det ändå som ett litet framsteg haha) men insåg att det inte var en idé att tjafsa om detta dike. Så vi klampade över med mina händer hårt hållande i manen, duktiga duktiga häst.

 

Ute på vägen igen tränade vi på att få in och hålla höger galopp. Winston anser att vänster galopp is the shit. Idag hade han till och med en mer "luftig" galopp första sträckan, så läckert kändes det! Men höger är alltså lite svårare men efter några omtagningar hittar vi rätt och det ska vi öva mer på. Han bytte dock över till vänster galopp i galoppen en gång och det kändes lite underligt, lite som att rida travare faktiskt haha. Sista biten fick han galoppera i vänster och då blev det en jäkla fart och så kom det såklart en bil och han kändes lite som en vildhäst som inte ville sluta springa. Men det gick super bra och vi gick tillbaka och galopperade sträckan fram och tillbaka igen innan vi travade hemåt. Tog en till kort sträcka galopp mot bron när vi red först också och då tog han den direkt och lyssnade riktigt bra i avsaktningen också. Sen travade vi resterande grusväg till tåget, han försökte dra iväg i galopp två gånger men det gick väldigt bra att avleda med halvhalter. Skrittade sedan hem efter asfaltsvägen och övade lite på hur jag ska böja halsen ibland.

 

Öva på:

* Jag måste bli mer stabil i höger fattning och i sitsen/benen under galoppen.

* Komihåg att använda mig av halvhalter i traven.

* Böjträning i skritt så att han blir lika mjuk åt höger som vänster.

 

Äntligen är jag hungrig igen. Nu kan jag ju lägga mer tid och fokus på maten istället för träningen. Började på PF grejen igen och det har satt igång mitt sug efter mat precis som jag trodde. Men det är ju en risk i det också eftersom om jag inte äter MAT då så kan ju vad som helst slinka ner i magen. Än har det gått väldigt bra. Är inte sugen på något utanför LCHF kostens ramar. Eller ja pepparkaksdeg, det skulle jag nog kunna leva på. Jag tänker inte komplicera till det här på något sätt nu utan ska köra på såhär, enkel och god mat ofta(3 gånger per dag iaf). Det som går sämst är att äta klockan 13 för jag är ofta borta på saker den tiden. Igår hade jag med en burk med "lunch" till stallet för direkt efter skulle jag iväg och träna.

Dock åt jag denna halv tre istället för 13 eftersom jag var ute med hästen. Men jag blev mätt och glad och hade bra energi till träningen. När jag kom hem käkade jag Quorn röra med paprika och lök och en "lchf pasta" som jag fått. Tror dock inte på sånna grejer så jag skulle inte köpa den själv. Jag åt tre! potioner, riktigt gott och nu är jag supermätt. Idag är det en borta dag så vi får se hur det går då men har två matlådor som jag kanske kan värma nånstans. Hittade valnötsbröd i frysen och blev galet sugen på Fattiga riddare!! Får nog bli det innan bion ikväll!

Har börjat med en tradition på söndagar Coreexpress + 75 minuter Yoga. Coreexpress är ett 30 minuters pass utan uppehåll. Man kämpar alltså från första minuten till sista. Otroligt jobbigt och intensivt. min mage sved när klockan slog 30 idag. Ändå kunde jag inte göra alla övningar på grund av knät, det är tejpat och mycket mer stabilt och mindre ont nu men ändå absolut inte 100.

 

Yogan känns mer ansträngande för mitt psyke än min kropp. Det är så stillsamt och segt. Idag var det en annan tjej som hade passet och hon körde en annan typ av Yoga som var mer lugn. Förra söndagen var det en tjej som körde 3 olika yoga typer varav en styrke del, det passade mig lite bättre. Men det är ju det vi gjorde idag som jag verkligen behöver öva på, att bli avslappnad och avstressad. Men ni vet att man sitter i olika slingriga ställningar i flera minuter. Jag blir ganska stressad av Det och av att de hela tiden vägleder och säger "Tänk inte på det utanför utan finn dig här". Det är då jag börjar tänka på allting annat haha.. Sen ska man ju bara andas med näsan, jag trodde att det var in med näsan och ut genom munnen men det var alltså fel. Flera övningar kunde jag inte göra idag på grund av knät men känner mig ändå nöjd med det jag gjorde.

Jag kommer att ta en paus med träningen en stund. Det har vart ganska intensivt ett tag för att jag skulle klara av utmaningen. Tydligen vill kroppen inte finna sig i det just nu. Så det som är prio 1 är såklart hästen och Baltazars promenader för det är ju måsten. Sen 1-2 pass per vecka hade jag tänkt om det fungerar ok. Knät brukar repa sig relativt snabbt så idag var lite för tidigt men på tisdag hoppas jag att vi är fit for fight för ett boxpass.

 

Det känns som att jag kommit över en gräns nu. Jag behöver ha ganska förbannat ont för att jag ska misslyckas med utmaningen kan jag säga så jag har nog ibland mer ont än man kan tro. Men å andra sidan så är det ingen annan än jag som känner om jag kan göra vissa saker eller inte. Det är hela tiden en balansgång och nu tror jag faktiskt att det är alla benböj på alla pass som tagit ut knät lite för mycket. Det här är första gången på länge som jag blitt riktigt orolig för knät för jag kunde ju knappt gå häromdan. Det känns dock inte lika som det har gjort förut och som jag tror beror på joggningen. Det känns helt enkelt annorlunda och det är nog det som är mest skrämmande. Nu gör knät inte ont alls i viloläge, det är inte uppsvällt och det känns inte som att det kommer hoppa ur led. Nu är det en konstig stark intensiv smärta som kommer i vissa lägen och som gör att det känns som att knät ska vika sig under mig. Men som sagt det är mycket bättre idag.

Idag tömkörde jag Winston i 40 minuter. Det var inte den mest peppade Hanna som gjorde iordning hästen. Jag tycker att tömkörning är svårt och nu var jag dessutom själv och utan Linas hjälp. Winston var väldigt gossjuk och ändrade mitt oroade humör i ett kick. Väl ute så insåg jag att jag glömt spöt och det kändes för klurigt att gå in igen men eftersom jag i framtiden vill kunna tömköra utan spö så tänkte jag att jag provar.

 

Han började med att gå lite segt framåt men lyssnade sjukt bra på styrningen och gick ut från gården utan problem(han kan vara lite slingrig när han är själv). Så kollade jag av stopp, gå och gå fortare, vilket han lyssnade väldigt bra på. Det svåraste är att få honom att stå stilla längre än 5 sekunder. Han hade jättebra framåtbjudning, vilket jag inte upplever att han haft såhär jämt tidigare. Sen gick vi till Skolbacken och klättrade. Det känns bra att vi kan backträna utan mig på ryggen ibland.

 

Vi gick uppför backen 5 gånger åt vänster och sen 2 gånger runt åt det andra hållet.

Vi övade på övergångar mellan Stanna Skritt Stanna Trav Skritt.

Vi övade på att stå stilla länge då vi gick förbi ett hus som hade en bil med lysena på så då lära vi ju knacka på dörren och berätta det, Winston tyckte inte det var skoj.

Vi gick i gräset vid backen för att lyfta på fötterna, jag snubblade nästan så vi gjorde bara det en gång.

Vi gick till Vit Hebre och gick en volt två varv åt varje håll på vändplanen i slutet.

Vi travade 3 gånger, två gånger bortåt och det gick bra alltså över förväntan!!

