Jag måste alltid ha kattungar hemma framöver. Jag känner mig så lycklig i magen att det nästan pirrar. Nu ikväll ville jag inte väcka de små liven så jag blev liggandes här i soffan en timme extra och då kan jag ligga och bara titta på de små. Nu har jag tagit bort grinden till köket. Katten och Baltzar går knappt in dit iallafall för Argbiggan morrar och fräser så mycket. Men jag gillar att Argbiggan kommer ut i lägenheten lite mer och spanar runt. Argbiggan bajsar ibland på golvet så när jag åker bort kommer jag att stänga in henne där igen.
Winston var underbar idag. Vi övade på halt, skritta igång, trava igång, galopp igång, backa rakt, backa i vinkel. Allt som man bör vara bra och snabb på i Bruksridning. Winston är ju lite seg och det är han troligtvisast på grund av att han har fått gjort som han har velat. Nu får han inte det och han är så duktig. Galoppen var lite seg idag men allt annat klarade han med toppbetyg. Målet idag var att ha skoj och busa runt lite också och det gör vi när vi övar. Han är en fantastisk häst!
Jag mår riktigt jävla bra för tillfället. Livet grubblar jag inte mycket på och det känns väldigt befriande. Snart är det sommar också och då kommer många av mina nära och kära hem till stan igen vilket jag ser fram emot sjukt mycket. Näe livet känns riktigt ljuvligt!!
Idag körde vi ett hårt pass jag och pållen. Vi red till E och galoppade precis som jag hade planerat. Skrittade till tåget, jag red förbi haghästarna och kyrkhästarna. Galopperade från tåget till bron. Travade mellan bron och nya järnvägen. Galopp från järnvägen till huset på kullen. Då var Winston flåsig och fick verkligen kämpa de sista metrarna uppför backen. Vände och skrittade till högersvängen, tog galoppfattning 3 gånger, han tog aldrig höger så vi travade fram till järnvägen. Sen skritt och några halter och travigångsättningar fram till bron. Sen trav från bron till sista högersvängen då vi tog högergalopp hela vägen till tåget. Skritt förbi tågövergången och nerförsbacken sen trav fram till kyrkan. Skritt förbi hästarna och sen lite trav av och till fram till Annikas hus och sen skritt hem.
Sån här fartig ridtur har vi sällan haft. Winston hade energin idag och det känns skönt men också lite krävande. Det har ju känts nu på sista tiden att han gärna busar till det lite om han inte får springa på eller galoppera på en ridtur. Han har väl ökat sin ork så pass mycket att det är tråkigt att inte få springa också. Idag bråkade han lite med att stanna precis innan tågövergången men då var jag bestämd och sen tjafsade han inget mer på hela ridturen.
Vi övade på att skritta fort, jag skänklar och smackar och bråkar på honom så fort han saktar ner. Detta har tydligen givit mig dålig fothållning, mina hälar går uppåt mer än neråt så det övade vi också på idag, att verkligen trycka ner hälarna och sätta mig rätt.
Sadeln ligger så mycket bättre med padden med puffar fram, min sits är mycket lättare att hålla rak och det är ju sjukt bra.
Det känns som att jag har så mycket olika pyssel i mitt liv just nu så att jag knappt hinner med att tänka. Men nu börjar det klarna. En snabbupdate kommer här.
* Sommarjobbet är spikat.
* Extrajobbet trillar det in pass på mest hela tiden.
* Två andra jobb har hört av sig om sommarjobb, så typiskt men lite extra kanske jag kan jobba där också.
* Jouren är på G och allting är färdigt och klart, sån lättnad.
* Kattungarna är här men Argbiggan är fortfarande ganska arg + att hon har bajsat på mitt golv.
* Lägga mig tidigare på kvällarna går sådär haha.. idag somnade jag i soffan innan jag åkte till Winston.
* Celsiusen är tillbaka i mitt liv!
* GÅutmaningen går så jävla bra, är nog på 14 kilometer nu och en långprommis är bokad med Carina 9.30 imorgon så då uppfyller jag nog kvoten på 20 km. Jag gick med Johanna både igår och idag..
Efter ridturen på förmiddagen kände jag mig tuff så Winston och jag följde med Lina och Dansa till paddocken. Jag red hela vägen dit, förbi alla hästar i hagarna och det gick bra. Det sitter i mitt huvud. Jag fattar inte varför jag är så mentalt störd men jag är jävligt nöjd då jag gör nått jag inte brukar göra. Väl i paddocken skrittade vi runt massor innan jag ens ville trava. Jag blir stel och orörlig och det är orättvist som fan för Winston som får gå med en stel pinne på ryggen. Men nu vet jag att jag funkar såhär och om några gånger så brukar det bli bra. Vi kom in i det till slut och travade runt lite och svängde runt massor. Fick inte till honom i form alls men idag tränade vi mig i paddock så jag får ta fokus på en sak i taget hur töntigt och tråkigt det ens känns. Det vi lyckades med var sittben typ hela tiden, igångsättningar snabbare än vanligt, bra skritt, ingen reaktion på tågen, jämn trav genom hörnen, bra lyssning på rösten och han gick längs spåret överallt.
När Lina var klar tog vi galopp på hela banan och jag fegar ur när vi väl ska börja galoppera. Håller honom för mycket för jag inte vill att han ska bocka och har varken koll på skänklar eller händer. Kändes inte toppenbra men är jäkligt nöjd med att vi galoppera genom hörnen i både vänster och högervarv.
Winston är verkligen en så himla härlig häst, imorgon ska vi nog ut på E och galoppa!!
Idag hängde jag med Sara och fick rida hennes ena häst på en helt underbar skogstur. Jag hade fått ett sms som löd, det är 6 gången jag rider den här hästen så vi får rida lugnt, hoppas det är ok?! Jag bara Jaaa skönt att ta en lugn ridtur när man rider en ny häst. När jag kommer till stallet visar det sig att hästen hon ska rida är en 4åring som endast är riden 6 gånger. Men hon var cool och Sara är ju så himla cool. Första gången hon satt på henne så hoppade hon upp i stallgången och eftersom hästen var så cool red hon iväg och på hemvägen travade hon uppsuttet. Haha känns sinnessjukt.
Vi red iväg och färst var det som en mysig skogsstig sen öppnas det upp och det blir en stor jäkla äng. Jag frågade nog lite för många gånger om vi VERKLIGEN skulle rida ut på den där åkern haha herregud. Så fort jag tog i tyglarna så ökade han lite och det är jag väldigt ovan så jag fick rida ut på den där åkern i långa tyglar. Sara varnade mig att vi kommer skritta så långsamt för att han är så seg och trög. Jag tror jag aldrig suttit på en häst som skrittar fortare haha.. Helt galet!
Vi red på vägar med hagar runtomkring oss och hästar som sprang och ja allt jag ogillar red vi förbi. Hästarna ryckte inte på ett öra, de bara gick. Sara tyckte att hennes häst var lite fjantig i början då de gick först, hästen tittade sig lite omkring men stannade inte eller gjorde något annat fuffens. Vi gick först resten av tiden. Red genom Granberg och genom skogen hem.
