HannaKJonsson

Jag har aldrig direkt vart den som har haft slut på pengar på kontot i slutet av månaden. Har alltid haft exta tusenlappar för att känna att jag kan vara lite impulsiv och dra till Stockholm en helg eller så. Men nu är det kört. Jag får planera alla lite större inköp. Får ta pengar från sparkonton typ varje månad vilket gör mitt psyke mer illa än mina konton.

 

Den senaste tiden har jag ju haft massa extra utgifter som till Winston( vaccineringar, lite dyrare skoning eftersom det blev nya skor, maskkoll, ny mat, sadel fix) och sen håranalys+mediciner. Det drar iväg i tusenlappar. Det är värt det! Jag bryr mig inte om pengarna i säg det är bara så jobbigt att inte ha mer på kontot.

 

Sen blev det tvlicens och bilbesikting och sånt trams också som jag helst skulle slippa haha..

 

Gud va jag längtar till slutet av juli då jag kommer få en riktig lön. Nu har jag klagat klart så nu kanske jag kan släppa detta dötråkiga ämne.

Jag har ju ätit medicinerna i en vecka nu och det känns bra! De första 2 dagarna hade jag ont i huvudet, 1 dagen ont som fan. Mådde illa gjorde jag i 4 dagar, de första mycket mer och sen ebbade det ut. Det jag kan känna är lite pirriningar i benen de senaste dagarna och de senaste två dagarna har jag haft riktigt ont i benhinnorna. Idag har jag dessutom haft sendrag i vänsterfoten flera gånger och det har jag inte haft på typ två år så jag hade glömt hur ont det kan göra. Positiva effekter är att jag mår bra i kroppen, den känns liksom behagligare på något sätt, med energi och mående i magen och ryggen. Jag vet ju inte om någonting av det här har med medicinerna att göra men det är sånt jag inte känt av förut så det kanske är det.

 

Ska bli spännande att se vad denna kur kan göra på 1.5 månad. Känns som att jag vill ha mediciner för allt som är halvkasst sen. Någon för håret, någon för stress, någon för leder och allt som kan bli bättre liksom haha..

Är inte det skrämmande hur snabbt tiden går. Jag känner mig mer förvirrad än någonsin vad jag ska göra i livet. Imorgon har jag en "lägga massa fokus på jobbsökande" dag igen. Det är kul men det är inte så roligt efteråt då jag sällan får positiva besked. Är riktigt trött på att inte få någon lön och göra något värdefullt jobb.

 

Idag åkte jag till stallet på förmiddagen och donade på i stallet där allting var klart utom Winstons box. Är så himla tomt att bara ha en box att mocka och fixa mat till då vi ofta delar på stallet. Allt är så rent och fint och sopat när man kommer. Jag släppte ut Dansa och Noa i stora hagen och lät Lukas gå kvar med Winston i vad vi kallar "lilla hagen" men den är minst lika stor som många har som sin vanliga hage. Knäppte på en podd och stenade och bortade Winston pedantiskt i en timme. Sen tog jag in Lukas och tvättade hans svans och ben då han ska vara med på rasvisningen på fredag. Han gillade inte vattnet alls utan snurrade runt och tjurade men blev lycklig av morötter och klining så han stod ut.

 

 

När vi blev klara så tog jag ut Winston på gården och satte mig med en kopp te i solen. Han hade rullat sig så all borstning var som bortblåst. Bortade av honom det värsta och sen kom sadelutprovaren. Efter det följde hon med ut i hagen och kollade på de andra hästarna och pratade en stund innan hon åkte. Då åkte jag på Granngården och köpte Lucern som Winston nu kommer att få äta tills de börjar gå ute hela tiden. Köpte även en leksak till Baltazar! Han blev överlycklig!

 

Sedan jag kom hem har jag pratat i telefon med flera vänner. Det slår mig ofta att jag har väldigt omtänksamma och kloka vänner. Många är som min familj. Känns väldigt skönt. Det har vart bråk ute på gården så polisen kom och hämtade några av dom så sen dess har det vart lugnt. Det var ju bråkigt här igår med men idag slogs dom så blodet rann. Jag har även kollat klart på Justified så nu känner jag mig lite fri haha.. Blev ju lite stressigt att hinna se allt då serien tas bort inatt. Nu ska jag nog ligga lågt med serier ett tag.

Siw kom till stallet och kollade det är ju en himla lyx att slippa åka iväg. Hon mätte och donade på ryggen innan jag plockade fram min sadel och vi kollade på hur den låg. Hon berättar att den ligger bra!! Följer ryggen fint och att stoppningen ser jämn och fin ut. Koppjärnet är dock för vid så jag ska bara byta det till 2 storlekar mindre och ha en fårrskinnspadd tills han musklat på sig i ryggen. Hur mycket pengar sparade jag inte där?! Massor med tusenlappar! Johanna var på IKEA idag och var snäll att gå in på Hööks och köpte ett nytt koppjärn till mig. Så nu ska jag bara skaffa en padd också. 

 

Köpte Lucern och började ge honom en tuss idag, ska öka försiktigt och hoppas att han ökar lite i vikt kvickt nu. Förövrigt kom masktestresultatet och han hade en del men inte så att det ska påverka kroppen mycket. Jag har beställt odling på storblodmask men får det resultatet om två veckor. Han hade inte mycket med tillräckligt för att man ska avmaska så det gör vi nu i dagarna.

Ikväll har jag och E vart iväg på en lite rolig ny grej. Det var estet tvåorna som anordnade ett Musik café. Vi visste inte riktigt vad det skulle innebära, det enda jag har varit på var för flera år sedan på Krokanen då tre killar satt och jammade i ett hörn. Det här var något helt annat, en hel föreställning med en kakbuffé delux och allt var helt gratis!

 

Det var lite rörigt och snurrigt men helt klart en härlig måndagskväll utöver det vanliga.

Imorgon ska jag ha sovmorgon!