Jag var verkligen så lycklig i kroppen efter dagens pass på grund av att jag trodde aldrig att vi skulle klara det så bra som vi gjorde. Jag är fumlig och han är stark men idag hittade vi en balans som verkade fungera för oss båda. Ibland när jag fumlar med tömmarna så stannar han och kollar tillbaka på mig med en min som typ säger "men hallå, vad göööör du?!". En gång i slutet stannade jag för att knyta skon och då stod han helt stilla under tiden fast jag stod kvar där bak, duktig häst!!

Det sången kan jag nynna på en dag som denna. Idag har vi myst i Lillstallet, pyntat hästarna och ridit iväg till en julmarknad i Hårga. Det var så himla mysigt och alla i bilarna vi mötte gav oss ett leende. Väl framme omsvärmades vi av barn. Jag hade inte räknat med att barnen skulle vara så nära och många. Winston tog allt med ro och njöt av att vara i centrum. Nosade på människors mössor och fickor, det kunde ju innehålla godis.

 

Ridturen var väldigt odramatiskt. Vi skrittade nästan hela vägen och på hemvägen red vi över Renvägen åkern. Jag har ju en liten fobi för öppna åkrar som måste botas. Hemma så provred Desiree som hade Winston på foder tidigare en vända. Lina provred även hennes häst. En himla bra hästdag!!

Jag har skaffat en ny kategori på bloggen. Känns klokt med tanke på att minst var tredje inlägg handlar om hästarna i mitt liv! Jag ska försöka mig på att skriva mer rena inlägg. Tänkte även att jag ska försöka skriva mer om varje aktivitet vi gör..

 

Vill du kika på mina hästinlägg klickar du på länken nedan..

 

HÄSTAR

Idag fick jag peppa mig riktigt mycket för att orka mig ut på intervall rundan. Den tog dock slut efter 7 minuter. Knät hugger och viker undan sig för tyngden. Det gick inte att springa, det gick inte att gå fort, det som fungerar är att gå väldigt sakta och halta lite. Nä fy fasiken vad tråkigt.

 

Fick lite ont efter ridningen igår på Tage och idag när jag red Winston kanske jag svängde lite väl mycket på benen :P Får ta nya tag nu och hoppas att det går över fort. Brukar kännas mycket bättre dagen efter en sån här dag.

Baltazar tyckte dock att det var mycket roligare att gå till skogen och springa runt lös än att gå kopplad våran intervallrunda. 

Jag vet inte hur mycket jag har skrivit här i bloggen om hur mycket jag älskar barbackaridning. I mina drömmar så skulle jag alltid rida barbacka om med typ en repgrimma om något alls. Idag var jag helt själv i stallet och det känns fortfarande väldigt nytt och lite osäkert att rida ut helt själv. Men jag kunde inte hålla mig från att rida barbacka. Jag satte på barbackagjorden som jag köpte för ett tag sedan och stigbyglar på den men jag använde den bara tills jag kom till grinden på gården. Sen satt jag där och svängde med mina ben som värsta Pippi Långstrump. Vi red bara runt lite på vägarna hemma men känslan vi hade idag var grym.

 

Winston kändes lite uppblåst och tittig men det gjorde faktiskt ingenting. Jag tänkte liksom "gör han nått knas så flyger/glider jag av oavsätt så det är ingen idé att vara orolig för det". När vi skrittat runt lite och kollat in i alla grannarnas fönster(jag älskar det nu mot julen att kika in i människors snart väldigt juliga fönster) så bestämde jag mig för att trava. Kloka som jag är(eller inte) så började vi trava hemåt och Winston var piggelin så han kutade på i typ 20 meter innan jag fick balans och stopp haha.. Han är så himla rolig nu när han är pigg. Känns som att skorna gav honom lite energi tillbaka och plus att han har vilat i några dagar kanske.

 

Tänkte egentligen tömköra idag för jag skrev ju i början att jag tänkte göra det 1-2 gånger i veckan. Men ännu en gång tog vi en ridtur istället. Ska bättra mig på tömkörningen och promenader. Imorgon ska vi dock ut på långtur wiiie!

Jag hade turen att få vara ta hand om Tage idag och även rida en sväng. Marken var hård så vi tog en tur till Sibo och tillbaka. En skritttur med lite trav och 5 meter galopp. Min första galopp utanför padocken på Tage. Det tog slut fort för jag var inte alls beredd på hans drag. Alltså shit vilket drag han hade i fattningen. Jag behövde knappt peta på honom för att han skulle börja galoppera och sen kändes det som när Winston drar iväg i ofrivillig galopp. Med väldig kraft. Så himla häftigt men lite läskigt. Och så var det mörkt och på sidan av asfaltvägen, näe läskigt. Men nästa gång kanske vi kommer 10 meter haha..

 

Jag känner mig dock väldigt mycket tryggare på honom nu motför förut. Han är ju lite fessig och det första han blev rädd för idag var när Lina drog i en kardborre på jackan. Men jag upplever inte alls dessa hastiga rörelserna lika obehagliga längre. De är inte roliga men nu vet jag att jag har en chans att sitta kvar. Det sjukaste var när vi gick i tunneln under tågrälsen och Tage rörde inte ens ett öra när tåget dundrade förbi.

 

Jag blev helt varm efter vår ridtur idag och Lina tyckte nog att det var som en fis i rymden. Jag tycker det är väldigt skönt att kunna rida till Sibo och vända utan att vara rädd och verkligen känna mig mer avslappnad och njuta i stunden. Lina sa att jag hade pratat hela ridturen idag och det är ju härligt för när jag blir spänd så blir jag tyst eller vrålskriker haha.. Nä fy farao vad roligt det är att rida och att få chansen att utvecklas. Det är väldigt lätt att fastna i tryggheten på en häst tror jag även om man får en mycket bättre grundtrygghet så är det alltid spännande att rida andra hästar.

Jag sitter här och undrar i mitt stilla sinne hur jag ska göra för att gå ner mina sista kilon. Om jag inte kommer att lyckas nu med så mycket träning som jag ändå ska få in per vecka framöver så kommer jag nog aldrig att lyckas med hjälp av träningen. Maten måste bli bättre som vanligt. Jag ska kanske prova på Periodiska fastan igen fram till jul. Jag gillar ju allt eller inget grejen. Och när jag körde PF så var jag ju alltid så hungrig att jag ville äta klockan 12 har jag för mig. 

 

Jag behöver en plan.

Målen är:

att hinna med alla 28 pass som är kvar att utföra detta år för att nå 183 pass.

att köra PF  med tiderna 13-21.

att laga storkok minst en gång per vecka.

 

Så min plan för att lyckas med detta är Ät riktig mat, ät mer fett, ät ekologiskt och Kämpa?! Kör på med PF nu fram till sista november och så gör jag en utvärdering.

Fy satan så skönt det känns att Winston har vinterpjucks på sig. Åkte till stallet vid två idag för att hinna mocka och ta in Winston innan hovslagaren skulle komma. Vi hann dock med massor mer innan hovslagaren kom. Anna och barnen mockade stallet medans Lina och jag fixade och jäklades med transporten. Så tog vi in Winton och Lukas. Hedvig fick provrida Winston barbacka och hon tyckte att han var såå snäll. Anna fick också provsitta. Sen så gick vi in och jag donade med Winston och de gjorde klar Lukas för en ridtur.

 

När de skulle rida iväg så tog jag hundarna och följde med. Hedvig red helt själv idag lika som Vidar gjorde häromveckan. Lukas skötte sig utmärkt, var dock lite seg. Hedvig är så himla söt. Det var ruggigt kallt ute så det var skönt att komma in till stallet igen.