På grusvägen hemåt travade vi och han var så himla enkel. Väldigt jämn och inga dumheter. När vi närmade oss en sväng började han strutta till lite och då var det tydligen galoppbacken vi hade kommit till. Åhh herregud vilken härlig galopp. Han kändes som en islandshäst. Väldig snabb och jämn. Såå kul!! Efter en stund fick jag veta att hästen jag satt på är FEM år. Om jag hade vetat det innan skulle jag ju aldrig ha hoppat upp eller ens åkt dit haha.. Men eftersom han varit travare så är dom tränade längre än en ridhäst så han var ju jätteklok!
Han hade ett väldigt starkt bett för tydligen drar han annars eller blir stum i munnen. Jag är inte van det så jag blev väldigt lätt i handen och lite rädd för att ta i honom. Jag fattar liksom inte riktigt hur man rider med så starkt bett så han fick gå lite som han ville med långa tyglar. Sadeln var HELT underbar. Jag vill ha en sån! Lina säger att jag vill ha allting som jag provar. Men denna sadel alltså, jag satt som ett smäck. Fanns inte en antydan till att flyga av. Åhh vad jag vill ha den!!
Tog med mig Johanna till stallet idag och fixade Winston en bra stund innan vi red iväg. Winston verkar tycka att det är lite skönt att komma in men är lika glad då han får komma ut igen. Vi red mot Hårga och Winston var väldigt slirig, han ville inte gå förbi Johanna och Baltazar och när han väl gjort det ville han vända eller dra iväg framåt. Han var riktigt pigg och lätt för skänkeln förutom precis vid Johanna då. Men vi övade på att gå om dom och efter någon gång brydde han sig knappt vilket var skönt.
När vi började trava så gick han bra men jag fick hålla tillbaka honom mycket då han var sprallig i benen så han ville gärna galoppera. Så vi körde mycket halvhalter och halter. Vi tog galopp och han flög iväg och tyckte det var latjolajbans. Jag bröt av och tog ny höger galopp. Han tog vänster ännu starkare och sista gången blev jag riktigt nervös så vi galopperade en bit och sedan bröt jag av till trav och försökte få honom att gå i bra tempo där. Det är jävligt coolt att sitta på honom då han är såhär mjuk och trippig men också lite läskigt.
Han blir mycket häst då han bråkar med mig. Eller han bråkar inte med mig han får bara inte sina behov tillfredställda just nu kan jag tro. Så jag eller vi ska försöka jobba honom lite mera så att han blir trött i huvudet.
Jag var inte såhär sur jag var faktiskt jätteglad efter dagens ridtur.
och är fortfarande vaken. Jag vill somna klockan elva varje kväll. Men jag har ställt in min kropp på fel inställning verkar det som. Eftersom jag ändå är vaken så kan jag ju blogga lite.Idag har jag varit i stallet typ hela dagen känns det som. Träning, skoning av alla utom W, Bronzac fix och massa mys med W och alla de andra.När jag kom hem så var kattkorgen tom så jag fick lite lätt panik. Vem har tatt dom och vart fan är dom? Jo kattmamman aka Argbiggan hade lagt dom inne i sopskåpet. Vi är verkligen inte överens för tillfället. Hon är väldigt otrevlig och bara fräser åt mig. Idag fick jag ta en skurmopp och putta bort henne medans jag la tillbaka ungarna i bädden. De på katthemmet trodde att hon skulle bli coolare när hon fått kattungarna men hon är sju gånger argare nu. Jag snodde med mig fyra av ungarna och hade dom med i soffan en stund så den lite slöa kattungen fick vara ensam med Argbiggan.
Jag glömde helt bort att det var söndag och redovisningsdax för GÅutmaningen. Jag fick rikligt med motion idag på grund av att jag inte tagit mig tid tidigare i veckan.Tisdag 6.01 kmTorsdag 3.21 kmSöndag 5.12 + 5.81 kmTotalt 20.15 km Känns kanonbra nu är vi igång liksom :-D!
Jag har inte ens pratat med min mamma idag men jag tror hon vet om att hon är världens bästa.Jag gick förbi kyrkogården nu ikväll och det brann ovanligt många ljus på gravarna. Många har inte sin mamma i livet längre. Blev så ledsen av den tanken men kom på att många kan ju ha levt ett långt och bra liv innan de dog. Jag ska ta tillvara på all tid jag har med mina nära och kära. Bra att påminnas ibland.En kattunge dog ikväll. Jag grät en skvätt och kattmamman saknar nu sin döda bebis. En riktigt jävla dålig morsdag för henne. Hon har fem små knoddar kvar så hon kanske kommer över pluttisen.
Idag hade jag tänkte gå en längre runda med Winston men jag omplanerade och tog lite körning istället. Först tömkörde jag till vägen bortanför ladugården. Han är väldigt duktig nu och går fram när jag säger till. Han gå på i bra takt också så det är skönt eftersom han gärna slappar till i ridningen om man inte driver hela tiden.
Tillbaka vid stallet övade vi på att gå mellan olika saker som finns på gården och svänga lite snäva svängar. När Lina var klar med sitt pyssel kopplade vi på en sån träpall i två longerlinor och drog runt med den hemmavid. Det låte riktigt illa men är toppenbra för Winston! Det är bra för tyngre hästar att dra med hela ryggen så jag hade tänkt att han ska få göra det ibland då jag har hjälp. Lina fick prova att åka med några meter också, det tyckte Winston var lite tungt men han tvekade inte. Nästa gång kanske vi ska dra lite stockar till ridåkern så att Lina kan hoppa med Dansa! Roligt att kunna använda Winston i lite riktigt arbete haha..
Har haft en fullspäckad dag med massa roligt och lite nödvändigt. Började dagen i hemmet med grejer som bör göras. Stallet stod näst på tur och det var ljuvligt! Vi red till E och hästarna var på riktigt bra humör! Winston brallade lite en gång då Dansa skulle galoppera först. Vi stannade även vid vattnet vid bron och försökte få dom att lukta på vattnet i värmen men det ville dom inte. Efter ridturen fick Winston en rejäl dusch och han älskar det! När stallet var klart åkte vi på hästloppis, jag köpte ett par till tyglar och en padd som jag har funderat på ett tag.Näst på tur var matlagning till J. 20 kilo är veck från hans kropp nu. Han har verkligen blitt så smal. Kuul. Skriver recepten imorgon.Nu har jag precis kommit hem från Växbo där vi haft familjemys. Roligt att få träffa alla en kväll såhär. När jag kom hem hörde jag ett pip från köket och där låg dom. Tre små missar. Mamman är arg som ett bi och fräser allt hon kan. Fixade rent till dom och bäddade med massa fluff. Iii nu har jag mina småisar äntligen.