Lina skulle ut och rida Bronzac idag så då fick jag låna Tage en sväng. Så himla kul att rida på någon annan häst än sin egen. Men gud va hemmavan man blir sin också. Tage är hur snäll som helst men jag upplevde honom något pigg idag. Jag var aldrig rädd men han är ju helt annorlunda än Winston. Winston kan jag liksom prata lite lugnt med så lyssnar han haha.. Tage måste man ju rida rätt för att få som man vill vilket jag inte kan så vi hängde mest på Lina och Bronzac. Vi galopperade två sträckor också och jag behövde inte göra någonting för att få honom att gå framåt haha.. Ovant! Himla inspirerande och mysigt var det iaf och kul att få hänga med på en runda med Bronzac också.

Jag har skickat in mitt hår på en håranalys. Den vanliga sjukvården har inte mitt förtroende. Jag äter inga mediciner och jag tar inte vaccin. Jag har heller turligt nog inte blitt allvarligt sjuk så jag har behövt välja sida, alternativ medicin eller läkemedelsverkets metoder.

 

Det de hittade var att min mage inte tar upp näringsämnena som de ska, levern har lite för mycket gifter och så har jag fel på cirkulationen i nedre delen kroppen. Sen sa de att jag var orolig och stressad vilket har satt sig på min mage. Dessa fel visar sig som olika symptom på mig. Kalla fötter, ont i nedredelen av kroppen, kramper, ont i ländryggen, ont i axlar, ont i nacke, krasslig i halsen, trött, orkeslös utan orsak och sen lite fler symptom som stämmer men som jag inte vill skriva om.

 

Jag äter nu tre olika ämnen för att bli fri från dessa problem och jag tror faktiskt att de kommer hjälpa. Ämnena är olika tillskott som min kropp saknar och därför har inte alla funktioner i min kropp fungerat helt fullt ut. Jag kommer må lite dåligt under den här tiden för det gör man tydligen då man rensar ut skit. Jag ser det här lite som en upprensning av mig kropp. Utöver så rensar jag bort oro o stress i mitt liv. Jag försöker ta beslut fortare utan att grubbla 100 gånger utan kanske bara 10. Ekonomin är en stor oro för mig så även där har jag tagit vissa beslut och det känns som en tyngd har lyfts från mig. Jag ska inte boka upp hela veckorna och alla kvällar framöver. Jag ska komma ihåg att njuta ännu mera av stunderna!

En håranalys går till så att man skickar in 20-30 hårstrån. Jag klippte bak på huvudet själv så jag fick ju typ 100 strån. Sen skickar man in dessa med post och får ett resultat. De rekommenderar och skickar ut de ämnen du behöver om du vill. Om ca 1.5 månad ska jag göra en ny analys för att se om mina värden blitt bättre. Ska bli väldigt spännande. Man kan även göra detta på sin hund, katt och häst.

Är trött på mitt risiga hår så nu ger jag balsammetoden en ny chans igen. Jag vet att håret blir så mycket bättre av det och nu när jag inte tränar lika ofta kanske det kommer fungera. Senast kände jag mig allmänt ofräsch då jag svettades extremt varje dag. Men som sagt nu kör vi all in!

Winston sadel ligger inte alls bra på hans rygg längre. Antingen har jag suttit ut den eller så har han ändrat form. Vi tycker att han har gått ner i vikt de senaste veckorna. Vi ska Kolla masken nu på måndag och se om det kan vara en orsak. Funderar även på att öka hö´t under en period innan det finns mer gräs ute. Annika funderade på om vi skulle öka havren också haha.. Men näe han behöver inte bli piggare än såhär på ett tag. 

Så nu har jag ingen sadel och kan därför inte rida riktigt. Jag har ju ändå tänkt ta ut en sadelprovare för att skaffa en "riktig" sadel. Eller en som passar honom perfekt. Lina tycker att jag borde vänta tills han gått upp i vikt igen så att jag inte köper en sadel som inte passar igen om några månader. Klokt! Men vad ska jag då göra nu under tiden? Jo, jag tänkte att jag tar tag i inkörningen igen och fixar vagnen. Men varje gång jag hört av mig till han som sålde vagnen så har han inte svarat och idag när jag fick tag på honom sa han att han sålt den till någon annan. Så nu vet jag inte riktigt vad vi ska göra. Känns drygt som tusan!

Vi var nyss ute på kvällskiss och det regnar men är varmt. Jag tycker att regn rensar luften lite. Det trycker nog ner allting i marken och spolas bort. Fast lite ligger nog kvar där på marken och när det blir varmt kan det hitta sin väg upp till ytan igen. Blir det blåst kan alla känslor som vart uppe i luften fara runt, det är väl därför jag blir lite lyckligare då. Så mycket känslor. Just ikväll behövde jag en lite lugnande luft utan några känslor alls. Att bara gå runt och andas och tänka att alla dessa droppar kommer ge nytt liv till massa saker!

 

Jag är lite tankspridd. Har dessutom en helt obokad helg bakom och framför mig. Det är ovant. Min homeopat sa att jag ska sluta stressa och inte säga ja till allting. Så jag försöker ordna upp saker jag oroar mig för och som kanske påverkar mig mer än jag tror.

 

Har vart i stallet och pysslat med hästarna! Tog först ut Dansa på en matrunda. Hon mår inte så bra så vi vil göra allt för att hon ska äta och det gör hon om hon får komma ut och beta lite i grimma! Sen donade jag med Winston och han gjorde alla övningar klockrent från marken. Jag kände mig modig och hoppade upp barbacka och red en sväng. Provade skänkelvikningar och mös runt i solen!

 

Vaknade pigg klockan 6 imorse bara för att jag la mig typ halv tolv igår. Det jobbiga var att jag hade en jävla huvudvärk. Jag vet inte om det är de här nya medicinerna eller om det är för att jag försöker dra ner på kaffet igen som orsakar det, hursom är det förjävligt drygt. Vid 7 skickar Annika sms att en ko är dålig så veterinären ska komma vilket innebär att Winston skulle vaccineras gång nummer 2. Före nio någon gång ringer Lina och säger att Dansa är dålig så veterinären ska komma och hon undrar om jag kan vara där. Det kan jag såklart trots att jag tycker att det är lite läskigt med sprutor och sövning så tänker jag att det går nog bra.