Hovslagaren kom och lyckades sko Winston och Lina och jag målade hans naglar blågröna(Ni ska få se någon dag). Winston skötte sig riktigt bra när man tänker på att skoningen tar 2.5 timmar. Lina och jag hann smörja all utrustning. Han borde kunna bli mycket mer less och tjurig. När Winston var klar så tog vi in de andra hästarna och matade.

I Storstallet åt vi "middag" mitt i stallgången som vi köpt på vägen. Sen tog vi hand om Bronzac och Silver innan Lina red en skritttur på Bronzac medans jag gjorde ett intervallpass, idag var det gå 5 minuter, SPRING 12 minuter, gå 5 minuter. Jag klarade det och det trodde jag inte att jag skulle göra. Bra slut på dagen. Bra dag. Nöjd tjej som nu kryper till kojs.

 

Idag blire hästdag delux. Winston ska skos och jag är lite nervös för det. Vill att allting ska bli så bra som det bara går och att allting fungerar som det ska. Så det känns som att en stor lättnad kommer att översvämma mig ikväll. Igår var vi ute på en promenad, bara han och jag. Vi träffade på två gubbar som pratade om hur fin Winston är!! Det gör mig så glad i hjärtat, jag tror inte Winston inser hur uppskattad han är. Han är så himla härlig. Vi busade runt och sprang och tvärnitade och svängde och kollade att han var uppmärksam. Han sullade sig en gång(stannade inte bakom mig utan tog nått steg framför på grund av att han kikade på något ute i mörkret) och jag sullade mig nog fler gånger så han får såklart mer än godkänt. Det är verkligen så roligt att se hur roligt han tycker det är att göra rätt. Men han tjurar gärna lite först och visar att om han hade fått välja HELT själv så hade han inte travat eller ökat farten precis när jag vill. Men när han väl gör det så blir han lycklig igen och kutar på som attans. Roliga knasiga häst.

Vi ska även provköra lite med transporten och göra den klar för vintern. Sen blir det la massa pyssel i stallet och med våra fina hästar. Tänk att det här är mitt liv. Jag är galet glad för det.

Hade glömt hur bra det är att gå på boxningen med Lina. Jag har lite mer pepp och ork än när jag kör själv, jag kämpar liksom lite till bara för att hon står där framför mig. Det var ett riktigt bra pass idag som passade vår smak. Vi kände oss starkare och bättre än sist(som var typ i våras) och det är ju alltid kul.

 

Imorgon ska jag springa 12 minuter enligt min "lär dig springa 5 km" grej. Det är det längsta jag sprungit i hela mitt liv. Jag fattar inte hur det ska gå till om jag ska vara ärlig. Tänkte springa på bandet men det går ju inte för då tror GPSen att jag bara stått stilla. Ska vara minusgrader hela dagen så det lär vara svinhalt. Mmm får klura på det här.

 

Jag har kommit på att jag har räknat fel, jag har 6 pass minst i veckan kvar hela detta år. Jag lär få vila hela januari. Funderar faktiskt på att ha en fokucera enbart på maten månad då. Vi får dock se, jag är ju så inne i träningen nu. Jobbigt att komma tillbaka. Lär dig springa grejen lär jag ju göra annars har jag sprungit i onödan nu.

Lina skriver väldigt kloka och genomtänkta inlägg. Vi skriver ganska ofta om samma saker fast utifrån våran egen synvinkel såklart. Igår skrev hon om Winston och jag blir alldeles varm i hjärtat.

Kopierade rakt av..

Jag har bestämt mig för att ta en Celsius paus. Får låta det vara lite tuffare ett tag helt enkelt. Jag älskar mina Celsius. Jag behöver dock dricka dom minst 20 minuter innan träning och sen måste jag ta ut mig mycket för att pirret ska lämna kroppen. Det funkar nästan jämt men som häromdagen när jag körde intervall så fick jag håll för att jag druckit den för snabbt och för kort innan. Grejen är den att jag gjort det flera gånger och det ger ju motsatt effekt för jag kan ju inte springa fortare då utan måste sakta ner och andas bort det onda. Sen påminde Per i stallet mig om att den innehåller massa skit. Fast jag tänker att det där är min enda last så då får det vara så, men det var enklare att tänka så när jag drack 1 per vecka, nu kan det bli uppåt 5 per vecka och det är kanske inte så sunt.

 

Den största orsaken till min paus är ändock den ekonomiska delen. Jag behöver helt enkelt pengarna till annat just nu. Så jag får dricka upp de Celsius jag har hemma i gömmorna, tror det är två. Ikväll är det ett tufft intervallpass som jag tänkte köra med Lina och Bronzac i mörkret.

Vaknade sent och njöt av att vara ledig för en gångs skull. Åkte till stallet vid elva för då var jag rastlös, skrev om stallet tidigare. Hann precis hem och byta om innan ett Corepass väntade på Alfta Quren med Malin. Det var hårt, som kettlebells fast utan kettlebellsen. Samma upplägg, ingen vila utan man kör på tills man är..... mör?!. Sen körde vi Yogan, har tänkt gå på den ett tag men inte riktigt orkat. Vet att jag blev så yr förut när jag gick på det och man skulle andas djupt och vara vig. Det är inte mina främsta egenskaper att stressa av, känns som att hela kroppen blir i uppror. Blev yr idag också, började må illa och tänkte att "snart svimmar jag". Turligt nog gjorde jag inte det. Gick bra, klarade alla övningar utom Hunden, vaderna har dragit ihop sig för mycket så jag kan inte stå platt med fötterna samtidigt som jag står platt med händerna i golvet. I slutet ska man ligga ner på golvet, slappna av och få in ett stark ljus i hela kroppen(alltså tänka sig det i huvudet), det är svårt. Ni vet spelet "Snake" man ska leda ljuset genom kroppen lika som i level 1 typ jag kör på kanske level 20, då ormen går fort. Jag kanske lär mig efter några gånger.

Ikväll har jag vart hos mamma och pappa och pratat om livet, döden och pengar. Det är väl typ de ämnena som styr hela livet. Eller?!

 

Försökte lösa Sudoku med pappa men han hade klarat alla utom "Väldigt svår" så först tog han en paus(kommer säkert klara den snart) och till slut gav jag upp och hjälpte till att uppdatera datorn istället. Skönt med en kväll "hemma". Pappa kollade på min bil också. Den är sjuk. Igen. Fast vi säger att den är förkyld så den funkar på halvfart just nu i alla fall vilket är ett måste.

Jag är så himla glad att jag har Lina som hjälp med Winston. Hon har tidigare ridit honom två gånger och idag frågade jag om hon ville rida igenom honom lite. Var så roligt att höra att hon tyckte att han blitt bättre, mer lättriden. Mycket beror ju såklart på att han fått lite muskler och kondition. Och en gnutta på att vi faktiskt har tränat och kommit framåt tillsammans. Han har svårare för höger galopp, tar gärna vänster oavsätt fattning sa hon och det är något även jag uppmärksammat tidigare.

 

Jag red en stund efter Lina och fick lite övningar som vi ska köra framöver. Mjukgörande böjningar med halsen, gå på volt18med alla rätta böjningar och bogarna där de ska vara) och skänkelvikningar på vägen. Så svårt att komma ihåg allting man ska tänka på men det är ju bara att öva öva öva. Lina filmade mig idag och jag har precis kollat på dom. Blir så förvånad att vissa saker jag upplevde att jag gjorde idag inte syns på filmerna haha.. Måste verkligen öva på mina rörelser och att inte fastna med händer i fel läge och skänklar, vart fan har jag dom liksom, inte där jag tror i alla fall. Men det känns som att det här är saker som jag kan öva på(i flera år och all framtid) och bli bättre på vilket är bra.