Idag började morgonen med en sömnig Hanna som verkligen ville ligga kvar i sängen. Men eftersom jag hade jobb på schemat så kvicknade jag till efter en stund. Arbetsdagen var kort och jag slutade redan halv två. Innan jag slutade åt jag lunch som bestod av köttfärssås och tzatsiki, så jäkla gott!
Åkte hem och läste på om jobbet jag ska göra imorgon. Hade Talang på i bakrunden och det är ju faktiskt riktigt bra. Rolig och intressant jury och det finns ju folk till allt.
Hängde med Lina till stallet. Hade tänkt vilodag för Winston men eftersom jag ska jobba imorgon så ändrade vi så att vi skulle rida idag istället. Dansa skulle dock gå i paddocken så jag red Winston barbacka dit som sällskap och satt sen på en stol medan de motionerade. Så Winston fick typ vila. Innan var vi till Bronzac och donade innan Lina red och jag gick med. 3.2 kilometer i minst 6 km i timmen. Jag håller på med en utmaning igen 20 km i veckan, nu är jag på 9.2 km.
Efter stallet fick jag lyxmiddag hos Lina, det är så jävla gott med tacos!! Eller jag åt köttfärs, salsa, cremefraiche, rödlök, isbergssallad och tre sånna starka gröna. Undviker kolhydrater väldigt mycket igen, denna gång med En dag i taget metoden haha.. Sen promenerade jag hem i värmen och nu är jag nyduschad men känner mig lika ofräsch igen.
Denna ständigt återkommande fråga. Jag har just fått ett till extra jobb och det är bra. Men jag vill också ha ett riktigt jobb. Ett jobb som jag vill leva med och som jag kan forma och som kan forma mig. Det kommer kanske i framtiden.
Jag hade tänkt fica så mycket nu i veckan som jag inte alls har fixat. Tex ett läkarintyg så att jag kan utbildna mig till undersköterska utan att jobba med äldre i framtiden. Jag är inte bra på att jobba med äldre. Och jag anser inte att man ska jobba med saker man inte är bra på. De är härliga människor som är värda att bli omhändertagna och träffa mäniskor som gillar dom, ser upp till dom och som trivs med sitt jobb. Det är inte jag. Så läkarintyg på att jag inte kan lyfta ska ordnas. Då kan jag kanske i framtiden jobba med psykiskt sjuka precis som jag ska göra i sommar. Det är spännande, roligt, intressant, givande och ganska jobbigt men jag trivs så bra.
Idag red vi till sågverket med våra fina hästar. Winston var jätteduktig och var så jämn och fin i traven. Dansa höll distansen till vår rumpa och allt gick så jävla bra. På vägen till stallet idag så sa jag till Lina att, näe shit här sitter jag och längtar som en tok tills vi ska rida men jag vill inte göra det för då händer det alltid nått dumt. Vi kom till sågverket och Winston såg kossorna och blev lite spänd men gick fint och bra framåt. Vi vände hemåt och kossorna springer med oss, efter oss. Winston vara spänd och Dansa blev lite tjorvig där bakom. Plötsligt flyger hon i luften, stegrar och i stegringen hoppar hon liksom framåt. Winston känns som en tickande bomb som när som helst kommer att dra iväg. Jag har ju verkligen ingen chans i helvete att hålla honom.
Mina tankar:
Vafan gör jag sånt här för? jag ångrar mig nu.
Äsh det går nog bra, det är över om en kort stund.
Jag kommer att dö.
Jag styr Winston rakt in i skogen i svängen annars ligger vi i backen i svängen(om han skenar).
Jävla Dansa.
Hoppas Lina håller i sig.
Sjukhus.
Sprutor.
Nej Dansa nej nej nej.
Faan.
Jag måste hoppa av skriker hela min kropp.
Hoppas hon(Lina) drar åt höger.
Näe jag vill inte mer.
Jävla häst.
Kan ingen bara lyfta upp mig och rädda mig.
Snälla snälla Winston stå stilla!!
Gaah
Ändå sitter jag där på hästen och Lina upplever mig lugn?! men att jag får hålla Winston rejält(Jag upplever att Winston står stilla under tiden Dansa stegrar och hoppar men Lina upplever att han taktade framåt. Lina säger också att hon pratade med mig om att de nästan slår över och nått annat men jag kommer inte ihåg att hon sa någonting överhuvudtaget utan att ALLT var helt tyst och gick lite i slowmotion). Sen börjar vi som jag upplever det gå framåt och där är en gräsklippare och jag ser bara hur vi snart skenar. Dansa glider in på en väg och någonstans där återkommer jag till verkligheten för att Lina säger/skriker Du ska stanna vi är inte med HANNA. I mina tankar var vi typ redan död. Vi kommer trippande förbi gräsklipparen och Lina säger JA DÅ TRAVAR VI, DU FÅR BESTÄMMA VÄG. Jag säger TRAVAR skämtar du eller?!? men börjar trava. Hit gick det bra, fram till backen vid renarna. Där börjar jag må så sjukt illa, jag måste kräkas var allt jag kunde tänka för jag kunde inte öppna munnen och prata. Lina sa att jag måsta hoppa av hästen men jag tänkte att jag måste rida förbi renarna först. Men till slut slängde jag mig av mitt i backen och började skaka i typ hela kroppen. Jag måste ha varit i chock och att den släppte. Mådde så jäkla konstigt för jag kände mig inte direkt rädd i tanken innan utan mer arg och hopplös.
Jag gick en bit och hoppade sedan upp igen och vi travade och skrittade hemåt. Jag kände mig inte rädd men tankarna på vad som kunde ha hänt är skrämmande och Lina fick drass med en bubblande känslomässig Hanna i bilen hem. Grejen var den att jag skrev ju tidigare idag om att jag hade haft hemska drömmar. En av dom var att Dansa skulle stegra under vår ridtur, Lina drog i drömmen i vänster tygel och de slog över och Lina typ dog eller var blodig i huvudet iaf. Jag kunde ju inte gärna berätta detta för Lina innan ridturen idag och om jag hade sagt typ dra i höger tygel om hon stegrar(vilket hon inte har gjort sen i somras tror jag) så skulle hon ju fundera på varför jag säger nått sånt.
Allt gick verkligen bra idag. Jag känner mig inte rädd och Lina hade balans hela tiden idag. Men jag tror att min kropp visade hur mycket jag egentligen kämpar psykiskt i/med ridningen. Jag tycker det är helt fantastiskt att rida men också farligt. Alla tankar från då när jag flög av kom tillbaka i ett nafs och det är helt fruktansvärt. Jag känner mig glad över att jag har utmanat mig själv så pass mycket i ridningen att jag kan göra allt jag nu kan och vill göra men det ligger mycket slit bakom.
Jag har sovit fruktansvärt dåligt inatt. Jag drömde om alla möjliga hemskheter och vred och vände mig tusen gånger om. Känner mig mörbultad och trött. Tänkte gå ut och sätta mig i solen en stund men det känns inte speciellt lockande med denna seghet. Solglasögonen är i stallet också.
Imorgon ska jag jobba och det ska bli riktigt skoj!