 

Jag går en kort promenad med Baltazar innan jag åker till stallet. Får för mig att Winston borde få gå en runda innan han ska gå lugnt nu i några dagar eftersom han vaccinerades. Mitt huvud dunkar så det tar en evighet att fixa i ordning honom. Med solbrillorna på hoppar jag upp och rider iväg på en pigg och flamsig häst. Gud hur han höll på idag men jag var så snurrig så jag vet knappt vad vi gjorde. Jag kommer ihåg att det kom en båt och åkte under bron när vi red hemåt haha.. Winston tyckte det var ascoolt!

 

Annika ringde och sa att de strax var påväg så jag gick ut i hagen för att hämta Dansa. Hon bråkade lite med mig och ville inte gå framåt ibland men vi kom in lugnt och fint. Ut i hagen igen för att hämta Winston. Vi stannade ute och åt lite gräs en stund så Baltazar fick springa omkring lite. Veterinären kom och Winston rörde inte en min då hon tröck in sprutan i halsen, duktig häst. Dansa fick en koll på allmäntillståndet innan hon fick en lugnande spruta så att veterinären kunde kolla i munnen. Allt såg bra ut förutom lite vassa kanten som hon raspade bort. Dansa var hur duktig som helst! Efter det mockade jag lite till innan jag åkte hemåt.. klockan hade då blitt halv fem.

 

Åkte då och käkade middag från La Perla, Räksallad med riven ost och två såser och utan bröd, såå gott! Mötte upp E och vi satt nere vi vattnet och åt i solen. Jag hade önskat att den hade hållt sig bakom molnen men man kan ju inte få allt. Huvudet var då lite bättre så vi satt där i typ två timmar. Efter det åkte jag och handlade födelsedagsfika till imorgon. Äppelpaj, vaniljglass och vaniljvisp. Allt sånt som jag inte tycker om. Det kostar massa pengar att baka lchf-fika och ingenting är lika gott som gluten och sockerfika så jag tänker att om de ändå äter skit i vanliga fall varför ska jag då anstränga mig att baka äckligare saker som kostar mycket mer. Jag känner inte för något fika alls så då blir ju det här perfekt!

 

Nu ska jag hoppa i ett bad med ett badsalt med doft av mango som jag unnade mig idag. Sen ska jag kolla på min nya serie som jag är fast i Justified, alla avsnitt tas bort om 7 dagar och jag har 2 säsonger kvar. Tidigast 12 ska jag sova för annars vaknar jag så himla tidigt. Imorgon hoppas jag min huvudvärk är borta så jag kan njuta av min födelsedag utan solglajjorna!

Trots att det är mörkt ute och det snart är kväller för de flesta så känns det väldigt härligt. Dagen idag började i stallet med en ridtur i en ny skog som verkligen är skog, stubbar och träd som ligger huller och buller. Jag höll mest andan och spände mina ben så mycket att jag troligtvis har träningsvärk imorgon. Winston snubblade flera gånger och det gör mig lite nervös, han är liksom så klumpig med sina hovar. Vi red tills vi kom fram till skogsvägen som man rider om man rider Hårga/Golfrundan. Där tog vi trav och sen vände vi och tog galopp tillbaka. Winston blev råtaggad och jag fick en kvist rakt i ansiktet så jag blundade och höll i mig mest. När vi återgick till stigen så tyckte Winston inte alls att det var någon bra idé utan nu tyckte han att vi skulle springa. Det är mysigt i skogen men just den här vägen känns som lite för stor skaderisk för mig och så ligger den alldeles bredvid storvägen så man hör trafiken hela tiden vilket tar bort lite av charmen med skog. Men Winston verkade gilla det och traskade på med glatt humör.

 

Sen möte jag upp Mina nere vid Vågen där vi låg i gräset och pratade om livet. Mina är en av de vänner jag träffar mest sällan ändå är hon en av de som vet allra mest om mina innersta känslor och tankar. Hon pratar liksom alltid om det verkliga och det som egentligen betyder massa och det känns fint. Är så himlans glad att vi hittade varandra en sommar i dimman.

Idag har vi vart upp till Hudik och tävlat dressyr. Åkte strax efter sju imorse och kom hem lite drygt 12 timmar senare. Det blir långa dagar då de tävlar i lag och alla medlemmar är utspridda över hela dagen och om laget ligger bra till läre man ju stanna tills sista häst är riden. Men det har varit en riktigt härlig dag! Solen sken mest hela tiden och vinden blåste runt med massa härlig energi. Visst blir man lite gladare av blåst!

Dansa var ännu härligare att ha med än vanligt. Hon var väldigt avslappnad och verkade trivas ypperligt på denna tävlingsplats. Tävlingsmomentet verkar hon inte råtaggad på men skötte sig ändå rätt bra. Hon går ju superfint just nu men just idag kom lite tjurighet fram och det blev lite karatesparkar och avsaktningar vilket drog ner procenten. Lina red så himlans bra och parerade Dansas konster med ett sånt lugn och bra energi att jag blir så lycklig i hjärtat. De där två alltså, två av de allra allra bästa!

Mina hängde med till stallet imorse och pysslade om Winston medans jag mockade. För att hon skulle slippa gå så långt tog jag ett pass i paddocken faktiskt. Eftersom vi inte vart där sedan förra sommaren så tog vi ett kort pass, ca 15 minuter.

Mina mål var

* Inte bry mig om hästarna.

* Prova alla gångarter.

* Tänka att allt går.

 

Jag började med att skritta runt och pillra jättemycket med fingrarna och Winston sökte sig neråt fort. Vi gick på stora volter, serpentiner och övade halt och igångsättning. Jag flyttade honom med skänklarna och böjde honom så som jag tänkte var bra. När vi började trava blev han väldigt lång och struttig i steget innan jag tryckte på honom och tog tillbaka händerna. Sen blev han lika fin i traven och flöt runt i serpentiner som om han inte hade gjort annat. Han gick lika bra i båda varven. Galoppen var lite knackig idag. Vänster tog han och höll tills jag bröt av men höger tog han nått steg och sen la han av när han ville eller så tog han vänster som på fimlen nedan. Efter 4 fattningar blev han spattig och tog själv galopp i svängarna vilket jag inte vill så då övade vi på att trava igen nått varv innan vi provade några fattningar till. Det är mycket fart i honom nu.