Började dagen med massa slötimmar i soffan med mina djur. Åkte till Lillstallet mockade och satt sedan på "trappan" ut till hagen och mös länge med Noa som fick alldeles för många morötter. Sen kom Lina coh vi tog in och fixade hästarna för vår ridtur som blev till klätterbacken. Jag var nervös för allting idag, var så mycket nya saker tyckte jag men Winston var stencool och det gör mig så glad i hjärtat. När vi skulle till backen går vi bredvid en öppen åker, Winston kollade på stigen jag höll i mig. Vi skulle uppför backen, Winston gick jag oroade mig för att gå nerför den. Vi gick ner en annan väg alldeles bredvid storvägen, Winston viftade inte ens på öronen av alla bilar som brassade förbi, jag tänkte shiiiit. Vi mötte en tokskällande och kom rakt mot oss, Winston stod stilla och jag dog. Jamen ni vet allt som en som jag kan oroa sig för dök upp idag. På vägen tillbaka skulle vi trava och galoppera lite. Noa blev pigg som fan och krumbuktade sig hit och dit. Winston var jättejätteduktig och lyssnade bra trots Noas galopp på stället alldeles i hasorna. En gång när Noa gick först så kände jag att det skulle nog bli svårt att få stopp på honom om vi skulle lära stanna, sen bockade eller sparkade han bakut en gång i en galoppfattning och jag blev så paff att jag typ skratta. Noa ville ju inte vara sämre så hon hintande om att sparka bakut också, Tur att vi var lite längre bort, Winston tvärnitade men jag satt kvar.

 

Storstallet var väldigt lugnt idag, ingen mer än vi där och hästarna skötte sig. Lina red Bronzac i paddocken medan Ballen och jag frös på bänken.

 

Väl hemma kom Johan och fixade min kökslampa och sen kom Lina och käka tacos. Nu har hon precis åkt hem och vi ska krypa ner i sängen.

Jag släppte Dansa idag när vi skulle ta in Winston. Lina har alltid hållt Dansa och hon har aldrig lyckas smita någon endaste gång. Hon stegrade mot mig tre gånger och då hade jag tappat(eller släppt ut) för mycket av grimskaftet för att kunna hålla henne kvar. Hon har aldrig tidigare gjort någonting "unghäst" aktigt mot mig. Aldrig bråkat eller tjafsat sådär i hagen. Noa hade kommit som sprungit förbi och även Lukas så hon blev väl taggad av dom och ville med hon också. Johanna som gick med Winston hade precis kommit fram till första grinden som jag turligt nog satt för så de kom undan. Dansa trampade av grimskaftet också så när jag fick tag på henne fick jag hålla i den lilla kedjestumpen som satt kvar i grimman. Då gick hon bredvid mig som om ingenting hade hänt och jag tog av grimman och släppte lös henne. Jag blev ganska uppskakad och livrädd för att någonting skulle hända Johanna. Men idag hade vi tur och nu tänker jag inte gå ut i hagen nå mer alls. 

 

Jag var ganska otaggad till att rida efter allt som hänt men Johanna tyckte att det var stort slöseri att inte rida nu när vi fått in hästen haha.. Så jag gjorde iordning honom och han var så himla kelig och liksom kröp in med huvudet i min famn och stod så. Väl ute frågade jag Johanna om hon ville skritta honom varm, han är lugnare innan än efteråt och hon hoppade faktiskt upp. Vi skrittade runt lite och till Ladugården och genom skogen. Sen travade vi lite vid Årtalshuset och Johanna var skitduktig, hon kan ju rida lätt och allting så hädanefter blir det mer trav. Hon är dock som jag var i början(och fortfarande ibland) hon glömmer att styra när hon väl rider lätt. Vi bytte efter ca 25 minuter och Winston var så himla mjuk och perfekt uppvärmd, vilken skillnad motför att hoppa upp först jämt.

Jag travade några vändor och körde sedan fyra korta galoppsträckor. Han var så himla lyhörd idag och lyssnade mycket fortare än någonsin tidigare. Det var hundar(även i Årtalshuset), epatraktor, traktorer, någon slip och ett jävla väsen överallt idag. Men Winston bryr sig bara om hastiga oväntade ljud.

 

Så dagen har bjudit på typ det värsta jag personligen varit med om med våra hästar och ett av de bättre ridpassen jag och Winston haft.

För mig är det nästintill ofattbart att jag just har genomfört ett dubbelpass. Två tuffa pass efter varandra för första gången i mitt liv. Tänkte när andra passet började att det här kommer inte att gå mina ben skakade och krampade typ. Jag tänkte först att man kunde ta det lite lugnare på första passet för att orka det andra men det går inte. Det första var Cirkelgym och då är det stationer och jobba 45 sekunder och sen vila och sen 45 sek igen och sen byte av station. Jag vet inte hur man ska kunna fuska i det. Det är en genomkörande av hela kroppen. Andra passet var Mixpasset med Amanda och det var hårt, aldrig vart på ett så tufft pass faktiskt. Inte så passande men men. Hon körde i ett i 45 minuter, ingen vila bara byte av övningar och jobbiga sådanna. Nä shiiiit vad jag är nöjd med mig själv ikväll!!

 

Jag anar att jag kommer att ha en djävulsk träningsvärk de kommande dagarna. Jag körde båda passen tillsammans med Malin och det var tur för annars kanske jag hade smitit hem.. Eller nä det skulle jag inte.

Hade vegeratiskafton här igår och kockade mycket god och mättande mat. Jag var ju vegetarian i några år i min ungdom, visste ni det? E är vegetariskt lagd så jag tänkte att jag kan ju ge det en ärlig chans (en kväll:P). Så vi gjorde Grönsaksbiffar med tsatsiki och Skaldjurssoppa. Recepten kommer här.

 

 

Riv squashen på grova sidan, hacka broccolin, skär paprikan i småbitar, riv vitlöken, lägg allt i en stor bunke, ha i äggen, ha i fiberhusken, ha i båda ostarna och salta/peppra och rör runt! Stek på typ 4-5 värme i smör. Klart!

 

 

Riv gurka och vitlök. Blanda ihop och salta om du vill.

 

Lägg smöret i wokpannan och ha i den hackade löken. Ha strax efter i den hackade chilin. Häll sedan i vatten, grädde, sambal oelek och låt det koka upp. Häll i räkor och cremefraiche. Strax innan servering pluppar du i kräftstjärtarna. Sinnessjukt gott!!

Nu har jag precis slängt i mig frukost för fjärde dagen på raken, duktig. Ska strax bege mig till stallet och mocka och kanske pussa lite på hästarna om de är nära. Sen har jag dejt med Marie!! Dricka te och prata livet i flera timmar. Ikväll har jag bokat in mig på ett dubbelpass. Alltså två pass samma kväll. Känns dumt men för lockande för att avstå. Min kropp värker mer idag sedan kettlebellsen och mitt knä känns upproriskt. Men jag vet inte hur helgen ser ut och därför passar det sig väldigt bra i tajmingen med ett dubbelpass.

Nu lever vi denna dag..