Det kan beskriva Winston idag. Han skuttade i galoppen och jag var helt oförberedd eftersom han inte gjort det på länge. Jag tappade som tur var inte balansen men det är inte roligt när han flyger i luften(speciellt inte alldeles vid storvägen). Han försökte även dra iväg två gånger men han stannade då jag var bestämd. Jag behöver en lugn och cool häst nu när Dansa är så piggelin.
Vi red till Karosseriet och in i skogen en sväng. E gick så vi tog det väldigt lugnt. Fick lite kort tagna och även lite filmer på galoppen och det är skoj!
Tänk så olika en låt kan kännas. Just denna låt är ju bara så himla bra på hög volym när man behöver lite pepp och är lite less på någon människa. Men när den kommer i spellistan som bakrundsmusik säger den nästan ingenting. Nästan lite jobbig att lyssna på till och med. Idag höjde jag volymen och dansade runt med mina djur virvlande runt benen och gastade I PLAYED MY PART AND YOU PLAY A GAME.. Det är jäkligt skönt att bara gorma ur sig ibland!
Jag behöver lite pepp så jag drog igång en utmaning i vår Facebookgrupp Sockerfri men söt ändå. Nu är Baltazar pigg och allert igen så nu kan vi gå lite längre rundor och vad passar då bättre än en GÅ utmaning. Tänkte att kanske några av er också ville vara med?
Jag kommer att skriva en sammanfattning på söndagar och då kan väl ni kommentera under hur ni har gått under veckan?! Det är så mycket roligare när ni hänger med på utmaningarna.
* Längd - 20 km i veckan = totalt 200 km * Tidsram - 10 veckor! Till 27 juli. * Belöning - Bättre kondition och välmående.
Nu är alla Criminal Minds avsnitt genomtittade. Det gick precis enligt planen att bli klar en månad innan jag börjar jobba på boendet. Är lite lättskrämd där på natten så då kan jag inte kolla på program med mördare haha.. Frågan är vad jag ska göra på mina sena kvällar och tidiga mornar nu. Det finns en säsong 9 men den är inte släppt här i Sverige ännu. Så jag har något att se fram emot i framtiden åtminstonde.
Balooa har kutat omkring här i lägenheten ikväll och verkligen bott in sig. Hon vill inte gärna komma till mig men det är kanske inte så konstigt då Katten ligger ovanpå mig och Baltazar nedanför. Känns himla fint att hon blir tuffare och vill titta sig runt lite. Hon är dock överallt, uppe på bänkar, bord och fönsterbrädor. Jag är ju van min katt som är lika lydig som en hund och hon hoppar verkligen inte upp på hårda saker.
Nu ska jag ut med Ballen en sväng innan sängen kallar. Imorgon blir det intervju klockan 10 och sen har jag en hel dag till förfogande innan jag ska till stallet med E klockan 16. Om jag hinner blir det kanske lite fotboll i Söderhamn på kvällen.
Hennes historia är ganska kort och jag tänkte därför dela med mig av den så att ni har koll på vem hon är. Hennes namn är Balooa och hittades tillsammans med sina två syskon i en kattkoloni. Sedan dess har hon bott på Katthemmet Bill och Bull och de märkte att hon var med ungar. På grund av att det är många katter och mycket "sjukdomar" som florerar på katthem så placerades hon ut hos mig. Här ska hon bo till kattungarna pluppat ut, blitt stora och sålts.
Hon kom hit i lördagskväll och låg då mest och morrade och fräste i sin transportbur. Därför fick hon tillfälligt bo i köket då hon inte verkar uppskatta min fina vovve. Min katt bryr hon sig inte om så den hoppar över kompostgallret som den vill. Imorse åt vi frukost ihop, hon låg i fönstret och slumrade medans jag kunde sitta vid bordet och skramla och röra mig. Så vi hoppas att hon snart känner sig så hemma och välkommen som hon är!
Telefonen väcker mig ur ett läskigt fokuserat parti jobbtimmar. Vi har haft månadsmöte ikväll och mina ansvarsområden är mail, Facebook och hemsidan. Allt tar en evighet. Men jag slapp kolla markägare och sponsorer så jag känner mig ändå nöjd. Passar på att göra allt jag kan på en gång så jag slipper sen.Jag åkte till stallet direkt jag vaknade imorse. Smörjde grejer och borstade en lortgris till häst. Så var vi på hoppträning med Dansa, hon är lite speedad i ridningen nu men helt underbar i hanteringen och det är skönt för mug haha.. Väl tillbaka i stallet red jag ut själv på Winston till Hårga och han var på strålande humör. Så himla pigg och glad! Höll dock på att drutta av i sista backen ner mot vägen då ett barn kom på cykel och Winston blev rädd haha.. då hängde jag löst. Winston blev jättesvettig och fick duscha, han älskade det, stod verkligen och njöt! Lina hade vart snäll och tatt med Baltazar hem så jag åkte och hämtade honom. På eftermiddagen när jag hade dammsugit och plockat ihop lite inför mötet så kräktes och bajsade han på typ fem ställen så det var bara att börja om plus att tvätta tre mattor. Undra om han fick solsting? Stackars liten.. nu har han ätit mat och druckit vatten igen så får vi se hur det går.Har inte haft så mycket tid hemma de senaste dagarna. Nu blir det back to reality igen. Känns skönt! Ska berätta om den nya katten också.. kanske imorgonbitti. Smset löd: Lever du? Du har inte bloggat så jag måste kolla. kram
Idag var jag riktigt imponerad av Winston(och Lina) för att han höll sig så cool. Om Dansa var taggad igår så var hon övertaggad i galoppen idag. Lina gör ett kanon jobb och jag litar faktiskt på att hon reder upp allting som händer haha.. Det märktes dock på Winston att Dansa struttade runt idag för han tvärnitade några gånger och då kommer ju Dansa rakt in i oss. Men det var det enda han gjorde, vilken häst som helst kan ju bli taggad av en övertaggad kompis och börja bocka eller sparkabakut eller bara dra iväg. Eller ja han stannade och vägrade gå också, fattar inte.
Idag jobbade vi verkligen utifrån läget(som man måste göra med hästar) och gjorde det bästa vi kunde. Det som händer är att jag är inte kvick och stark nog att hålla Winston där han ska gå om Dansa och Lina ska ha det bästa läget. Winston vill antingen stanna eller gasa på. Gasa på vågar vi inte riktigt och stanna är ju inte heller bra. Men just nu är det såhär de gånger Dansa är ultrapigg iaf och jag känner faktiskt att jag inte kan göra någonting bättre eller annorlunda just nu. Jag måste lära mig i framtiden.
Är väldigt nöjd med Winston idag trots att vi inte gjorde exakt det vi skulle. Men han kämpar på fast han har en ettrig liten brutta på språng efter. Sen är jag stolt över mig själv att jag inte tappade kämparglöden eller blev räddare.