 

Herregud vilken skillnad på häst. Han trampade på otroligt bra och lyssnade på skänkeln. Vi provade till och med ett litet hinder. Först gick han rakt in i det. Sen lyfte han frambenen men glömde bakbenen. Sen "hoppade" han över som ni ser på den något suddiga filmen nedan!

Idag var Winston knäpp, det var längesen har var såhär. Han tvärnitade första gången vid bron då en fågel flög upp ur vattnet, fine det kan jag väl gå med på att är rimligt. Men sen tvärnitade han för snö, snö som legat där hela våren. Vi kommer i galopp och han tvärnitar verkligen. Snart kommer jag hamna med näsan i backen. Han gör det bara för att retas, det känns i hela han att han blir helnöjd när han är bråkig. Jag fattar inte varför han tycker det här är så himla roligt. När vi vände tillbaka och sen vände mot samma plats igen så kan han nästan inte hålla sig från att dra iväg i galopp och ändå vill han stanna om 10 meter. Sen slingrar han sig över hela vägen och går knappt framåt, så himla knäpp!

 

Sen tog vi en klockren galopp på sträckan bortanför kullen. På vägen hem red Lina först och Winston var så taggad att han inte visste riktigt vart han skulle göra av alla ben. Han hoppade i luften och studsade runt någon gång i fattningarna. Ville inte alls lyssna på mig förrän jag pratade med honom konstant och lirkade honom lite mer avslappnad så att vi kunde jobba på lite. Han var lite överallt och ingenstans idag och det ger också ögonblick av helt underbar samlad galopp där det känns som vi flyger fram och han känns verkligen som världens coolaste häst! En gång galopperade han med nosen i backen, benen åt alla håll och det kändes helt galet, då tryckte jag till med skänklarna och lyfte upp handen något och poff där kom det, en fin rullande galopp med manken upp och bakbenen långt in under magen. Så coolt! Sista biten ville Lina öva på galopp från skritt och Winston fattade även han galopp direkt från skritt och hakade på, nästa gång var jag lite mer förberedd så då travade vi i fin powertrav efter våra kompisar.

Min dröm är att rida utan utrustning. Mitt problem är att jag har alldeles för lite tålamod. Jag älskar ju kvickfixar i allt jag pysslar med. Just nu känns det som att jag kvickfixar ridningen med tvångsgrejer som bett och spö. Jag tror inte att Winston lider, det är inte det. Jag vill ju dock att Winston ska vilja allt det jag vill bara för att. Men vi är ju inte där.

 

Min tanke som jag kör på helhjärtat är att jag aldrig ska tappa tålamodet i hantering eller ridning och göra någonting med fel energi. Energin påverkar Winston jättemycket och jag vill ge honom de bästa upplevelserna. Jag tycker att det går bra. Jag morrar ibland men jag känner att det är lite vår kommunikation, antingen morrar jag eller så tjuter jag av gläde och tjoar!

 

Jag rider mest på hackamore nu när jag rider själv. Det känns som att repgrima inte är lika långt bort då, tänker jag fel? Winston är ju sitt absolut lydigaste, mest uppmärksamma och helt avslappnade jag i repgrimma(och även mycket mer framåt i Hack). Men det är ju från marken. Det finns inga ridvägar vid stallet där jag skulle vilja rida i repgrimma, det är ju tåg, bilar, vägar, fyrhjulingar, hundar och massa farligheter överallt. I en hage kanske? Jamen så börjar jag igen, vi är liksom långt långt ifrån ridning på naturlig väg. Vi har massor av markarbete och trust arbete kvar, ändå lockas jag till ridning utan vanlig utrustning. I nästa stund lockas jag av ridning i form, träningar med sporrar och ridning på detaljnivå för det ser så roligt ut och ger verkligen resultat. Jag lockas inte lika mycket men jag dras med i stunden och ett tag efter. Sen längtar jag till en skog igen med Winston utan någonting där vi skrittar runt bland träd och myser.

 

För att komma till min dröm väntar många långa timmar i en paddock med skritt, halt, vänd, halt, skritt, trav, halt, vänd, snurra, backa, halt, börja om. Har jag det tålamodet? Har jag den viljan? Är det värt det? Går det ens att klara? Man kan inte kvickfixa tillit, kan jag skapa så mycket tillit? Jag vill ju ha den lyckligaste hästen i världen och jag tror att det är utav frihet den skapas!

 

 

Hur mycket jag gillar de här grabbarna är svårt att beskriva. Baltazar blir så överlycklig då han får hänga med mig och Winston ut från gården. Winston litar helt på att Baltazar tar hand om alla faror som lurar och kollar inte på nått. Baltazar har lärt sig att hålla avståndet lite väl bra nu så det är svårt att få honom nära när det kommer bilar eller människor och går. Han går inte fram till dom men jag skulle gärna lära oss att byta sida mm. Tänk om jag kommer till Växbo i sommar då kan Baltazar följa med ut på alla ridturer! Vilken dröm!

 

Vi trivs dock kanon i vårt fina lilla stall. Jag låg ute i hagen en stund idag och kollade på våra underbara hästar. Vi har ju lilla plutt Lukas, ponny Noa, Dansa och Winston. Så himla olika men alla väldigt speciella! 

När man ligger där i hagen så hör man hönsen som klucklar runt på gården, fåglar som kvittrar i träden, ser Baltazar som håller sig alldeles utanför hagen, hästarna som betar av det nya minimala gräset och jag inser ännu en gång hur jäkla glad jag är att jag hittade tillbaka till det här med hästlivet!

Nu är tre säsonger genomtittade och jag vill bara ha mer. Detta är en kriminalserie med mord som bygger på övernaturliga saker. Tyckte att den var lite fjantig i början men ju mer karaktärerna växer fram och alla relationer ju mer fast blir jag. På Viaplay finns säsong 1, 2 och 3. Men jag vet att säsong 5 är ute på marknaden så jag läre bara hitta 4an nu och sen även 5an. 