 

Idag har det vart en riktig toppen dag. Har lite ont i kroppen av träningen igår men annars känns allting bra. Började dagen med att sova över, vaknade strax före nio. Hoppade upp och var galet taggad på att åka och rida. Åt en smoothie på vägen till stallet. Mockade stallet innan jag släppte in min fina polle.

Hade som vanligt en plan med vad jag skulle göra med honom. Idag var det väldigt simpla saker som att trava till verkstaden och tillbaka och ut till asfaltsvägen vid Årtalshuset. Allting gick toppen bra! Han skötte sig så himla bra och kändes trygg. Han började dock galoppera en gång när vi travade ut mot asfaltsvägen vilket är lite underligt för det är inte på hemvägen så han var väl bara piggelin. Sen gjorde han någon grej, vet inte om han blev rädd eller om han halkade, jag höll på att drutta av framåt i alla fall och det är ju det Lina hela tiden säger till mig, att jag måste luta mig bakåt!!. Så nu har vi vart ut helt själva och det känns bra.

 

Efter att jag ridit så plockade jag av sadeln och provade min nya barbackagjord. Ville se om den passade och om det kändes underligt att sitta på honom med den på. Först körde jag lite NH med honom i repgrimman. Så himla duktig men blir allt lite vrång när han ska trava runt mig. Sen skulle jag prova att hoppa upp på honom då. Herregud vad jag höll på. Jag har börjat låta honom gå lite framåt direkt efter jag hoppat upp i sadeln och det är inte någonting jag tänker på när jag rider med sadel. Men att han börjar gå direkt jag lagt foten över hans rygg är inte optimalt utan sadel. Så jag gled hit och dit och gled av riktigt två gånger haha.. En gång gick han in i ladan med mig på och så gled jag av där. Jag bestämde mig för att jag skulle komma upp och få honom att lyssna. Så vi höll på bra länge. Sen kom jag upp och satt otroligt bra så då gick vi ett varv åt varje håll på en volt på gården i REPGRIMMA. Jag är stolt. Jag vill nämligen ha en häst som man kan rida med så lätta medel som möjligt. Även om man inte rider i repgrimma till vardags så tycker jag det är otroligt coolt att det funkar. Vi hade flera helt fantastiska timmar tillsammans!

Sen handlade jag massa vegetarisk mat innan jag taggade med en Celcius och drog ut på en Intervalltur, det gick segt idag, det var så halt så det var inte så roligt. Väl hemma kockade jag och E grönsaksbiffar, skaldjurssås/soppa och tsatsiki. Mums!

 

Nyss var jag ute på en kvällstur med Baltazar, passade på att köra 6 km så det blev ett pass till. Så nu sitter jag i soffan och är ganska trött. Lycklig och trött, typ det bästa man kan vara:)!

 

Jag har insett att jag prioriterar ganska mycket annorlunda än många av de människor jag har runt mig. Det är mina prioriteringar som bestämmer vad jag gör och inte. Jag prioriterar gärna människor vilket kan tolkas som att jag inte gör någonting viktigt i övrigt för jag ALLTID har tid för människor i min omgivning. Mina vänner har vant sig vid detta och det fungerar utan problem på grund av att mina vänner är ändå respektfulla. Men människor som antar att jag alltid ska ställa upp går fetbort i min värld. Människor som hittar på anledningar istället för att stå upp för sig själva passar nog inte så bra ihop med mig. Jag har liten/ingen förståelse för dessa människor. Jag förstår inte att det är så svårt.

 

Ikväll har jag vart på Kettlebells med Lina och Linda. Roligt med sällskap!! Det var jobbigt som satan men jag har nog aldrig fuskat så lite som ikväll faktiskt. Så skönt att känna att det går bättre. Kommer kanske ångra mig på torsdag då träningsvärken kommer att vara värst. Trodde aldrig att jag skulle kunna gå på kettlebells med bara en veckas mellanrum men nu har jag gjort det med :).

Tidigare idag var jag till stallet(fluffdjuren oven bor där, så söta!) och donade och lekte med Baltazar. Tänkte ta in Winston och ut och rida en sväng i min ensamhet för första gången men de sprallade runt så mycket i hagen så jag avstod faktiskt att gå ut i hagen idag. Imorgon gör vi ett nytt försök! Sen blir det tydligen kyligare till helgen igen så marken blir för hård och hal utan vinterdojjor.

 

Jag känner mig helt tom i huvudet just nu så jag avslutar här och kryper ner i mitt alldeles underbara sovrum med mina två lurvtussar..

 

Fortfarande en arbetslös tjej här bakom tangenterna. Jag blir påmind när jag varje månad skriver in aktivitetsrapporten och funderar på om jag ansträngt mig tillräckligt i ögonen på Arbetsförmedlingen. Jag anser det. Jag är en aktiv arbetslös trots allt. Denna månad blir dock svår, har sökt ett jobb hittills, en ansökan skickad. Det finns liksom inga jobb att söka, finns inga fler företag att kontakta, finns inga fler kontakter att rota i. Så nu vet jag inte vad jag ska göra. Hoppas att jag får något av de jobb jag hittills sökt kanske.

 

Varit till Söderhamn med Lina och Johanna och shoppat lite idag. Två mysiga höstiga tröjor som är lite lik min rosa fina fast den ena är svart och den andra mörkblå med gröna trådar i. Låter asfult men är faktisk väldigt fin. Köpte även ett par vinterträningsbrallor med fleece i, sååå bra och sköna! Köpte annars inget onödigt bara några sköjlmedel och Grumme.

 

Sen har vi vart till stallen jag och Lina. Mockade Lillstallet, fixade Storstallet och jag körde en intervallrunda+konditionstestet när Lina red och sen åkte vi till Lillstallet och pysslade med hästarna och gav kvälls hö. Så himla mysigt att vara i stallet!!

Winston tappade en sko för drygt en vecka sedan och därför har vi bara väntat på att få hem skorna och sen ta hem hovslagaren. Just nu är han i alla fall skodd fram med de gamla skorna som inte är vinterutrustade. Så vi får rida när det är mjuk och inte snorhalt. Han kommer gå så tills allt är klart.

 

Så igår skulle vi ut på en premiärtur. Det var ingen ordning på mig jag var konstig i magen och hade lite ont på vänster sida i ryggen, vet inte om jag sträckte mig lite när jag var ute och gick tidigare på dagen. Jag frågade Lina om hon ville rida Winston men det ville hon inte. Haha.. så typiskt men hon tyckte såklart att jag skulle få klara detta och växa ännu mer i ridningen. Jag tänkte att han kanske var lite tokig när han vilat en hel vecka. Vi bestämde oss för att bara rida hemmavid och då var det bara att hoppa upp, för då kände jag att jag kunde hoppa av om det inte funkade pga ryggen eller om han blir vild:P. 

 

Han var superduktig. Vi skrittade och vände innan kyrkhästarnas hage började, Lina var snäll (jag gillar inte dom hästarna speciellt inte sedan han bockade där). Han kändes lite stapplig och underlig början i skritten men jag vet inte vad det beror på, kanske öm eller stel efter en veckas vila?!. Sen höll vi igång ganska mycket i trav och red i svängar(eller ja en böjd väg förbi Årtalshuset) vilket jag tycker att kan vara lite klurigt för han genar gärna i sidled hemåt. Och det är just det där i sidled jag är rädd för. Men det gick bättre och bättre och på slutet riktigt bra. Han vill gärna bestämma och han är ganska mycket häst att bestämma över. Jag övade även lite på att stanna, börja skritta, börja trava, sakta av till skritt, börja trava.. ja men växla mellan gångarterna för att han ska lyssna och det gick bra efter en stund. Vi provade lite galopp men jag vet inte om han är öm i bakhovarna eller om han bara var vrång för galoppera ville han inte jättegärna. Han gick dock först hela tiden också och det är inte hans favorit men han var pigg och lättare än vanligt att få fram i skritten och traven. Men vi nöjde oss när han gjort det jag bad om och så skyndade jag mig att bryta av den sista gången så inte han hann före. Är väldigt nöjd med både hans och min insats!