Vi red ut med Lina och Dansa idag. Dansa var väldigt pigg, hon kunde inte ens stå stilla hemma på gården utan struttade iväg utan oss. Winston jag jag red första hela tiden idag, eller ja utom 4 meter förbi en hög med gummimattor som låg vid järnvägsbygget, då gick Dansa sakta men säkert först en bit. Fattar inte vad som hänt med Winston, jag måste ha förstört honom. Bron var i alla fall inget problem idag så det var ju skönt.
Vi travade och galopperade mest hela tiden idag och Winston blev riktigt svettig men inte seg och trött. Dansa var som en raket i rumpan på oss och Winston tjurade lite och lyssnade inte på skänkeln så bra som han kan. När han väl gjorde det kom vi nån meter före Dansa och då drog han på som attans haha.. Himla svårt att få till en jämn stabil fart en dag som denna. Tycker dock att han lyssnade hyffsat bra med tanke på omständigheterna.
Det är så jäkla roligt!! Tänk att jag och Lina kan ut och rida på våra fina hästar typ hur som helst nu! Det är så fruktansvärt roligt, speciellt att galoppera! Idag frågade jag Lina snällt om vi kunde galoppera sista svängen hem vid tåget. Hennes svar var Mjaa sakta då(Dansa var som sagt lite på hugget). Vi tog galoppfattning i svängen och Winston tog höger och jag tyckte att det gick sakta, höll honom precis över hastigheten då han bryter av. Lina sa dock att vi hade raceat på haha.. undra vad hon skulle säga om vi hade gasat lite, som vi gör när vi är ensamma. Winston älskar det, det går så mycket lättare för honom då det går fortare för det är ju inte lika svårt/jobbigt. Men det är bra att vi får arbeta lite också och inte bara skojja runt. Underbar ridtur idag, för mig innebär det svårigheter som vi klarar av, bra känsla oss emellan och lite kuligheter!
Det var tipset jag fick när jag var ute och red idag. Jag red till Hårga och Winston var så himla pigg och enkel att rida. Han var dock tittig på underlaget som var nytt men tvärnitade aldrig, bara försökte. Vi galoppade massor! Högergalopp tog han hur enkelt som helst och även jag börjar hitta rytmen där, skoj!
Winston fick fläta i manen idag!
När vi kom till timmerstugan i full högergalopp så satt kvinnan ute på bron med hunden som vanligt. Mannen kom också ut precis och han frågade om jag verkligen vågade rida däråt. Han syftade på Landavägen, ditåt jag var påväg. Jag sa ja vadå då?! Då berättar dom att det så sent som igår klockan halv nio på kvällen varit en björnmamma med två små björnungar där. Attsiken, jag som börjat känna mig lite bekväm där. En mamma med ungar är ingentign jag vill stöta på.
Mannens tips var att sjunga "Du gamla du fria" jättehögt haha.. så himla gullig! Jag red ner för backen till huset och vände sedan och red galopp upp igen. Sen hem. Winston var riktigt duktig och jag skötte mig också riktigt bra idag med allt från pill med fingrarna till sträcka på mig. Vi red åkern båda gångerna idag, gick bra men jag är lite stel som en pinne.
Jag älskar nästan allt, kunskapen den besitter är sinnessjuk, omtanken som man kan känna av några få små ord är fin, faktan är korrekt och snabb, kollen på andras liv är extrem, om jag inte har minnet så vet jag snart ändå, möljigheterna att dela mitt liv med flera är nästintill oundviklig, ett klick kan säga så mycket och jag inser att jag är totalt beroende.
Mitt hat växer då jag bara inte vill höra den något mer.
Blipp blipp - någon skriver någonting på chatten.
Rrrr - Någon skickar ett mail som jag troligtvis måste svara på.
Oh I wish I was a punk rocker with flowers in my hair.. - Någon ringer, tur att jag har handsfreen i örat redan.
Blupp - Någon vill någonting på sms som jag bör svara på snart annars kommer snart ett till.
Jag är extremt less speciellt på ljuden på manicken som jag är fullkomligt beroende av.
Mmm jag antar att ni fattar att jag pratar om relationen till min kära telefon. Just nu innebär den så mycket tid, tid som tas från allt annat jag vill göra. Det är självvalt men jag vill klaga ändå.
Imorgon får det bli mobilfritt, idag ska ju Helena ringa!!
Känner att jag kan byta bil igen. Denna bil är ju nästan ingenting av det jag vill ha. Eller ja den startar alltid och har stor skuff. Men jag vill antingen ha en mindre bil som är billigare i drift eller en stor bil som kan dra tungt släp. Känns som att jag kan byta till en mindre nu under tiden jag inte har någon hästtransport åtminstonde.
Idag har bilen fått sig en tvätt och en städning invändigt. Hade för mycket fritid så jag och Baltazar tog en tur till Växbo för att pyssla lite och umgås en stund med mormor. Winston fick vila men han fick en morot vid grinden efter att jag fixat stallet.
Den andra katten kommer lite senare i veckan på grund av magsjuka hos personerna som ska komma hit med den. Magsjuka avstår jag gärna. Men imorgon kommer Helena och två av hundarna hit och umgås med oss så då blir det fullt hus ändå. Ska försöka hinna rida innan, alltså på morgonen men jag bara längtar till sovmorgonar!
Imorgon kommer jag att "lansera" en ny grej för alla nyfikna shoppare! Skojigt!
Jag kommer lägga upp de recept jag gör framöver så att ni vet. Det är recept ni frågar mest om i kommentarerna. Det är himla skoj att jag har en hel receptbank på min blogg och som ni dessutom verkar uppskatta. Alla mina recept som jag har delat med mig av kan ni ju hitta här!
Idag ska jag iväg och fixa mina naglar hos Madde. Sen blir det stallet och kvällen blir nog en geocaching runda på cykel. Det är så lämpligt nu när jag har vagnen till Baltazar. Vi var ute och letade en gömma igår vid Storstallet också men vi råkade komma lite fel och vi ville inte simma så vi tar den en annan gång helt enkelt. Men det var väldigt fint dit vi ändå kom.
Jag är rädd för fästingar och ormar så Baltazar fick ligga på bordet och vänta medans vi letade runt..
Jag gjorde en pizza av ena plåten ostbröd och det blev kalasgott så här är receptet. Jo det är ju så att jag gör ostbröd på plåt nu istället för i runda pluttar, varför? För att det går så himlans lätt och är nästan inget kladd.
Stor ostbrödssats:
1 kg riven ost
12 ekologiska ägg
1 dl majonäs
1 dl fiberhusk
2 msk bakpulver eller bikarbonat
1 msk salt
Blanda alla ingredienser, jag brukar ta allt utom osten och röra runt och sen vända i osten. Det tycker jag går lättast. Platta ut på 2 plåtar och in i ugn(en i taget) i ca 20-30 minuter i 200 grader. Då är det klart.
Så tog jag den ena plåten och gjorde pizza på detta sättet..
Ketchup - Sprutade på hela ytan av brödet och smörade ut med gaffel.
Oregano - Sprinklade över rikligt.
2 pkt Bacon och 5 korvar - Skar/klippte i mindre bitar och stekte innan jag slängde ut dom över bottnen.