 

Sorry att mitt lunchinlägg inte kommer förrän nu, typ middagstid. Jag har fått så himla mycket gjort idag! Älskar att börja dagen i stallet för då har jag så mycket glad energi resten av dagen. Nu är jag klar med massa måsten och kan njuta fullt ut i några dagar igen.

Till maten. Jag äter grymt bra nu och det innebär att jag lagar en eller två rätter och sen äter jag det varje gång jag är hungrig. Jag äter inte alltid frukost, lunch och middag. Vissa dagar äter jag 6 gånger på en dag och vissa dagar 2 gånger. Men jag brukar ha som mål minst 2 gånger och sen har jag för tillfället ingen övre gräns utan låter mig äta när jag känner mig hungrig. Jag känner att jag på grund av att jag tränar lite mer än vanligt är i behov av att äta lite oftare. Laxen nedan var min mat en hel dag, så även om jag äter många gånger så behöver det inte vara mängder utan det kan vara ett ägg eller 10 tuggor lax med skagenröra och sen samma sak 4 timmar senare. Den andra tallriken åt jag vid 15 en dag och sen åt jag inte förrän vid 11 dagen efter så det mättade ju kroppen otroligt bra. 

 

Jag känner att jag mår som bäst då jag inte äter så mycket grönsaker faktiskt. Det lockar nog mitt sockertroll och gör mitt sug, i längden, ohållbart. Så jag tänker att jag kör på detta så länge jag känner att jag inte blir påverkad på något dåligt vis.

 

Till vikten. Det är väl därför jag gör det här ändå? Jo det är faktiskt det men vikten står stilla just nu. Det känns jävligt. Jag vet att den gör så när jag tränar lite mer men just nu har jag ju lite press på mig. Så jag vet inte riktigt hur detta kommer bli framöver, jag hoppas det släpper. Det är ju så att jag äter mer kalorier eftersom jag tränar och annars lätt blir lite snurrig då förbränningen är på topp men jag känner också att jag blir starkare och mina armar har blitt mindre flebbiga! Jag ska inte glömma de positiva delarna!

Jag lever på tacokyckling och stekt fläsk just nu så matinlägg känns något tråkiga. Jag vet dock att många går in här just för den anledningen och jag har ju lovat nått inlägg i veckan. Jag kör ju strikt nu utan grönsaker och allt. Mår hur bra som helst och håller mig stadigt under 20 kolisar per dag!

 

Jag åker till stallet imorgon bitti och kommer hem vid lunch så jag skriver lite mer om kosten då, ska väga mig imorgon också!! Idag har jag gjort massor, data fix, promenad, pratat med vänner, tvätt, plock, ridit och vart i stallen massa timmar och nu gör vi kväller med ett avsnitt Haven så spikmattan.

Älskar att vara i Växbo på våren då allt smälter fram. Idag pysslades det med ved, allt till loppisen, rensningar på affärn, fyrhjulingar(tror att de har minst 4 stycken nu så det är alltid någon som är trasig), traktorer åktes och det är verkligen så härligt med massa rörelse. Jag tog dock två ljusstakar och snodde sen med mig Rista på en prommis.

Jag har länge velat kolla upp en framtida ridväg och den är verkligen så mysig. Lite läskig då den verkligen är i skogen. Jag tog den korta rundan idag och den blir drygt 4 km, jag gick en liten omväg och då blir det 5 km. Men från denna väg kan jag komma hur långt som helst på helt otrafikerade grusvägar, skogsstigar och sandvägar. Det känns lite som en drömvärld!

Idag hade jag planerat allt så himla bra och så sprack det för gymmet har ändrat öppettider. Var i stallet på morgonen och red ut ensam med Winston. Hade tänkt en jobbigare lite längre tur men Winston var lite på viset idag så jag la energin på att få honom att inte vilja vända hemåt. Tränade även på att galoppera uppför backen mot Berget. Red den 4 gånger. Sista gången tog han vänster galopp sen trav vid parkeringen och sen vänster igen. Han studsade och var allmänt överallt men det fick vara så bara han går fram. Det är en bit kvar tills vi kan galoppera upp där utan problem. Sista gången gick vi en vända upp på stigen på berget men jag hittade inte stigen ut mot vägen som vi gått förut. Efter det tränade vi högergaloppfattningar i svängar. Han drog mest iväg eller tvärnitade. Inte ens i våran vanliga sväng mot Landa tog han höger utan drog ner uvudet och skuttade några hopp istället och tvärstannade sen. Sista chansen tog vi på en väg som går in till ett hus och sen svängde vi hemåt i en rund och bra högersväng och då tog han äntligen galoppen rätt. Han kunde då öka något och sen saktade jag av innan han blev för trött och så skrittade vi hela vägen hem. Jag var rätt så trött i benen idag kände jag och det påverkar såklart ridningen men det känns som att jag kanske borde kolla honom med massören snart. 

Så efter att ha fixat i stallet med mockning, hö och vatten gick jag en sväng med Baltazar innan vi åkte hemåt. Sprang in och bytte om och cyklade iväg till gymmet för att köra ett cross pass. Kom typ 7 minuter över 13 vilket var väl planerat efter som gymmet stängde 14? Mmm eller så har de ändrat öppettiderna nu och stänger 13. Blev så himla less för jag hade verkligen fått jobba lite med mig själv idag för att komma dit.

 

Nu har jag omplanerat och tänker istället gå en runda som jag tänker kan vara en av de bästa ridrundorna i Växbo i sommar(om jag någonsin kommer dit med klumpen). Pepp pepp jag är redan helt slut.

Ikväll när jag svängde in på parkeringen så ser jag att det står en bil med tre killar i och som har lysena på. Jag åker förbi deras bil in på parkeringen där min parkering är längre bort. Tanken slår mig att det kan vara några läskiga människor som antingen håller på med något fuffens som jag nu kommer på dom med eller som bara väntar ut någon att agera mot. Jag slår bort tanken och plockar ur mina saker, Baltazar och går mot lägenheten.