Jag har ju börjat med detta "lär dig springa 5 km" på appen(ENDOMONDO). Jag har lagt upp det så att det ska vara otroligt sakta ökning för att det inte ska skada mitt knä. Men alltså shit vad svårt det är att inte göra mer än vad man ska när man kan. Det är ju alltid efteråt jag märker om jag gjort för mycket. Jag skulle nog kunna lära mig detta lite fortare än till februari men lite av utmaningen är att jag ska ha ett mål lååångt fram i tiden. Varje gång man gjort ett pass så får man en grön gubbe! 

 

Just idag var det spring 1 minut gå 30 sek, och sen spring 30 sek och sen gå 1 minut. Helt ok men jag vill gärna springa lite längre på sista delen haha.. Jag ska hålla mig. Men det känns skönt att kunna göra en sån här grej och känna att man orkar. Det gjorde jag inte förra året :).

Två gånger har jag kört intervallerna samtidigt som Lina ridit Bronzac och jag måste säga att det går bättre då. Lina är otroligt peppande och det är såklart roligare med sällskap även om jag inte kan prata så mycket. Tänk i februari då kan(ska kunna iaf:P) jag jogga hela 5 kilometer med Lina när hon rider Dansa (och Bronzac såklart!!).

 

Jag har alltid kollat på de som är ute och springer och tänkt att det där kommer jag aldrig att göra. Hur orkar dom? Varför vill dom springa? Är dom lite knäppa? Men jag måste säga att efter mina "monster pass" som jag körde förut på ca 7 km i gåjogg så fick jag en skön känsla i hela kroppen av totalutmattning fast på ett bra sätt. Jag tror att det är den känslan man är ute efter. Den vill jag ha.

Älskar denna tröja! Tog mig tid att fixa naglarna idag också. Svarta! 

 

Idag ska jag vara lite fräsch igen. Jag har blitt en slafsmänniska på heltid. Går alltid i träningskläder eller stallkläder. Men idag är det farsdag så då ska vi käka lite middag och mysa med la familja!

 

Innan dess ska jag åka och leta lite presenter och kanske hitta ett par gardiner. Just nu sitter jag nyäten(Woohoo käkat något som kallas för frukost idag), ny duschad och lyssnar på Bandit. Ska snart sluta klicka runt här inte i cybervärlden och göra mig i ordning för att åka iväg.

Jag söker lite nya saker till min lägenhet. Just nu är jag ute efter en fin hissgardin som ger mysig hemmakänsla till köket. Mina luckor är vita, mina tapeter är vita med små blå blommor och golvet är vitt. SÅ jag vill gärna få in en härligt murrig färg på gardinen. Typ varmt grå eller mörk beige eller brun?! Känns hemskt men det känns som att det är så "kallt" i köket nu. I jul hade jag tänkt ha denna fina röda hissgardin..

Men vi är inte riktigt där ännu i min värld. Mamma hade med sig ett par mörkblåa panellängder idag som jag har tills vidare men de är också "kall" i färgskalan men det blev lite trivsammare. Jag skulle vilja ha ett roligt mönster men det är väl helt omöjligt med mina hemska tapeter haha.. Hittade en väldigt fin hissgardin som jag vill ha men som jag inte har någonstans att ha..

Jag trivs så himla bra i min nya lägenhet. Ikväll kommer mamma och pappa ner med ett köksbord som jag ska låna sålänge. Har inte hittat något som jag verkligen vill ha och då tänker jag inte köpa något. Men det ska bli skönt att få ett "riktigt" kök med bord haha.. Har ju ändå ätit i soffan i vardagsrummet nu lika som i gamla lägenheten. Det har ju varit lite smått kaos här sedan jag flyttade in eftersom jag saknar vissa möbler. Som tex vardagsrummet kommer inte bli klart förrän jag köper soffan men jag prioriterar andra saker(Hästen haha) just nu så den får vänta en stund. Min soffa som jag har nu är vinklad åt fel håll och jag vet inte om det är värt att pyssla om den. Det kan bli att jag lessnar och gör det, men just nu kör jag soffan snett genom hela rummet.

 

Mamma och pappa kommer ner med linneskåpet som jag ska ha i sovrummet också, ska bli så himla skönt att få unden alla sängkläder som står i ikeakassar därinne. Så tusen tack Sam för att du fixade det till mig!!

 

Har ändrat om lite i vardagsrummet och har nu skrivbordet lite bakom soffans kant. Lite jobbigt att ha ryggen nästan mot dörren men det kan funka. Så här ser ni bakrunden..

Ska väl fixa till mig lite så att jag kan hänga med dom och käka senare. Har inte ätit någonting på hela dagen. Bra Hanna, skitbra.

Har sänkt sig över mitt sinne och kropp. Det är så himla jälva skönt. Jag får ju bara panik och känslorna åker karusell när det gäller djuren. Igår var min hovslagare i stallet och skulle sätta på Winston vinterpjucks. Han bedömde dock att det inte gick att få fast ena skon på grund av att ena hoven är väldigt trasig. Så Winston blev därmed barfota. Jag blev otroligt ledsen för detta innebar ju att han inte kommer att gå att rida under hela vintern. Därmed kan jag ju inte "prova" honom så som jag vill och jag vill inte heller köpa en häst som har så stora problem med hovarna. Detta tog all min energi igår, jag var så ledsen.

 

Men så idag kom Winstons gamla hovslagare och kollade på honom. Han sa att hovarna hade blitt finare?! Han satte på de gamla skorna fram, plastade massa runt och vi ska sätta på vinterpjucksen snart. Han hade helt andra åsikter och förklaringar till hur hovarna ser ut och är. 

 

Hela den här hästgrejen är så himla förvirrande. ALLA säger olika saker om allting hela tiden. Jag har alltid en grundtanke med allt med hästarna men jag är ganska grön så jag lyssnar gärna på de mer kunniga. Dock så har jag kommit fram till att det går fan inte. Jag blir helt söndersliten mellan alla åsikter. Och det blir ju så känslosamt för det är ju min bästa vän de pratar om liksom.

 

Tog ett bad när jag kom hem och nu ska jag ha myskväll i soffan och njuta av att bara ha det lite bra och njuta av att allting är bra! Det är lätt att man tar det förgivet.

 

Idag är jag ledsen och besviken. Jag skulle grina om jag tog mig tiden men det är tur att det är fullt upp en dag som denna. Nu ska jag fixa maten till ikväll då vi ska ha en mysig kväll på relaxen med bubbelpool och massa tjittertjatter. Hoppas det kan få mig på andra tankar för imorgon kommer nog beslutet tas och det kommer bli tufft. Kan inte ens tänka på det just nu.

 

Jag känner bara varför varför varför och hur kunde allt bli så annorlunda. Om det var något som skulle påverka mitt beslut om Winston så var det ju hur jag klarade av honom. Framförallt i ridningen och den kunde faktiskt inte gå bättre än såhär. Jag ska berätta för er. En annan dag. Just nu måste jag tänka och kolla upp saker.