Winston och jag kom över ett hinder två gånger idag. Men hoppade gjorde han bara med Lina. Jag vågade inte ha farten som krävdes för att han skulle ta ett skutt. Men fatta vad vi har huinnit med sedan han kom. Jag är imponerad över att han är så duktig som han är. Jag är stolt över hur modig jag ändå har blitt. Det är lätt att tänka att "En vanlig person skulle ha hoppat efter två månader", jag är dock inte en vanlig person utan jag är jag och jag är rädd för allt. Hindret idag räknas nog knappt som ett hinder kanske en linjal högt bara. Jag tycker bommen på marken är tufft haha..
Jag var dönervös och stel som en pinne. Är inte det lite typiskt då man borde ha den bästa sitsen och vara mest avslappnad och bra då freakar man ur. Vi skulle nog ha hoppat om han hade haft vänstergalopp och inte höger. Jag känner mig dock nöjd med att han inte sparkade backut, bockade och att jag satt kvar.
Hela jag är så trött just nu att jag faktiskt ska lägga mig och sova strax. Emma och jag sov över imorse, jag vaknade 14 minuter innan vi skulle vara på plats för mötet. Ruffsig, pluffsig och sliten kutade vi upp och fixade oss på 3 minuter och sen kutade vi ner till konferenslokalen. Men sen smet vi iväg och käkade lite frukost. Fatta att vi sov över hotellfrukosten haha.. Men vi var vakna halva natten och jobbade med allt så vi sov inte många timmar.
Direkt när jag kom hem så kom pappa hit med Baltazar och vi två åkte direkt till stallet för lite mys tid med Winston. Bestämde mig för att rida ut en sväng barbacka och leta en Geocach men vi hittade den ikke.
Nu har jag kollat på nått avsnitt Criminal Minds innan Viaplay dog. Det kanske var tur så att jag kommer i säng och blir pigg till imorgon. Älskar att vara hemma med mina fina djur och i min härliga lägenhet igen! God natt
Det enda han äter är mina matlådor, köpesallader, grillat och lite tillbehör som jag skickar med som ägg, parmaskinkor, ost och ölkorvar. Fatta så duktig han är! Jag är otroligt glad för hans skull och väldigt stolt för att han gör det han gör.
Men hur fan kommer det sig att jag vecka efter vecka lagar matlådor, i mängder, till honom MEN inte till mig? Nu ska jag börja. En hylla i frysen ska vara fullsmockad med matlådor så att jag äter riktigt och bra. Åkte och handlade nu när jag kom hem och tänkte att jag ska få slappa ikväll och laga maten imorgon. Ska även göra två plåtar ostbröd så att jag har massor i frysen. Jag har köttfärs, creme fraiche, grädde, mer ägg, ostar, frysta grönsaker, smör och lite annat smått och gott hemma också som jag kan använda i matlådorna. Gick igenom hela kryddhyllan på Willys och köpte alla som inte hade socker och koriander i sig, socker fattar ni varför och koriander är äckligt.
Detta innebär också att jag inte ska handla något mer alls förrän jag får nästa "lön". Eller jag ska få handla 8 laxfileér för det glömde jag idag.
Jag är lite besviken på Geocacharna här då det bara finns två stycken i mitt område. Men vi hittade båda. Imorgon har vi 2 timmars fritid och sen slitar vi 21.30 så då kanske vi tar en transfers buss och hittar några fler. Ikväll tog vi en buss så Emma fick köpa lite godis på Statoil. Vårt område är rätt dött inte en enda kiosk eller butik. Nu längtar vi till hotellfrullen!!
Började dagen med att dra mig lite för länge i sängen med mina fina. Men jag tänkte att de fick sin tid då istället för sen då haha.. Vid halv nio var jag i stallet och insåg att hästarna gick i stora hagen ut mot kullen. Som tur var hade de inte trippat iväg alltför långt så jag kunde lätt ta Winston men Dansa och Noa var som iglar. Winston kändes piggare idag och verkade taggad för en ridtur. Borstade honom noga men fort och red iväg. Han började med att stanna i varje vägskäl igen, jag fattar inte. Men till sist kom vi framåt och jag red mot E för att slippa vägen och kunna rida hela vägen. Han var tittig och jobbig att få fram i skritt men drog på och var jättestark i traven. Jag bestämde mig för att han fick bestämma idag så vi körde galopp istället för trav. Framme vid bron stannade han och vile inte gå. Jag gick fram och tillbaka med honom 5 gånger innan vi red vidare mot E och sen vände vi vid samma ställe som igår. Hem brydde han sig inte om bron.
På hemvägen handlade jag massa mat och sen kockade jag 20 matlådor. Gjorde även 15 ostbröd. Duschade, packade och fixade Katten samtidigt. Jag hann även byta gardiner i köket för att Lina ska låna mina som jag har haft nu.
Nu ligger jag på ett hotellrum i Stockholm och ska strax gå och äta middag. Sen lär jag däcka eller njaa vi ska ut på en Geocachingrunda först.
Jag tar mig ingen tid till bloggen för tillfället. Idag har jag hjälpt Lina och Victor att flytta och sen donat med lite ideellt arbete. Tiden går snabbt som attans och jag insåg precis att jag har för mycket att hinna imorgon. Tidsoptimist som jag är så planerar jag in allt men det känns som att det kommer gå åt helvete. Klar för avfärd ska jag vara 14.30.
Min priolista.
* Rida - blev ingen ridning idag på grund av för mycket annat fix så Annika var snäll och fixade stallet. 2.5 timmar
* Laga matlådor till J - han ska tydligen vara borta i över en månad nu så det skulle behövas typ 60 stycken men jag begränsade ner det till 20. 2 timmar
* Packa - ja det vore ju toppen om jag hade med mig lite kläder. 30 minuter
* Städa och fixa till Katten, skjutsa Baltazar och bilen till Växbo. 30 minuter
* Duscha - ren och fräsch vore härligt. 30 minuter
Ja jag undrar om det var allt. Om jag räknar tar allt detta 6 timmar vilket innebär att jag måste vara redo och fit for action halv nio. Måste nog därför sova nu. Oh no måste handla också, innan matlådorna. Har iaf kommit fram till att jag mobilbloggar nu under helgen så att ni som vill kan hänga med mig!
Idag har jag känt mig som jag känner mig när jag är bakfull. Det är inte skoj alls. Men jag har ändå haft en riktigt härlig dag med fina vänner och björnsafari. Började med att hämta upp Johanna så åkte vi till stallet och mockade en sväng. Winston såg lite piggare ut idag så det kändes skönt. Dock var han ute hela tiden och det var ju först när han kom in igår som han belv så slö. Efter det åkte vi till Veronica och fick lunch och massa kaffe.
Min och Johannas plan för dagen var Geocaching med cykel men eftersom vädret var hmm... ostabilt så ändrade vi till en dejt med Veronica. Men vi passade på att ta tre cachar i Segersta. Det är verkligen skoj!