 

Jag kommer in på området och ser att alla lampor fram till mitt hus är släckta. Tanken slår mig att någon kan ha pajjat dom med vilje eller att någon bara passar på att agera då det är perfekt när det redan är mörkt. Jag tvekar något på steget men går till min port. Genom porten ser jag att lyset är tänt vilket gör att jag tänker att om någon är ute efter mig så kan de finnas innanför porten. Jag öppnar porten och går in. Får lite lätt panik när lampan släcks och hinner tänka att någon kanske pajjat den och jag står där i det becksvarta mörkret. Jag trycker in lysknappen och lyset tänds men tanken att någon kan finnas kvar hänger i luften ända tills jag, sakerna och Baltazar är innanför dörren och den är låst.

 

Tidigare idag jobbade jag med ett av mina ideella arbeten som innebär alltfrån hjälp med förlängda besöksförbud till kontakt med okunniga poliser till hemska människor som misshandlar sina barn till våldtäkter. Jag är i vanliga fall inte en rädd människa men när man gång på gång på gång får höra alla dessa livsöden så börjar jag att fundera på hur trygg kan man egentligen kan känna sig i en värld full med vidriga idioter?

 

Jag är mer försiktig idag men jag tänker inte låta dessa monster begränsa mitt liv. Vi måste alla hjälpas åt för att få bort dessa människor ur vår verklighet. Det är först när det finns vittnen och bevis som en kriminell kan bli inlåst. Hjälp till om någon ger sig på någon på stan, det kan vara allt från att ringa 112 till att skrika allt du kan till att själv putta bort den som slår, det bestämmer du MEN GÖR NÅNTING! Om du är tveksam till om din granne, arbetskamrat eller kusin gör något olämpligt mot sitt/sina barn GÖR EN ANMÄLAN!! Om den du anmäler är oskyldig, fine! Om inte så har du förändrat uppväxten för de barnen. Det är viktigt!!

Är så himlans glad för att jag har hittat skogen på andra sidan vägen. Det roliga är att jag faktiskt uppskattar vägen bredvid tåget också. Där kan man trava och galoppera hur bra som helst och Winston var inte alls lika tittig som tidigare utan gick på bra. Han var väldigt pigg idag överlag! Vi provade lite olika stigar i skogen och det blir inte så långt men gud så mysigt!

 

Winston var tittig och lite seg idag men som jag älskar denna häst. Det gäller bara för mig att lita lite på honom. Det är inte hela världen om vi hoppar lite hit och dit. Idag red jag en lättridning på manken och sen tilbaka i sadeln igen. Just nu bara är vi, i allt. Jag får inget annat resultat av att sitta där på ryggen och önska att allt ska gå bra och bli rätt. Vi måste kämpa oss framåt och hittills kunde jag inte vara nöjdare!

 

Jag började med att ställa mig på vågen och inse att jag har en bit kvar till 23 april men ändå överkomligt. Peppade igång mig för att åka till gymmet och köra ett Crosspass som jag visste att skulle vara väldigt jobbigt och att siffrorna skulle visa mig fakta på att jag vart lite lat. Kommer dit och det är jobbigt men tänker att jag ändå kommer klara 33 minuter. Bestämmer mig för att skita i siffrorna och bara ta mig igenom passet och bara lyssna på musiken!

 

Jag var aldrig påväg att ge upp men jag tog paus ibland för att dricka vatten och andas haha.. Det sved i halsen och jag väntade bara på blodsmaken men mina ben var pigga! Det var inte en endaste gång det kändes jobbigt för dom.

 

Jag är klar och klickar upp bilderna på mina "gamla"resultat. Jag har klått dom! Å jag vet att jag körde lite safe idag för att verkligen veta att jag skulle orka hela passet. Och jag inser nu i efterhand att jag även körde lite högre level då jag annars kört 13/7 och halva tiden idag körde jag 13/11. När jag kom hem var jag pigg igen och förut kunde jag lägga mig på golvet och fortfarande vara helt slut. Det känns efter det här första passet som att jag är mer tränad nu än för ett år sedan och det är ju hur härligt som helst!

Jag har ju inte gått ner nästa kilo och det tyder såklart på att jag äter fel. Tänker därför denna vecka inte äta grönsaker alls. Får se om det kickar igång mig lite. Tänker också börja träna på gymmet under tiden Fitcampen har paus. Känner att jag behöver röra mer på mig. Behöva kämpa och få lite dopaminer!

 

Kommer ni ihåg 33 minuter på crossen passen? Det är dom jag kommer börja med igen. Känns sjukt jobbigt men ändå taggande på något sjukt sätt. Jag kör nog första passet idag!

Jag tänker inte förlora den här matchen. Jag är målinriktad och kommer lyckas! Att förlora finns inte i min värld, det är inte ett alternativ!

Jag tycker att det är en riktigt mysig stad! Om jag skulle flytta så skulle jag kunna tänka mig att bo där. Men efter 7 timmars strosande och tidsfördriv UTAN att shoppa en pryl var jag ganska nöjd att åka hem. Jag hann med att sitta en lång stund vid sjön och filura på livet, äta mat, hitta 2 Geocachar(inte hitta en vilket stör mig) och prata med massa människor. Tänk att man kan komma människor ganska nära inpå livet då man träffas i vissa sammanhang. Väldigt spännande känner jag men också lite läskigt. Jag vet så himla mycket ikväll om människor som jag inte visste fanns imorse.

 

Lina och Dansa hakade på igår, eller om det var jag och Winston som hakade på haha.. Vi red en helt lagom ridtur! Den var lite krävande men inte jobbig på ett endaste sätt! Min kropp är riktigt pigg nu och det är så himla skönt att bara känna att jag kan och orkar rida. Min handled är dock ganska paj och mina knän gör ont men hoppar inte ur led(de gör inte ont när jag rider utan efteråt bara). 