 

Nu sitter jag hemma i soffan och funderar på vad jag egentligen vill skriva om på denna blogg. Känner att jag dras mellan alla delar i livet. Hästar blir mer och mer självklart. Maten försvinner mer och mer för jag är totalt oinspirerad och ganska ointresserad av typ allt som har med kost att göra. Vill bara äta fel mest hela tiden och det blir varken bättre eller sämre att skriva om det. Träningen känns mest bara som skryt. Jag har aldrig hört någon sagt något om Mig men jag har hört människor i min omgivning pratat om andra människors bloggar och Instagram att de bara SKRYTER! Tro på faan att man skryter när man gör nått som du själv inte orkar/gör/vill/kan/borde göra?!? Så träning blir det nog mer om för det retar sig människor verkligen på. De små framsteg jag gör med träningen är ju asbra för mig men knappast bra för en normal tränad människa så det borde ju bara vara pepp för de som är lika otränade och lata som mig.

 

Så om det här med lathet. Jag kallar ganska ofta mig själv lat. Ändå uppmärksammar min omgivning mig ganska ofta på att det är få som kämpar lika mycket som mig. Grejen med det är att jag är lat i huvudet. OM jag skulle få välja, dricka te i soffan ikväll eller köra det där kettlebells passet?! Så skulle jag självklart välja soffan. Men grejen är att jag ger mig själv inte det valet. Mitt val är "vill jag bli tränad?" Mmm och det är inte alla gånger det är lätt men jag tycker att när jag väl tagit ett beslut så skulle jag tycka att det var fruktansvärt att misslyckas. Det finns liksom inte riktigt i min värld. Dock skulle jag nog gett upp träningen om jag inte hittat tillbaka till hästarna. Nu har jag ett syfte till att få en mer tränad kropp, jag kan rida bättre, min balans är mycket bättre och jag vill bli bra! Så det här med latheten, joo jag skulle kunna träna mer och hårdare kanske. Just nu ligger jag på en nivå jag känner att jag klarar av och jag ska stanna här. Det är det allra svåraste att inte totalköra varje dag och grotta ner mig i träning flera gånger per dag. Kanske skulle det leda till en finare och starkare kropp fortare men min kropp pallar inte det och jag skulle ge upp inom 2 månader. Så just nu gör jag det svåraste jag vet, jag har balans, inte för mycket, inte för lite utan bara lagom och långsiktigt. Det kräver mycket vilja och INGA undanflykter. Jag är expert på undanflykter. Det jag kommit fram till är att jag är väldigt lat och får jobba med mitt psyke hela tiden men jag är ännu mer envis. Att jag är envis har jag fått höra hela mitt liv, inte på något positivt sätt. Nu kanske jag har hittat ett positivt sätt att använda min envishet. 

 

Ja så tillbaka till bloggen. Nu har jag bara rabblat ur mig allt vad jag funderade på för stunden. Vet inte vad jag kom fram till. Att jag ska tänka över vad jag vill skriva om här. Känns som att jag tappat hela ärligheten och impulsiviteten som är väldigt mycket jag. Just nu vet ingen som läser min blogg hur mitt liv är. Inte för att jag har det mest intressanta livet i världen men jag trivs otroligt bra i det och det genomstrålar inte så mycket som det borde i bloggen. Här är det mest ord utan känsla. Min blogg ska nog bli mer personlig igen.

 

Har rensat och flyttat alla grejer från byrån till tvbänk och skrivbord. Har haft fullt upp i flera timmar och det syns inte ett endaste dugg nu i efterhand. Nu ska jag äntligen åka iväg till vårt älskade stall i några timmar. Har längtat halva dagen. Ska hurta en vända med Lina och Bronzac också, pass 3 på lär mig springa grejen.

 

Är sjukt sugen på godis, kakor, glass och strips med räksallad idag. Mmmm mums!

 

När jag kommer hem ska jag möblera om och ställa allt iordning innan det blir damsugning coh torkning av golven. Nu saknas bara linneskåpet till sovrummet och så ska ett hörn möbleras i vardagsrummet och köket ska få bord, soffa och stolar. Så snart kanske jag är helt inflyttad och klaar här! Vill dock ha nya gardiner överallt och så också men det kan ju ta lite längre tid.

 

Dagen har varit lite smått fullbokad och det är väl alldeles härligt! Började dagen med att Maries och min promenad blev inställd. Så tråkigt men så kan det vara, hon hade inte fått sova så många timmar och då är det onödigt. Istället gick jag här hemma och funderade på om jag skulle gå själv eller om jag skulle ladda för passet ikväll, jag klarar målet om jag kör ett pass om dagen typ. Så jag bestämde mig för att åka och hälsa på E och så gick jag en promenad med Baltazar medans de andra red. Riktigt roligt att se framstegen!

 

Sen hämtade jag upp Johanna och tog en möbeltur. Visade soffan jag troligtvis ska köpa, hon gillade den. Sen köpte jag en tv bänk i vitt. Gillar den skarpt! Sen köpte jag en sallad och åkte hem och käka den och slängde in första tvätten innan vi åkte till Erikshjälpen. Tänkte kolla efter något fint bord till köket men de hade absolut ingenting. Så lämnade jag av Johanna och fixade tvätten och dog en kvart i soffan. Fick reda på att Emma blitt sjuk så jag bokade in mig helt ensam på ett kettlebells pass till klockan 19. Hämtade tvätten blöt och åkte till stallet och mocka, släppte in och matade. Pussade lite på dom också såklart!

 

Åkte och hämtade upp(konkade och slet som ett djur, fick ta ur hundburen och fälla säten och jävlas innan jag fick in det i bilen) ett superfint skrivbord som jag köpt begagnat. Så himla fint! Är galet nöjd med det! Det är vitt med lite skiftningar i rosa så det passar utmärkt i mitt sovrum. När jag ändå var i krokarna svängde jag in till Marie och mös en stund och taggade för Kettlebells passet som sedan följde. Jag gick helt själv. Är väldigt stolt över att jag gjorde det. Väl hemma konkade jag in skrivbordet och gick en sväng med Baltazar. De senaste tre timmarna har jag pratat i telefon, monterat tvbänk och flyttat runt saker som ska finna sin plats i mitt hem. Gått ut med allt skräp samtidigt som jag gick kvälls(eller natt?!) rundan med Ballen. 

 

Jag upplever det helt omöjligt att hålla både kost och motion i gång samtidigt. Det går bra några dagar, kanske en vecka men sen är det kört. Det absolut vanligaste är att jag inte äter. Sen att jag äter fel. Jag känner att "inte äta" nästan är farligare för mig just nu för jag tror att min kropp behöver energin. Idag har jag levt på te med grädde i och blåbär med grädde och yoghurt. Nu tog jag tag i mig själv och lagar lax men vissa dagar skulle jag ha struntat i det.

 

Det känns inte så att jag har fått det sunda matvanorna som jag hela tiden eftersträvat. Jag har fått bra matvanor när allting annat lullar på utan krusiduller. Vilket är lika bra som innan. Bara det att jag inte alls har lika många krusiduller i mitt liv nu som för.

 

Fattar inte hur jävla svårt det ska vara. Har ju liksom inte direkt någonting annat att tänka på heller och tiden har jag så det borde inte vara nå problemas. Men det är problemas hela tiden. Idag är jag besviken. Besviken och så har känslan att jag inte kommer lyckas med det här med maten.