Kvällen spenderades i bilen med E och spaning efter björnar. Hade fått ett tips om en björn som visat sig varje kväll en tid nu men han ville inte titta fram ikväll. Var väldigt mycket andra bilar där och folk stod ute och rökte och hade fönstren öppna vilket gör att björnen nog aldrig kommer tillbaka. Dumma människor.
Just ikväll mår jag så himla bra och är så lycklig för många av mina vänner som är gravida, nyss fått bebis, köpt lägenhet, sålt lägenhet och som får vara friska och må bra!
Winston var riktigt trött och seg idag. Han kom in först av alla i en väldans fart men sen tappade han all energi. Han rörde sig nog inte ett endaste dugg på hela tiden jag borstade och fixade honom. När vi skulle ta på tränset ville han inte öppna munnen. Sen stog han och slumrade. Inget bråk och inget gos.
Väl ute på gården tyckte jag att han verkade lite som vanligt igen så jag hoppade upp och vi red iväg. Han var seg som en kola och tittade på det mesta som kom i vår väg. Han ville inte gå framåt. Så kom vi till tåget och började trava och han kändes genast mycket bättre och pigg. Seg att få fart på men pigg och sprallig. Tittig på allt underlag och skyggade för det ljusa gruset som de lagt på. Vid bron saktade vi av och skulle skritta över, då tvärvägrar han. Detta är en bro som vi gått över minst 10 gånger utan en antydan till att titta till på den eller stanna. Men idag ville han inte gå över det svarta i början på bron. Jag är så förvånad, jag förstår faktiskt inte vad som hände. Lina sa att han nog vill testa, testa vad? Mig? att stanna? Jag blev den elaka ryttaren som jag inte vill vara, jag manade på med skänklar, spö, röst och ingenting funkade. Jag gav honom tyglarna och bad honom gå över lugnt och fint, lät honom lukta på det svarta och ge honom någon sekund men nej det funkade inte heller. Vet ni hur vi kom över? Ni kommer kanske inte tro det här men vi BACKADE över bron. Ja jag vände honom och backade hela vägen, fattar ni hur länge vi var på den där jävla bron?! Jag ogillar starkt brädor under våra fötter aka broar. Sen travade vi en liten bit innan vi vände hemåt. I traven kändes han fin men i skritten var han seg och motvillig till att gå. Han gick över bron utan att stanna men kollade lite på den och klev stort över "det svarta". Blev en kort ridtur idag då båda våra hästar inte var på topp.
Här är vi på bron en fin dag i mars!
Hemma igen kändes han fortfarande låg men åt allt jag erbjöd. Hoppas hoppas hoppas han är piggare imorgon!
Nästa vecka kommer en söt liten katt att flytta in i vår lilla familj. Hon ska dessutom ha kattungar i magen som kommer att födas inom kort. Ska bli himla spännande och härligt att få ha henne här hos oss. Ville mest bara berätta det.
Nu ska jag åka och hämta ut cykelvagnen innan vi åker mot stallen.
En pappa kommer hem sent från jobbet, trött och irriterad, när hans 5-åriga son väntar på honom vid dörren. Sonen: Pappa får jag fråga dig en sak? Pappan: Ja, vad är det? Sonen: Pappa, vad tjänar du i timmen? Pappan: Det har du inte med att göra, varför frågar du sånt? Svarade pappan argt. Sonen: Jag vill bara veta, berätta vad du tjänar i timmen! Pappan: Om du absolut vill veta… de, så tjänar jag 100 kr i timmen. Ohhhh, säger sonen och ser ledsen ut. Han funderar och frågar sedan: Kan jag få 50 kr? Pappan svarar förbannat: Om den enda anledningen till att du frågar är att du ska få låna pengar för att köpa någon fånig leksak eller något annat skit så kan du gå och lägga dig med detsamma i ditt rum! Tänk på varför du håller på att bli så egoistisk, jag arbetar hårt varje dag för att tjäna pengar och så uppför du dig så barnsligt!!! Den lilla pojken gick till sitt rum och stängde dörren. Mannen satte sig ner, och blev ännu argare över pojkens fråga. Hur vågar han ställa såna frågor för att få pengar?
Efter ca. 1 timme hade pappan fallit till ro och började tänka. Kanske var de något som han verkligen behövde de 50 kronorna till, för pojken bad väldigt sällan om pengar. Han gick till pojkens rum och öppnade dörren…. Sover du, min son? Frågade han. Nej pappa, jag är vaken. Jag har tänk, kanske var jag lite hård mot dig förut, det har varit en lång dag och jag lät min frustration gå ut över dig. Här har du de 50 kronor du frågade om! Pojken satte sig upp och log, ”Åååhh, tack pappa!” så lyfte han sin kudde och tog upp några skrynkliga pengar. Pappan såg att pojken redan hade pengar och började bli arg igen. Varför ville du ha mer pengar när du redan har? frågade pappan. Den lilla pojken började räkna sina pengar och så tittade han upp på sin pappa: ”För jag inte hade tillräckligt, men nu har jag! Pappa jag har 100 kr så nu kan jag köpa en timme av din tid sa pojken och räckte pengarna till pappan! Var snäll och kom hem tidigt i morgon, jag vill gärna äta middag med dig! Pappan blev förkrossad. Han la sina armar runt sin lilla son och bad honom om att förlåta honom.
Detta är bara en påminnelse till alla er som arbetar så hårt i livet. Vi bör inte låta tiden glida genom våra fingrar utan att ha tillbringat någon tid med dem som verkligen betyder nåt för oss, de tätt inpå våra hjärtan. Kom ihåg att dela för 100 kr av din tid ihop med en du älskar.
Om vi dör imorgon kan firman vi jobbar för lätt ersätta oss inom några få dagar. Men familj och vänner som vi lämnar kommer känna tomheten och förlusten resten av deras liv!
Det blev en lång dag i stallet. Hovslagaren kom klockan ett trots att jag skrivit upp två så jag skyndade mig dit och snälla underbara Annika hade tagit in mitt stora hjärta när jag kom fram. Han fick nya skor idag, tjocka och de väger 1.5 kilo styck. Helt galet. Jag hann mocka, fixa med maten, sopa överallt, gå med Baltazar, sitta i solen, smörja tränset, borsta Baltazar, prata strunt och vara uttråkad en bra stund innan han blev klar. Jag upplever att dessa större skor verkar otroligt klumpiga men han gick inte knackigt alls idag, bara lite tungt. Så skönt med en nyskodd häst!
Lina kom vid fem och då pysslade jag klar Winston som hade fått gå ut i hagen en sväng. När vi är klar och jag kollar upp så har Lina satt på ETT benskydd och nada mer. Nu är det så att om jag börjar göra oss klar så brukar Lina ändå hinna ikapp innan vi är helt klara men idag näe hon vara bara så seg.
Tajmade?! njaaa..