 

Vi höll igång ganska mycket och det är ju så roligt att galoppera! Det är nog det bästa jag vet! Winston blir ju lite segare och jag får jobba mer när vi har sällskap men det väger ju upp att ha någon att prata och rida tillsammans med. Kände att jag tappade lite tålamodet så jag läre ringa Lina sen och fråga om hon tyckte att jag hade vart för hård. Hon hade inte märkt att jag hade vart för hård så det var ju bra. Blir bara så trött på honom när han vill stanna och tjura eller vända runt. Han är ju som en dröm nu motför förut men ändå lite irriterande att han inte bara kan släppa det helt. Galoppen sitter som en smäck på Winston nu, när vi bestämmer galopp så tar det någon sekund innan han har en klockren inte "springa in i galopp" eller rusning utan bara shoop så var det en jämn och super härlig galopp. Traven var lite stretig men jag tror det var lite mitt fel då jag inte kunde hjälpa honom med så bra stöd i bettet med vänsterhanden. 

 

Jag hamnade fel en gång i galoppen, jag vet inte hur, kanske att Winston vejade lite, jag studsar upp ur sadeln och landar sedan på vänstersida och bak på kanten av sadeln. Jag kände hur jag nästan tappade stigbygeln och så tänkte jag - Attans jag kunde väl åtminstonde fått ramla av i diket istället för mitt på den hårda vägen. Men jag lyckades på något sätt studsa tillbaka i sadeln och fortsätta galoppen. Lina hade tydligen sagt "Sitt kvar!" men jag var nog lite för uppe i allt för att höra det haha.. Jag kommer ihåg förut då jag alltid ville stanna efter varje hopp, studs eller tok Winston gjorde eller om han blev rädd för något. Jag hade verkligen panik. Jag var så himla himla rädd att han skulle sticka med mig. Jag är inte så rädd för det längre har jag kommit på. Jag känner att det idag skulle finnas en chans att jag skulle sitta kvar och att jag skulle få stopp på honom. Jag måste bara hålla mig lugn. Jag kan ju nu också styra skänklarna både när jag sitter, står och hänger lite löst vilket gör att han inte kommer undan så lätt. Jag känner mig ju så mycket mer trygg med honom även om jag kan tycka att det är lite jobbigt ibland då han är överallt och ingenstans. 

 

Ikväll har vi ätit middag hos mormor och morfar. Älskar när vi alla samlas och umgås. Just nu är vi alla sams också så det är ju underbart skönt haha.. Efter maten, maten, efterrätten, kaffet och kakorna så gick vi på bio. Jag, E, syrran och hennes sambo. Jag älskar ju alla Fast and Furious filmerna och även denna var super!! Både jag och syrran blev lite tårögd i slutet, då de hade gjort en hyllning till Paul som dog innan de hade spelat in denna filmen klart. Sorgligt att han inte finns mer. Sjukt att de ändå fått ihop denna film och att den blev så himla bra! Se den!

 

Jag har den senaste tiden sett flera inlägg på Facebook där folk berättar om sin mamma/syster/morfar som är sjuk och behöver en operation. Sjukhuset prioriterar inte den här personen så som de anhöriga önskar och därför går de ut med ett inlägg där de beskriver hur betydelsefull denna person är och hur den har slitit 40 år inom hemtjänsten eller hur den på andra sätt är en värdig person för en operation. De vill att detta inlägg ska spridas så att sjukhusen måste agera för att inte se dåliga ut. Detta innebär om nu detta går igenom att en annan person blir bortprioriterad?. Jag känner lite att om den som från början fått operationen blir bortprioriterad istället för den här personen som "tjatat/hotat" till sig en operation och som från början inte var tillräckligt akut för att få en operation snabbt får den så är det inte rättvist. Jag förstår att man tycker att sina närmsta är de viktigaste. Men på något sätt med sjukvård känner jag att om sjukhuset inte bedömmer det som tillräckligt akut så kanske det är rättvist att vänta om det finns anadra som är mer sjuka och behöver en operation mer.

 

Tre av mina närmsta kommer inom de närmsta tiden genomgå olika operationer. Jag skulle bli skitarg om jag fick reda på att sjukhuset valt bort dom för någon som genom fulspel snott åt sig operationstiden. Om det kommer någon som är sjukare eller har mer ont eller vad det nu kan vara så tycker jag självklart att de ska gå före. 

 

Satte mig i soffan och ska dricka en kopp kaffe med grädde, råkar dutta till den och det splashar ut rakt i soffan. Ska ut och gå en sväng nu med Katja innan vi åker till stallet. Får sällskap på ridturen idag!!

 

Igår var vi på middag hos mamma och pappa och jag fick lite dåligt samvete för min katt som var superkelig när jag kom hem från stallet så jag tog med henne. Hon tyckte att det var kul tror jag. Lekte till och med med kattungarna(som nu är stora), åt mat, gick på lådan och anpassade sig så bra som vanligt. Jag är väldigt imponerad av Katten hon är en sjukt lämplig och perfekt katt.

Jag pratade med Annika imorse innan ridturen och hon tipsade om en ridväg på andra sidan vägen. Man måste rida efter järnvägen en bra bit men annars är den helt perfekt! Det är på grusvägar där man kan galoppera hur man vill och genom en supermysig skog. Man kände verkligen hur kul Winston tyckte att det var. Trots att vägen var helt ny för Winston så blev han aldrig tittig eller frustig. Han var helt ljuvlig! Lyssnade på bra och skrittade på hur bra som helst och ville aldrig vända. Han fick dock ett ryck då vi hade skrittat en stund och så kom vi mellan några hus. Jag satt och höll tyglarna med ena handen och så helt plötsligt hoppar han till och sparkar bakut och sen helt cool igen. Det var himla synd att jag höll i tyglarna med min dåliga hand för nu gör den djävulsk ont. Sen hade han lite svårt att stå stilla även då vi pratade med människor idag, en gång trippade han iväg snett i trav vilket är helt sjukt då han brukar vara svårt att få iväg från folk.

 

Vi var ute i två timmar och red 9.5 km. Jag red dock åt fel håll två gånger så 1-2 km kan vi dra bort till nästa gång haha.. Sen stannade vi och pratade med folk som vanligt. Vi stannade även en stund hos Linas mamma och Anders en sväng så tiden rinner iväg. Kan tänka mig att man kan rida den här rundan på 1 timme utan felridningarna.

 

Det sjukaste är att Winston inte ens var lite svettig efter denna ridtur. Fortfarande pigg och glad och alltså inte svettig.