 

Dock går det super bra med träningen. Ingen värk mer än normalt och bra energi. Idag slog jag rekordet på 10.10 min, så nu är min tid 9.53. Konditionsnivå är fortfarande LÅG men jag är galet nöjd att ha kommit under 10 minuter.

Före testet körde jag andra passet intervaller (för att klara 5 km i februari) och det var:

5 min gå

2 spring

1 gå

Så trött men glad i sinnet. Jag har börjat blitt väldigt bekväm i arbetslösheten och det är inte bra. Jag söker ju jobb och pratar med varenda kotte jag möter om att jag vill ha ett jobb men jag känner att det är ganska "bekvämt" att vara "ledig" hela tiden.

 

Min häst har tappat en sko och det suger big time för jag vill rida. Men ska satsa på markövningar de kommande dagarna. Jag är inte bra på att tömköra men övning ger färdighet heter det ju. Ska även träna lite NH, den dagen Lina inte är med tror jag. Tänkte få henne att tömköra lite så han får gå bra. På torsdag ska han skos så jag hoppas snön och halkan håller sig borta tills dess.

 

Idag vaknade jag borta, tycker egentligen inte om att inte sova hemma. Jag åkte hem och donade lite i lägenheten och la ut lite mattor efter städningen. Börjar bli lite mer hemmakänsla här. Sen åkte vi till stallet och mockade och mockade och satt i regnet och kollade på när Lina red Bronzac i paddocken. Låter inte nå roligt kanske men det var massa prat och tjotter som vanligt, lite kallt kanske men annars klagar jag inte. Väl hemma kom jag på att jag bara hade gått 17.5 km så jag gick in klädde på mig och gick 2.5 km i regnet och vattenpölarna till affärn och köpte en lax och sen hem igen. Done och klar med mina 20 km. Ruggigt nöjd att jag gjorde det.

Hade bokat en ridtur med Lina och Noa idag. Missade lunchen med familjen men what the heck tänk om jag missat den här ridturen. Vi red till E, det är en liten grusväg genom skog och förbi några hus(tänkte så att ni får någon bild av hur det ser ut där). Jag tyckte att vi höll igång mycket, fast Lina tyckte att det var mycket skritt också. Jag tror Winston och jag behöver lite pauser för att återhämta oss emellanåt också så det var helt perfekt. Men i framtiden ska E bli vår konditionstränings runda!

 

Vi galopperade jättefort en gång kändes som att vi flög fram så jag gav iväg ett glädjetjut! Det märks att Lina är van att rida med "trygga varje dag ridare" för hon blir nog lite förvånad av alla mina ljud haha. Fast jag tror hon tycker det är roligt att rida med mig och få se våra framsteg och liksom få vara lite 12 år igen och bara ha roligt! Kan tillägga att det är första gången det känns som att Winston flyger fram för han har annars en ganska knackig och flamsig galopp där jag får ligga på honom hela tiden för att han inte ska bryta av.

 

Det är så himla roligt! Winston tyckte nog dagen ridtur var den roligaste i vår historia för han fick springa massor och jag släppte lite på kontrollen och lät han få gå lite som han ville. Han var genomsnäll idag, inga skutt inga hopp ingen backning och ju bättre jag red desto lättare blev han i handen. Han blev dock rädd när han tappade skon och galopperade rakt ner i diket på andra sidan vägen och sen upp igen i ett nafs. Sen tog vi det väldigt lugnt hem, vi försökte trava några gånger men båda våra hästar var taggade till tänderna och tog galopp istället haha.. Glada hästar och glada ryttare.

 

NÄSTANét i rubriken syftar just på att han tappade en sko på vänster fram. Skit tråkigt nu när vi är så på G men ganska passande eftersom jag har planerat ganska mycket träning från marken kommande veckan. En annan dålig grej var att jag fick känning i knät när vi nästan var tillbaka vid järnvägen så jag hoppade av och gick landsvägen hem. Som tur är så skulle Lina träna att "gå i, över och genom diken" vid ett bra dike vid kyrkan så då gick jag före några gånger med Winston och då släppte det i knät. Så nu hoppas jag att det är bra så för det känns ingenting alls nu!

Har varit en riktigt bra fredag den 1 november. Började dagen med hurtrundan jag skrev om tidigare. Sen åkte jag till Alfta för att gå på Core och så blev det inställt men Malin och jag körde efter ett schema på gymmet istället. Då åkte jag till stallet och mockade och fixade maten, hästarna var längst ner i hagen som vanligt så jag träffade dom inte. Väl hemma duschade jag och plockade med alla grejer här hemma. Har även lagat kyckling i ugnen.

 

Marie och barnen kom och hälsade på och jag fick blommor! Har dock tappat bort alla vaser så de får stå i en glasburk. Resten av kvällen har jag plockat upp varenda pinal jag äger och har och placerat den där den ska bo här i mitt nya hem. Vissa saker har tillfälligt boende i 2 Ikea kassar måste ha en tv bänk och ett skrivbord. Imorgon ska jag åka på Erikshjälpen och spana lite hade jag tänkt.

 

Baltazar bor hos mamma och pappa i några dagar så jag och Katten är helt ensamma!

Nu är min första månad med Winston slut. Känns som att han funnits längre i mitt liv. Vi har haft både framgångar och bakslag precis som man kan förutspå. Tänkte försöka skriva lite om hur tankarna går för till sist ska jag ju bestämma mig om jag ska behålla honom eller inte. Jag är i nuläget väldigt glad att han bor med mig och vi utvecklas hela tiden. Den största förändringen är att jag ens överväger att behålla en häst som är i mina ögon ganska bråkig. Kanske är det för att jag känner att jag har "klarat av" det han visat upp hittills.

* Otroligt mysig, snäll och lugn i all hantering.

* Har en perfekt både samlad och ökad trav.

* Totalt orädd för trafik, bilar, lastbilar, mopeder, släpvagnar.

* Obrydd av underlag, asfalt, grus, gräs, skogen.

* Känns stark och stabil.

* Villig att jobba och göra rätt så länge som jag gör rätt.

* Sparkar inte, varken människor, hästar eller hundar.

 

* Jag saknar grundtryggheten och känslan av att jag kan lita på honom på grund av att vi inte känner varandra och på grund av att han gjort tok ibland.

* Bockningar och ivägdragningar.

* Seg i ridningen när han går först. Detta övar vi på och jag tror att det kommer gå bättre.

* Väldigt stark och lite klurig att få att stanna fort. Detta är en jobbig punkt för min handled.

* Dåliga hovar.

Träningen är igång igen. Har precis varit ute på en Intervall runda med en utmaning som avslut. Jag har Endomondo som träningsapp och på den finns nu en hjälpreda som kan guidea mig till att i februari kunna jogga 5 km. Det svåra är dock att den säger Gå i 12min/km eller Jogga sakta i 7min/km. Jag har ju ingen aning hur fort det är så jag kom 3.6 km iställer för knappt 3 som man skulle göra på 30 minuter. Det vore ju bra om den sa, saktare eller fortare. Just nu går det bra eftersom jag går eller joggar fortare än vad man ska men sen när det blir tuffare hur ska jag veta då?!

 

Sen har jag skaffat en utmaning som också finns på Endomondo. Ett fitness test. Du ska springa det fortaste du kan i 1500 meter. Det är ganska perfekt för mig som inte ska springa så mycket. Idag tog det 10.10 minuter. Det gav mig resultatet LOW fitness level och fitness poäng 24.4. Mellan 28-33 är FAIR och det är mitt nästa mål som jag ska ta innan jul.

 

Är på ruskigt bra humör idag!