Jag red hela tiden idag. Hoppade upp hemma och red åkern bort till Hårga. Vi skulle prova en stig genom skogen. Väl inne på stigen så insåg vi att det är nog sällan någon som går där, Winston plöjde fram som en ångvält bland alla träd haha.. Vi hade träd och kvistar överallt under magen, mellan benen och Winston brydde sig inte ett skvatt men det är inte så roligt att rida så.
Så vi bytte till en annan stig. För att komma till den måste man gå över åkrar, ush och fy vad jag ogillar åkrar. Winston och jag gick först och så kom det en rådjur i skogen och Dansa dansade några steg men Winston höll sig lugn. Väl inne i skogen kom vi ganska fort till ett dike och jag valde att hoppa av Winston och gå över. Dansa och Lina fick vi vänta på i sisådär 20 minuter, men sen hoppade hon över. Under tiden vi väntade käkade Winston lite gräs och krafsade?! lite med framhovarna(dålig ovana han kommit på?!) men det var väldigt mysigt där inne i skogsgläntan!! Sen red vi en riktigt mysig stig innan vi kom ut på en ny åker med lite träd här och där, ganska mysig men ändå otroligt obehaglig. Även där skuttade rådjur så hästarna blev på helspänn och jag ville mest bara därifrån. Så fick vi gå genom en gård för att komma ut till vägen och Winston tyckte att det mesta var läskigt tills tuffa Dansa gick förbi och visade att det var lugnt. Han är sällan rädd när vi är ensamma men ska fjanta sig mer när vi har Dansa med uppenbarligen. Vi travade några steg vid Peters hus men skrittade bara all annan tid. Vid stugan var det några barn och lekte i skogen så Dansa blev rädd och dundrade rakt in i Winston som blev lite paff och tvärnitar men gick ändå på relativt fort. På åkern var det som att han ville stanna mest hela tiden och jag fattade inte vad som var fel?! men så inser jag att jag håller honom så kortkort (för att han inte ska bralla iväg om Dansa gör nått) att han knappast fattar att han ska gå framåt. Så det var bara att andas och ge honom lite space, stackars plutten att ha en så mesig mamma. Dagens ridtur hade jag sett fram emot, en lugn skrittrunda i skogen så mysigt!! Men det blev många prövningar och jag funkar ju så att jag behöver ofta göra saker några gånger innan jag gillart haha.. Så nästa gång, då ska jag njuta mer :P!
Imorgon är jag galet sugen på att ta ett skutt med Winston. Vi ska ut och skritta en runda i skogen med Lina och Dansa. Innan dess ska han skos men efter skogsrundan skulle vi ju hinna med ett skutt. Får dock panik så fort jag tänker på det men det ser så himla roligt ut när Lina hoppar!! Å Lina ser överlycklig ut! Å dessa känslor som bergodalbanar runt, herregud.
Men allt ont har nått gott med sig? Jag sitter här i lite chock. Jag fattar verkligen inte hur tjock jag verkligen har varit. Jag känner mig liksom tjock nu. Men så blev jag osams med datorn för att den vill logga in genom mitt mailkonto BARA för att komma in på datorn!! Allting ska bli sammankopplat och jag hatar det, jag hatar verkligen Windows 8. Hela denna nya dator är en katastrof som gör att jag inte ens vill köpa en nya dator någonsin igen.
Men till det goda då. Plötsligt dök det upp en ny mapp på MIN dator där det ligger massa gamla kort på mig. Hur sjukt underligt?! Jaja det passade iaf perfekt med lite pepp en kväll som denna. Tänkte att ni också ska få njuta av den lite tjockare men lika glada Hannan.
Winston är för det mesta en väldigt lugn och stabil häst. De allra flesta som träffar Winston kan tänka sig att hoppa upp och rida honom på en gång för han upplevs otroligt lugn och trygg. Han gosar gärna och står mest bara stilla och väntar tills man säger något annat. Jag tycker att det är skönt. Han har dock mer energi och egen vilja nu än när han kom till mig. Troligtvis för att vi har tränat upp honom lite och så på grund av att jag ger honom ganska mycket space att välja vissa saker själv. Han är ju glad mest hela tiden nu och lyssnar verkligen på oss människor vilket jag upplever att han inte gjorde särskilt mycket förut. Men allt detta gör honom även mer uppmärksam, skrajsen och påhittig. Ibland brallar han loss och då kan det se ut såhär. Det bästa är att jag aldrig har fått det på film förut men att jag nu har det. Ha dock i åtanke att han har ett gott hjärta så han har inte gjort detta i ridningen(ännu) men han kan studsa rätt rejält där med ibland. Men det är sällan. Ser ni vad fin han är?! Jag är liite kär i honom.
Winston står under observation just nu för jag upplever att han är lite knackig i benen. Troligtvis är han lite ömfotad för att skorna är tunnare än vad han brukar ha på sommaren. Om det är så får vi veta på tisdag då han ska skos. Innan dess ska han vila imorgon och gå skrittrunda med Lina och Dansa på måndag.
Idag red jag ut ensam med Winston till Hårga. Vi skrittade mycket och stannade och pratade i säkert en kvart av de 40 minutrarna vi var ute. Travade där det inte var nerför eller storväg. Men vi red hela vägen, inkl storvägen och en gång över diket. Han kändes som sagt lite skruttig i benen men i traven gick han fint och stabilt. Provade även mina nya tyglar och jag älskar dom. Får superbra grepp även utan handskar och de känns toppen!
Innan Lillstallet var vi till Bronzac och sen åt vi tacos hos Linas mamma och Anders. Var riktigt ruggit och kallt väder men när Lina var ute och red var det sol så då satt jag och Baltazar på bron och mös en stund. Han börjar bli riktigt pigg nu igen min lilla kämpe!
It´s like a drug. Jag kommer att vara helt beroende av detta fram till sjag hittat alla skatter här runt Bollnäs med omnejd. Idag hittade jag fem och inte tre. Blir helt knäpp när jag inte hittar dom jag vill. Det är inte så att det finns något facit heller. Den absolut bästa och roligaste var "Flyktinglägret"!
Det absolut finaste stället var Forsön i Arbrå, men där hittade Johanna och jag aldrig skatten.
Bilder från Lindas Facebook.
Imorgon ska vi ägna hela dagen åt att finna Cachar efter vägen. Jag längtar!
Ligger i sängen på spikmattan och tänkte att jag skulle bli trött. Jag har precis kommit hem från en härlig kväll med min fina familj. Vi har ätit så galet mycket mat - Tapas! och så har vi badat. Maten var sjukt god, det var kyckling, fläskfile, räkor, parmaskinkor, ostar i mängder, massa inlagda grejer som kronärtskocka, oliver, soltorkade tomater och ost. Jamen det fanns typ allt och lite till! Jag hade lite att pyssla med mitt ideella jobb så jag hoppade i badet några timmar efter de andra. De badade dock igen med mig! Sen pratade vi resa igen. Undra om vi någonsin kommer iväg på våran resa, det vore verkligen riktigt skoj! Nu har jag missbrukat min spikmattatid med att blogga då jag egentligen ska slappna av. Men ville bara avrapportera min fina kväll! God natt