 

Idag är vi i Delsbo på dressyrtävling med Dansa. Jag håller alla tummar och tår att hon sköter sig! Hon är ju nybliven duktig igen så chansen att hon går bra är ganska stor, chansen att hon strular är dock kanske lika stor haha.. Hon är ju så himla läcker och fin när hon sköter sig så det vore kul att se hur bra det kan gå! Igår var hon så maffig i paddan, speciellt i vänstergaloppen. 

 

Det är verkligen hur sjukt som helst hur fulla människor är på krogen. Jag vet att jag inte har vart bättre men jisses, det är riktigt hemskt att se tjejer som inte ens kan stå själva.

 

Jag fick en drink rakt i bak i håret så hela min rygg blev sötsliskig och kladdig. Någon minut senare börjar några slåss. Jag hatar verkligen människor som slåss. Till slut låg en kille på golvet och den andra satt på och slog, hur sjukt? Hur kan man ens göra någonting sånt, då måste man väl vara lite skadad i huvudet?! Jag tog mitt glas och hällde på deras huvuden, då slutade dom i någon sekund och kom sen upp på benen och fortsatte tills vakterna kom och tog ut en av dom.

 

Det var faktiskt riktigt roligt att gå ut! Väldigt mycket folk. Knappt några jag kände. Samma gamla vanliga som alltid är ute. Men har man någon rolig att gå ut med så har man alltid skoj!

Nu sitter jag här nyduschad i soffan och ska strax hoppa i säng. Imorgon väntar dressyrtävling och jag ska upp och kocka matsäck till oss. Kunde ha gjort det ikväll men det känns fräschare att fixa det imorgon även om jag måste upp tidigare.

"Har du ramlat av?, Hallååå hallååå" Det var mammas ord idag då jag ringde och sen försvann mottagningen haha.. Passande! Men nej jag hade inte ramlat av utan ridturen idag var så jäkla bra!

Han började med att stå stilla när jag hoppade upp, vilket i nuläget är ett framsteg. Vi red mot Hårga för att jag hade bestämt mig för att rida ett hårdare pass. Min plan var att jag skulle ha fokus framåt(alltså kolla dit jag ville och strunta i hur han tar sig dit men han ska fram utan undantag). Inte lägga någon tanke alls på det han kollar på på sidan av vägen, om han kollar så ökar jag farten, INTE saktar ner. 

 

Han var pigg, sprallig till och med. Tills han insåg att det var jobb på schemat, då blev han lite seg och skänklarna tog inte en gnutta. Använde spöt och kickade igång honom lite och resten av ridturen var han helt underbar! Vi höll igång mycket ända bort till Storvägen. Så fort jag tappade fokuset framåt så hittade han tillfälle att titta till på något.  Jag kämpade och kämpade idag med allt från att inte smådutta med skänkeln till att pillra med fingrarna. På hemvägen var han såå lydig och sjukt mjuk och härlig att jag ville typ stanna tiden och aldrig hoppa av!! Han kämpade så himla fint och tog galopp utan att ens försöka öka farten utan ändrade bara gångart och så proade jag så travade han med starka bakben och ett goo som var helt underbart! Alltså när han är såhär är det verkligen en dröm att rida! En något jobbig dröm men en härlig jäkla dröm! Jag var helt slut med väldigt lycklig efter den här ridturen!

 

* Vi kan nu öka och minska farten i alla gångarter! Till och med höger galopp.

 

Jag har kommit fram till att anledningen till den sista veckans något jobbiga ridpass beror på att jag inte vart på topp fysiskt. Vilket i sig gör mig för slapp och obestämd. Jag har haft ondare i handleden vilket stör ridningen då jag inte kan röra fingrar och händer som jag vill. Idag hade jag hade laddat upp med att smörja in handen med Voltaren och så har jag ökat MSM dosen för att förhoppningsvis sänka smärtnivån i kroppen igen.

Jag har fått den känslan lite mer och mer nu när jag hållt mig kvar så länge. Nu den senaste veckan har jag inte vart nära att ramla av men chanserna har ökat markant. Winston är som ett yrväder som mer än gärna vill springa och flänga runt när han vill. När han inte vill så blir det tvärnit. Att rida just nu är inte jättekul. Det är med ganska stor risk skulle jag säga. För mig som nybörjare är det svårt och lite läskigt. Men det är också sjukt härligt när allting går som det ska och man känner all styrka i Winstons kropp. Så det finns såklart massa fördelar. Men det viktiga är att vi ändå i slutet av dagen är sams och tycker om varandra.

 

Jag har insett att jag för tillfället inte fått Winston trött sedan innan vilan. Han är pigg och allert och är mer än villig att ta en galopp sista grusvägen hem. När jag fick hem honom vara han trött efter en ridtur bort till Kyrkan och tillbaka, ca 2 km. Men med denna ökade ork så kommer tittighet och fjanterier. Jag tror han känner att han har massa energi och inte riktigt vet vad han ska göra med den. Jag är ju inte heller tillräckligt duktig för att rida honom i form vilket skulle nog vara superbt dessa gånger.

 

Igår skulle vi ta en kortare ridtur till Nya tåget men det blev istället en dubbelt så lång ridtur i tid för att vi hela tiden fick vända fram och tillbaka för att Winston skuttade åt alla håll. Jag ville att han skulle galoppera från Raskens vägen till fågelladan och det var stört omöjligt. Han hoppade i ett hopp över hela vägen och ner i diket och tvärstannade. Femte gången galopperade han fram utan att jolla sig. Sen var han riktigt duktig resten av tiden. Tog aldrig höger galopp men det var la likabra eftersom de kankse skulle blitt kors och då skulle vi fått kämpa med det.

Idag hoppade han ut med benen åt alla håll strax utanför Gården för att han såg en skopa. När det sedan flyger upp en skata ur skopan så hoppar vi igen. Sen var han på helspänn. Vi red ut mot Holmen och gick över diken och runt på en åker med tuvor. Det var läskigheter överalt tyckte Winston som gärna ville springa och gömma sig bakom Baltazar. Baltazar fattade inte alls varför Winston var så brydd över fåglarna när det fanns så mycket att nosa på!